på Europas kontinent allestädes eger rum. Med sanning, liflighet och styrka skildrade talaren verkningarne häraf till att förlama företagsamheten samt alstra liknöjdhet och dolskhet för det som både enskildt och allmänt väl kräfver. Hvad den politiska friheten vidkommer, så medgaf talaren, ati den politiska moralen der, såsom annorstädes, vore låg, faktioner sletos om väldet; men unionens angelägenheter sysselsatte icke destomindre mest allmänna uppmärksambeten; valet af en representant i kongressen spände ojemförligt mer uppmärksamheten än va!et af guvernör i en enskild siat. Styrelsen inom de enskilda staterna vore ock lugnare och icke förorenad af de intriger och passioner, som utmärkte unionsstyrelsen. Ett ganska intressant exempel på det uti de enskilda staterna gängse sättet att gå tillväga för geoomdrifvandet af reformer och förbättringar anfördes. En m:r Barnard, förat inspektör för undervisningsväsendet i Connecticut, hade blifvit kallad till inspektör för skolväsendet i Rhode Island, för att uti dess skolväsende tillvägabringa en nödig ombildning. Ur dennes embetsberättelse anför han, huru, sedan ban först hade besökt statens samtliga skolor, öfverallt examinerat ungdomen både offentligen och enskildt, samialat med lärare, skolstyrelser och föräldrar, samt sålunda underrättat sig om sillståndet, han derpå allestädes hade inrättat väl valda skolbiblioiheker, sjelf hållit eller geaom andra låtit hålla 500 föreläsningar, skrifvit öfver 4000 bref, samt sålunda, sedan han på detta sätt förberedt tänkesättet för en re form, omsider hade uppdragit grundlinierna till en skollag. På andra ställen, anmärkte talaren, insveper man sig sjelf i en hemlighetsslöja, utarbetar en lag, proklamerar en reform, men utan att först taga i öfvervägsnde, huruvida tänkesättet är moget för densamma och lagen låter sig verkställas. Härunder fäste br S. tillika uppmärksamheten på den frihet från ostentation, som, jemte denna oerhörda verksamhet, hos Amerikas offentliga män eger rum. Denne m:r Barnard, som innehade ett af de mest aktade kall derstädes, ansåg icke under sin värdighet att sjelf föroch frånspänna sin bäst, och talaren hade sjelf åtföljt honom, under det han i sin anspråkslösa embsitsvagn färdades omkring på sina inspektionsresor. — Specielt anmärkte hr S. som följder af den poiitiska författningen 1:2 den intelligensens makt, hvartill hon föranleder, i det att intet der låter sig tillvägabringas, som icke är ett resultat af allmänna öfvertygelsen, 2:0 den allmänna aktning för alla samt dena tolelerans, hvarom vi här knappt kunna göra oss någon föreställning, och 3:o arbetets ära och nödvändighet. Qvinnans ställning kom härunder äfven till tals. Hon åtnjuter allmännare aktning än i något europeisk land, hon bär ej några bördor, hon deltager icke i arbetet på fältet; men bon står ock öfver andra länders qvinnor i odling. I uppfostran tager bon en synnerligen verksam del, mer än hälften ef folkskolorna förestås af qvinnor; talaren hade sett flickor af 22 års ålder, som i en blandad skola af både gossar och flickor af ända till 16 år och derutöfver kunde upprätthålla fullkomlig ordning, takt och disciplin. Vi hafva bärmed för dem, som icke haft tillfälle åhöra desamma, redogjort för de förnämsta bland de ämnen, som hr S. under dessa föreläsningar berört, och hembära bonom ui!l slut vår varma tacksamhet för de lärorika och, såsom vi hoppag, för den allmänna odlingen icke fruktlösa stunder, dem han genom dessa föreläsningar beredt allmänheten.