ess svon mon tet, så uppenbarar sig den skilnaden emellan revolution och reaktion, att den förra, åfven om den ej kan undgå en ararkisk och terroristisi period, ändå leder till sämja med den nyare tiden; hvaremot reaktionen utgår från Jen brytning med denna, aldrig kan förlikas dermed och har till hufvudsyfte påläggandet af ude gamla bojorna, det gamla oket på folkens längtan. Tom på idd, är reaktionem ej annat län ett beträdande af det förflutnas svigtande grundvalar, en uppsminkning af murm erna ur Iförfädrens grifter, och under allt detta en spekulation på mängdens enald och dwmhet, på de lydandes inskränkta förstånd, undler åkallan af den bekanta historiska rätten — deasemma som den lycklige piratens sonsom kan åberopa — till förmån för de privilegieerade klasserna, hvilkas samhäilsställning betrjyggas genom allt slags våld. Vi hafva detta skådespel öfveralllt framför os3 nu här i Tyskland. OÖiveralli (detta förtryck af folket och dess rättigheter — hvilket får namn af fallständig brytning med reyolutionen,. I Dresden stiräfva diplomaterna att uppbygga ett nytt Tyskt Förbund, med större förmåga än det gamla att underkufva tyska folket. Detta hoppas man viomr genom ait förena hela den verkställande myndigheten i Österrikes och Preussens händer, ait anvisa de fyra konungsrikena Bäjern, Sachsen, Wärtemberg och Hannover sin plas i rådet, och betaga de smärre staterna så mycket af sin sjelfständighet och sitt pärskap, att de framdeles ej kunna blifva någon phärd för revolutioners samt nödgas foga sig i de verkställande: och rådandes vilja, till dess denna kan besluta om deras fullständiga underkulvande, eller s. k. mediatisering. I Dresden skall man för närvarande sysselsätta sig med förvandlandet af den fordom vid förbundsdagen fordrade enhälligheten i beslut, till en genom de flesta rösterna beslutande myndighet; men hvarvid småstatermas röster skola minskas med 6 och de begge :storstaternas i stället ökas. Många bland de: små, inseende sitt genom denna anordning coundvikliga öde, sträfva emot och understödijas härvid af England och Frankrike. Till och med i Berlin skall röstfördelningen hafva på den aldrasedaaste tiden synts betänklig; ty så blind kan man ändå icke vara, att man skule alldelas förbi:e bvad Preussen äfventyrar sjelf genom antagandet af det österrikiska förslaget, nemligen att råka i en beroende stälning, till verklighet om ej till namnet föga olik den som beskäöres Båern, Wärtemberg, Hannover och Sachsen. Småstaterna, ehuru på det svåraste förnärmade och blottställda genom Preussep, äro ändå, såsom hufvudsakligen mordtyska, dess naturliga allierade; blir deras rössträtt upphäfd eller minskad, så kommer Preeussea att alltid befinna sig i minoriteten mot Österrike och de fyra aundsjuka småkonungarikkena, samt Nordtyskland sålunda komma att umderordnas Sydtyskland. Aila dessa påtagligbeter (aningar vore här för litet sagdt) hafva ändå ingen vigt emot fåltropet: Försoning med Österrike och Ryssland och den Heliga Alliansens återställelse till hvad pris som helst!s Preussen ligger fulikomligen förlamadt och döfvadt. Kuappt har den allmänna förtrytelsens rop kunnat bindra uppoffringen af vår sista förskansning i Nordtyskland, Tullföreningen, och vår räddringslösa öfverlåtelse åt Österrikes nya handelsförbund. Men i trots af detta undantag hafva våra handelsfrihetsvånner, som väntat att jen annan grundsats ekulle följas och en förening med Nordsjöstaterna dermed vinnss, ingenting att hoppas. Österrike kommer alt, tills vidare, åtnöja sig med. ett provisoriskt handelsförbund, hvartill det i Dresden banar väg; men så snart det nya politiska förbundet hunnit upprättas, skall det visst iclke underlåta att begagna förbundsaktens 19:e ariilel, för att bringa Tysklands materiella interessen i sina händer, genom ett gemensamt tulloch handelssystem. Genomdrifves det i Dre:den föreslagna omröstningssättet och öfverväldigas der de små staterna, så kan Preussen efteråt icke rädda någonting åt sig, och aldraminst sin sjelfständighet. För Preussen återstår sedan ej annat, än att komma i spetsen för mellanmakterna och att jomte dem göra opposi ion. I