Aftonbladet – 14 mars 1851, sida 2

ionalförsamlingens nästa session bar blifvit upp-: tjuten ända till lördagen. Sedan februarirevolutionen har fettisdagen ärstädes blifvit i dag för första gången återj) irad i sin gamla glans. Sedan middagen vore: ulevarderna och quaierna betäckta af tusenals menniskor; mängden af ekipager var så) tor, att det endast med stor möda lyckades! le talrika polissergeanterna att få passagen fri. I en annan, Bonapartistisk, tidning läses för amma dag: Inemot kl. 2 lemnade presidenten Elyså il öppen kalesch, sjelf hållande tyglarne och enJast åtföljd af hr de Laity. Först for presi lenten längs efter quaierna och sedan utefter hulevarderna öfver bastiljetorget till Madeleinecyrkan. Öiverallt mottogs Louis Napoleon med syrapathbi al det talrika folket. Ropet: mlefve NVapoleon!, var allestädes öfservägande.n Emile de Girardin har väckt motion om ipphäfvande af alla undantsgslagar genom hvilsa den lagstiftande makien ålagt sir:ff, som ondast tillkommer domaremakten att uttala. I denna motion innefattas således äfven upphäfvande af landsförvisningsdekreten mot de Bourbonska familjerna och transportationsdekreterna mot åtskilliga personer, som aldrig blifvit lagligen dömda. Den 3 denne3 förkastade nationallörsaralinsen en motion af Ducoux, angående bildande uf arbetarebörser. Dupin presiderade icke, emedan han insjuknat. Samma dag återvaldes byråernas presidenter och sekreterare; endast den gamla konservativa majoritetens kandidater gingo igenom. Icke ens sådana män som Carvaignac, Lamorici:ere, Dufaure 0. s. v. kunde finna nåd i de reaktionäres Ögon. Ena sådan utgåpg tillskrifves Marc Dulfraisses pblodröda tam i församlingen den 1 dennes. Äfven den inom byråerna öppnade budgetdiskussionen visade den 5 dennes ingen fiendtlighet mot regeringen; man tilistod visserligen alt fisansernas tillstånd inga unda var lysande, men ville ikväl uppskjura reformerna till en mera passande tidpunkt. Vid de redan samma dag började valen till ledamöter af budgetutskottet syntes venstra sidan återigen hafva föga utsigt att få någon afsina kandidater vald. Ea telegrafdepesch från Paris af d. 5 dennes innehåller i öfrigt endast följande: Onsdagen kl. 8 e. m. De tillden parisiska garnisonen hörande trupper hafva delvis blifvit förflyttade till annan ori En flygskrift af Ledru Rollin med titel: Tagen president, inga representanter mer!, har blilvit seqvestrerad. De på ön Jersey befintliga flyktingar (fransmän, polackar, tyskar och italienare) hade den 24 Febr. samlats till en gemensam bankett, hvarvid diverse demokratiska skålar föreslogos. Flera tidningar påstå, att en excentrisk skål af Blanqui, hvarom de reaktionära tidningarna haft åtskilligt att berätta, är helt och hållet uppdiktad. De personer som för den s.k. Lyonska komplotten ännu på fjerde eiler femte månaden hållas fängslade utan dom och ransaknping hafva ingifsit en pelition till nationalförsamlingen, hvari de fordra att så snart som möjligt stäl las inför domstol. Hertigen af Soto-Mayor, spanska sändebudet i Paris, har al sin regering blifvit återkallad till Madrid, derföre att han så vänskapligt mottagit marskalk Narvatz. Lord Normanby bar återkoromit från sin res2. Monitören innehåller åter en lista på 58 nya riddare af Hederslegionon. Den sednaste telegrafdepecchen från Paris lyder som följer: ,Thorsdagen den 6 Mars kl. 8 e. m. Rykten gå om Odilon Barrots utnämnande till chef för en förestående parlamentarisk minister. Man västar Oudinots utnämning till marskalk. Administrationsutskottet föreslår den inskränkning i regeringens rättighet till prefekters utnämnande, att den miste hålla sig tili förslag, som generalrådet eger upprätta. Vidare berättas den 6 dennes att tre leda möter af venstra sidan biifvit insläppte i finans: utskottet, äfvensom att man på våren ämnade företaga ett nytt fälttåg mot kabylerna, til hvilket stabsofficeren Durieu utarbetat planen. Enligt en korrespondens skulle erkebiskopen af Paris hafva varit bland deras antalsom der 24 sisil. Februari vallfärdade till Julikolonne Erkebiskopen skall sjelf hafva berättat dett med tillägg, att ban infunnit sig derstädes. derföre att ben vore republiken verkligen tillgifven och gerna ville gifva sin tacksamhetssärd åt republikens fallna, bjeltemodiga grurd. läggare. Folket skulle hafva blifvit så förtjust att de ville spänna ifrån bästarne och sjelfv: draga erkebiskopens vagn o. s. Vv. Statsskattens sväfvande skuld som d. 1 Jan år 1849 steg till 230,812,100 fr. och 1850 til 487,845,900 fr., hade den 1 Januari 1851 sti git till 555,625,800 fr. cch den 4 Febr. 1851 111 563.556,200 fr. hvilket på mindre än två och ett hailt år gör en tillökning af 332,741,1C( francs. Femprocentsfonderna stodo den 5 dennes pi 96,90; treproc. på 58,10. Femprocentis föllo följande dagen till 96,70 treproc. till 57,80. STORBRITANNIEN. Den 3 dennes anmälde lord John Russel : underhuset, att drottningen efter rådslag mec hertigen ef Wellington bestämt, att den hittillsvarande ministeren skulle åter inträda. Drottningen hade underrättat lorden om denna sir vilja och ban ville derföre begära utsät eSATA AASE