Aftonbladet – 11 mars 1851, sida 2

tainebleau, får ri först keröfva detta paradi sin skönaste prydnad., Konungen hade ännu icte slutat sitt tal och Sampietro sin vördnadsfulla bugning, då en ung, flyktande riddare, b!ek som döden, med en sönderbruten virja i handen, störtade öfver platsen och sökte dölja sig i trängseln, utan vederbörlig respekt för konungens person. En annan beväpnad, i hvilken man igenkände den unge hertigen af Guise, följde tät eftter den flyktande, uppheann titt offer några stceg ifrån konungen och stötte den blottade värjan i den förföljdes nacke, så att det varma blodet bestänkte Vanina, hvilken med ett skri vammäktig neddignade. Alla veko förfärade tillbaka ifrån konungen, mördaren och liket. Guise bortkastade den blodiga värjan cch böjde knä: Hen förolämpade mina dame, er och min ära, sire, han smädade kyrkar stammade mördaren. Hvilken riddare, som icke är döfstum, kunde dervid hålla handen stilla, och hvilken är icke urskuldad för biindhet vid sidan skändlighet., Konungens ensigte vi ade det förra lugsnet, då ban blickade på den döerde. Genis! en hemlig Hugeno!t!s sade han, och hans af modrens intriger bearbetade svaga själ. höjde sig kanhända redan bilden af IBarthoomei-natten. Marskalk, låt insätta hertiigen på rögvakten och förvara honom tills vidare orIre! befallte han sedan och tillade åter gladt: Upptär den facklor, på det att majestätet icke inru epgång må förbises! Till trädgårdon wu, mina damer och herrer, Vi HOra redan rateiernas smattrandel, : Carl den nionde lemnade med sin svit horgården, och Sampietro, som förde den förslkäckta vanina. till den slottsflygel hen bebodde,, kun2 ieke underlåta med vidiigt leende bemmärha: Af denne unge, sh ägglöse prins karblillva en lan, hvars gerningar kunna komma alm hans ;rföder att rodna. Han skall icke rysa wvid it vada i elt blodbaf och tiden fordrar eit dant. Darra icke, Venina, detta var känbända lott ett litet förespel af framtiden. En krires hustru rädes icke för ett al blod tefukdt fält, och tävker blott på den blifvande örden, ty allt stort på jorden gjordes ju alltid uktbirande af hennes barns bjerteblod.n