Aftonbladet – 4 mars 1851, sida 1

men MEM SRAll ErCUSSeEN vara Debjeipigti med 23000 man; om beredvilligheten dertill är in gen fråga. Ni kan väl förstå hvilken sinnesstämning som här råder. Förödmjukelsen inför Österrike och Ryssland kännes djupt hos allt folket; och härtill kommer de materiella interessenas ruin, handelas och mnäringarnes stiliestånd, den hotande statsbristen under förökning af skattebördorna, det tillväxande armodet, fruktan för framtiden, och visshetren att allt kabinetternas och dip!omaternas äflande icke förmår stadga hvarken fred eller ordning som bestå, u:an blott ladda minorna för nya förfärliga explosioner. Ingen kan förneka furst Sch waizenbergs oförtrutenhet att våga det yttersta och att icke efterskänka eller låta afpruta det ringaste; men man försäkrar att han äfven ibland visar sig ovanligt öppenbjertig, för att vara dip!omat, ehuru häri också kan finaas djup diplomatisk beräkning. Bland exemplen på han: öppenhjertighet apföres, att ban för icke längesedan skall hafva låtit undfalla sig angående Preussen följande statsmaxim: Premierement il faut PVavilir apres il faut la demolir,. Uttalad eller icke, h:r åtminstone förra delen af denna maxim tillämpats med den fullständigaste framgång. Man kan för öfrigt ej frånkänna Österrike den förtjensten, att det alltigenom förfarit med orubblig konseqvens: att det verksläller sina inre reformer med oförskräckthet och kraft, att det dervid icke låter hindra eller slöra sig af något junkerparti, och att det vil införandet af det nya lagverket och den nya kommunalordningen, vid afskaffandet af dagsverksskyldigheterna för bönderna, vid ordnandet af jordbesittningsrälten och vid undanrödjandet i allmänhet af det murkns3s och nu mera olillförlitliga i äldre och utlefvådeinstilulioner visar sig långt mera frisinnadt och upplyst än Preussen, der man just i nyssnämnda omständigheter skrider mest baklänges, för att stå väl hos junkerpartiet. Af vår statshushålining lemnar den nyss utkomna fiaansberättelsen från kamrarnes fiinansutskott en alltför ömklig bild. Statsbrristen 1848 var 22 millioner; 1849 var den 211 millioner; 18350 var den 34 millioner, och 1redan visar 1851 en ny statsbrist på 6 milllioner. De 3 sistförflutna åren hafva ökat statens skuld med 77 millioner, hvaraf 22 millioner ännu äro att betäcka. Hela statsskulden går tilll 200 millivner Thaler; och ändå äro alla förvat befintliga besparingar åtgångna2, om någon :skattkammartillgång är icke vidare fråga; fdolkets skattebörda är pålastad till det yttersta,, och all förmiga till näringsrörelse i det närmaste förlamad. Stats-anslaget upptager såsom inkomst 93194954 Thaler, eller omkring 6 Thaler på hvar innevånare. Men genom att mer än någonsin hafva vräkt skattebördorna på folket, måste 9 Thaler räknas på bvear person inom de skalldregande klasserna; eller t. ex. för ett hushåll inom dessa klasser — om 8 personer öfver hufvud — 72 Tha!er. Fortgår det så änau några år: arbetar det politiska systemet vidare — som Idet måste, för att vara konseqvent — på s:atshashållningens förfall: störtar re:ktionea oss i mera bryderi och förlamar näringsverksamheten hos fo:ket, då komma vi i samma belägenhet som förlyckligar Österrike nu, medan det isig sjelf ofruktbara Preussen saknar Österrikes rika naturliga källor. Vårt svåraste onda är krigshären, som förstör landets krafter och under djupaste fred medtager 30 millioner årligen, men kräfver långt mera nir ettt krig hotar. Atskilliga anonyma skrifter bafva nyligen alslöjat den oordning i vårt krigsväsen, som upptäcktes när armåen sist skulle ställas på I krigsfot. En otrolig tanklöshet visar sig härvid hafva beherrskat vår krigsminister, som i allm nphet förråder ringa förmåga, och aldraJ minst iden för dess departement så oumbärliga konsten att organisera — att styra och ställa Jsom man säger. Man kallade 500000 man till vapen; manskapet kom tillsamman, men utan någon general som förstod att anföra en sådan skara. — Förvirrade framoch återmzrscher blefvo följden; manskapet uttröttades och plågades utan minsta gagn; många oflicerare öksde förvirringen genom oförstånd eller okunnighet; och den ös:errikiske ministern herr voa Prokesch visste nog hvad han sade, när han graItulerade vår herr von Manteulel, öfver att ) Preussen lyckas undgå kriget. Med sådana anIstalter, som nn efteråt uppdagats, skulle utgången bafva biiivit den olyckligaste man kan tänka sig. I Öoskar ni för öfrigt underrättelser om herr von Manteufel såsom statsman cch om hans utr:kes politik, så kan jag förorda en annan liten. broschyr med titel: Vier Wochen zusWwärtige Poiitik, hvilken härrör från vårt konstitutionella parti och ger en skarp men träffande skildring af vårt kabinetts bestyr från I November till December. Upplysningarne öfver I fördraget i Olmäz och störtandet af berr von .) Radowitz äro intressanta äfven för utlindninIgen och häfdforskaren i allmänhet. ,) Here von Radowiz vistas pu hos sin familj .i Erfurt och författar ett verk öfver Preussens -Ihistoria för de sisa tio åren, hvilket måste ,bifva af stort intresse om det skrifves i enlighet med hvad författaren sjelf se:t och inIhemtat samt med uppriktighet. Hoparttiet och I dess gunstling hr von Manteufel villa aflägsna Radowitz som priiet ännu ailtjemnt fruktar mest, och sticka honom på ambass d till Spanien; men hen undanbad sig den äran. 1 följd af hovets återkomst til Berlin, s mt rikslagen och den alltjemnt här föraml. de militärmassan, herrskar pu lif i nöjenas verli I härstädes. Hoffester, koncerter och baer gifI vas i öfverflöd för la baute vol2. Inom meI deikl:ssen deremot ser det så mycket mera I beiryckt u; den poliuista dysterheten och den I materiella nöden förråda sig öfverallt. UTRIKES.