Aftonbladet – 8 mars 1851, sida 3

sora och nvarpa som bevis anilördes yttranden Ifrån det hål:et under förra rikgdagen jemförde med sedap uttalade åsigter. Propositionen blef härefter remit:erad till statsutskottet. Kommitterades förslog till skrifvelsa från borgareståndet om dess åsigter vid det kongl. representavionsförslegets afzgörande upplästes och framkallade en längre diskussion. Hr Gustafsson skulle hafva önskat det ej någon skrifvelse afgått, emedan en dyik endast kunde batraktas som en opinionsyttring, utan vidara nytta, eller som ett kondolansbref, hvarigenom man kunde stöta på: sorgens beklagande undanbedes. Han hade gått längre än förslaget och kunde ej gilla att menniskor klassificerades som bansvosedlar, eller deras uppskattning ifrån valören af 12 lögsta kopparslantar till den högsta. Hans förslag var, att skrifvelsen till K. M. måtte åtföljas a! diskussionsprotokollerna i ämnet eller ock deri utsryckas med huru stor pluralitet fråg:n gått igenom. Hr Billström hade varit emot skrifvelsen, men då ien blifvit bearbetad ville han ej sätta sig deremot. Emellertid, då den blifvit föranledd deraf, att bor3arståndets beslut ej blifvit uttaladt uti Rikets Stäniers beslut, så vore det konseqvent att minoritetens sanke inom ståndet ej förtrycktes. Det vore utal vigt att ej blott omtala frågans utgång, utan äfven densammas bebandling,i då hela ?; af ståndets ledamöter stannat i minoriteten. Detta önskade han måtte besinnas, samt yttrade äfven att ett sådant godkännande, som uti skrifvelsen blifvit föreslaget, innu eldrig förekommit. Man hade visserligen talat om att flera principer uti det kongl. förslaget gillats, men man hade glömt att flera principer af allra största vigt deri fattades, samt att principen af allmänna val deri blifvit så kringskuren, att föga eller intet deraf återstod och att sålunda principen ej blifvit tillämpad; derjemte hade förekommit prin ciper af den beskaffenhet, att de ej förnuftigtvis kunde gilas. Skulle likväl Borgareståndet hylla dylika, så beklagade tal. att han kommit att tillhöra att utskott, hvari han så föga kunde tillfredsställa ståndet. Många förenade sig med honom. Hr Schwan ansåg att majoriteten, som i denna råga befann sig i minoriteten, ej borde undertrycka densammas mening och instämde med br Gustafsson i afseende på bifogande af protokollerna till skrifvelsen. Gezom dessa kunde regeringen få tillfälle att på lediga stunder studera äfven miroritetens tan kar. He Norin kunde ej minnes att någon minoritet örr sökt göra en sådan åsigt gällande, men föreslog i stället att reservationerna måtte få medfölja skrifvelsen. För bifogande af protokollerna eller uppgift om huru stor minoriteten varit. talade utom redsn nämnde hrr Gezelius, Almgren, Winge, Berg, Hörnstein och Hesselgren, hvaremot hrr Wern, Brinck, Palander, Muren och Wedberg yrkade att ett sådant bihang ej måtte afgå. Vid anställd votering blef med 24 söster emot 22, de kommitterades förslog till skrifvelse antaget, hvarigenom sålunda minoritetens synnerligen ef hr Hörasteins bevisade rätt lemnades utan afseende. Emot beslutet reserversde sig hrr Billström, Gustafsson, Colln, Winge, Kjöllerström, Ekelund, Sundler, Hesselgren, Almgren m. fl. För öfrigt upptogs största delen af förmiddagen ned uppläsande af utlåtandet i anledning af K. M:t: prop. angående ferskilda till åtskilliga förvaltande verk anvisade inkomsters utbytandes emot statsanslag. (Statsutsk:s bet. J4 51, Litt. A.) Första delen af 2:dra punkten, 3:dje, 4:da, 8:de, 9:de, 40:de, 114:te, 42:te, 13:de, 44:de, 48:de, 46:de 17:d3, 48:de, 20:de och 24:sta bi öllos. Vid 4:stia punkten om Mmötespassevolansafgiften, B::e, 6:le punkt. och andra delen af 914:sta läl man det bero och lade dem till handlingarne. Första punkten: andra del om fourage-passevolansen, andra delen ef M 2, MF 7 och 49 ålerremitterades. De fleste af ofvannämnde pankter afgjordes utsn diskussion och den öfver några gjorda anmärkningar äro till det bufvudsakligsste upptegne uti de reservationer om åtfölja bet. Ståndet skiljdes kl. !,,3 och skulle plesum på eftermiddagen fortsätta. — Hos Bondeståndet, der kel. propositionen ang. skatteförenklingen föreköm, begärde förre talmannen Anders Eriksson ordet och anhöll för sin del få ästa Statsutskottets uppmärksamhet såväl på barns ander riksdagens lopp afgifoa motion i samma ämne, som den kel. propositionen omfatter, kom ock på Borgareoch Bondeståndens vid föregående riksmöte i skatteregleriogsfrågan fsttede beslut, hvilket sllt i sammanhang borda öfverväges. Han önskade och att den i propositionen föres!sgna undersökningen af embeaisverken måtte frånträdas, såsom endast åsyfande tidsutdrägt och ett för heia landet förbatligt uppskof. — 1 dessa åsigter instämde större delen aj ie talare, som derefter yttrade sig, hvarjemte kronoogdarnes föreslagna befsttning med och irflytarde på priskurantens upprättande till markegångssättoingen på det lifligaste bestreds. Vi torde återkomma till diskussiopen härom, äfvensom den angående Statrutskottets utl. 4 51, rörande beräkningen ef steisverkets inkomster, hvilker fråga ansågs stå i ett så oskiljaktigt sammenharg med s:awregleringen, att den återrcmitterades i sir oeih:t, äfvenledes på hemställan ef f. talmannen Anders Eriksson ssmt af Nils Andersson, Bengt Gud mundsson, Efraim Larsson, Megnus Månsson rm. fl... hvilka önskede besvarade deres väckta motiorer on. hemmantsisräntornes m. m. afskaffande. Statsu!skotutets utlåtende 22 60, afstyrkande bifall ull det i en Kongl proposiuion föreslagna upptö anrandet af lutpenningar för såsäl ordinarie scm extr: tjers.e män, bestreds ef Bengt Gudmundsson, hvyilken väckt motion i detta ämne; men Strinnlund, som beter elit godtycke, upplyste buruledes meninn vore att för dd ordinarie tj:nstemicren läg : jusp:noi: gebeloppen till dea ständiga lören, ti: tomma för epkor och pensio:sisga:e, men att hvec da extra ordirarie erginge, icke för besparingsskull indraga, uten cndest actlå sumren af dem hitills beståada ljuspennicgsr till hvert ch ett verks ser) skilda disposition, ast efter cheferres bepröfvende uttelas till. de pest förtjerte. Sådset kollade hen tt cker på ce tiackars extra or rierse, bikt ha: mise ogilla, Bard och r lattoser ikule kacske ii någtarde på udeovipgirars beopp, eh tll Öcekor: mande af sid.nt samt juspen i. garna me stadels utdeles på hösten då de unga männen väl sunca b-böva dem till ett par stöflsr, önskade ha fera: b:behillande och biöll utiltendet. Uhr godkände dessa skäl semt arsig dessutom, bvad ett motparil anfört till stöd för ljuspenninger acs efskeffande, nemiligen lockelsen för de upge märven att söka inträde i en mängd verk vera ett skö: för bonrcm att bifilla usliterdet, ty just detta fiske siter ljus torde bist I da extra ordinerierra tili isigt cm in kallelse och gifva hvar och tn enyvicing cm den plats der ban bör stanna. Uslåtandet bifölls ech Benet Gu!mundaron reer-j! verade sig. Statrutskotte:s till ionehållet ferut uppgifna ulåanden N:tis 58 59, 6i—63, rant bankoutskote;r N:sis 44, 13—416, bifölles. SED AR TOO SOT OR KING TATA R edovisning. Till brandsiadede in iysesmarn n Oo Person i Lirgöro By af Bredtta Socken på Öiand : ed bustru och nio bara talva eljan 0 fålfvor ytterligare inGut t: Från OC. F. AZ 66, Tiorps rpoststömpol, 6: 32; från A. U. G Jönkpiors postitampel, 52 få; i bref, poststömpeln olydig, men troligen Waärie med innetåll, till den clicklige O.ef Pereson, 82 ; i rifvolse från Norrcöpog: Gif Gudi allena ärona, 10 Rdr; induin Mir nligt redovisning den 94 sistlidno Juli inlörd i Alicrbadet cch Celmaärniln ngarne, 32: 4, Summa Bko Rer 50: 4. 1 sstnim: de redo:isning öro RO ML kA hå 3 ce al O F. i skrifvelsg