Aftonbladet – 11 mars 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Guldvaskarne i Kalifornien. Till de skildringar härom, som förut anförts efter m:r Derbec, korrespondent för Journal des Debats, kunna vi nu foga den följande ej mindre intressanta af samma hand. Oro Gres:o, vil San Joaquim, 3 d. 13 Oktob. 18350. Nära en månad hafva vi, söder om Mariposa, genomströfvat bergstrakten, för att uppspåra nya guldfyndsorter. I Oro-Gresso uthvilade vi några dygn från våra mödor. Det är icke något angenämt göromål att utan hus och bem oupphörligt söka efter guld, fråa ort till ort, från bäck tll bäck. Man bär hela sin egendom med sig, spaden, hickar, vaskmachinen för guldfångsten och vidare kruthornet vid sidan, dubbelbössan öfver axlen, ett par pistoler i gördeln, bredvid knifven, och slutligen en packning af lifsmedel, ett kokkärl och nattfilten. Tillsammans utgör allt detta en ansenlig börda, som man måste slåpa mel sig i bergen. Ständigt går det forskande framåt; när natten inbryter, slår man läger, för att följande morgon fortfara på samma sätt. Träffas ena tillräcktigt lönande fyndort, så bosätter man sig under närmste träd, märker den valda fyndorten med 4 gränsstolpar, enligt lag, och börjar genast arbetet. Innan dagen gryr, är bergsmannen vaken och int2ger sin anspråkslösa frukost, som vanligast består af te eller kaffe utan grädda, hvari man doppar bröd, som man sjelf bar bakat. Samma panna, hvari kaffet brännes, tjenar äfven till brödets gräddning och, i briat af qvarn, krossas bvetet emellan ett par stenar. Mjölet blir naturligtvis derefter, och den ojästa degen ger ett bröd så segt som by; också fördrages det ej af alla, ceh mången bereder i stället majskakor — mexikanernas ortillaso — som smaka bättre än dåligt hvetebröd, och kunma förtäras utan bianrättning. Tbe och keffe: äro för 5frigt buf,udbeståndsdelen af bergsmaninens proviant, och utgöra hans vanliga dryck. I maj: zakorna tillsättes salt fläsk; men lefver man ensamt derpå, så får man skörbjugg. Torkade srönseker får man stundom, raen sparsamt, likaså linier och risgryn. Sedan sist. Augusi anns tillgång på potatis, men de åtgingo genast så snart de kunde bekommas. Äfven kunle man få köpa srå kaggar med insaltade sareller å 2 piaster (5 rdr bko) stycket, äfvenom ättika och provenceolja; den sistnämnda ostar 3 piaster flaskan. Om söndagen arbetar bergsmannen icke; han pesöker då den rärmast belägna staden. Här aköper ban sitt förråd af lifsmedel för nästa vecka och måste derefter släpa hem det till itt provisoriska hem, så framt han icke har len lyckan att äga en häst eller mulisna, men om kostar 400 till 130 piaster, och sällan får jan länge bebålla den, ty hvar natt stjäla inianerna Bågra hästar eller mulor. Ofia hafva e äfven röfvat hela proviontkaravaner. Ösen lagta och förtära de genast. En lyckad stöld nies bland dem för en stor ära; efter deras moral r tjufgod: och rättfången egendom detssamma. I t2den fisner bergsmannen wäl äfven kött till alu; men det kan icke förvar:s längge; stunom köper hin cer en flaska brinviai eller vin ch torkad frukt. Der måste hen äffvea låta ga sina verktyg. I lefnadssättet afvika de olika folkstammairae etydligt. Europeerna äro i allmärhet sedli yktra, arbetsamma, ärliga och undv rm, Amerikanerna sluta arbatsy 2 redan I, 2 elter 3 på lördagseftern iddager; somliga -ad dem sjunga i sina hyttor andliga körer, a låsa i bibeln; men så finnas cekså de sätta sig till spelbordet. De :mensanse