Aftonbladet – 26 februari 1851, sida 1

tadelad i fyra bataljoner, ett dragonregemente och 3 batterier artilleri, som komma att tillhn. höra 10:e tyska armåkåren. Alla utlänningar, ng.SOM stått i tjenst, hade börjat afresa; knappast ng. ett tusende blitva qvar. Fl General Bardenfleth säges få befälet: och skall i Mmil:täriskt af eende stå under förbuncdsarmens, 27. Men i administrativt under danska kirigsminiör sterns befaliningar. s p. Ifrån Waodsbeck berättas, att den nya regeT.ringen förvisat en skollärare vid namn Eckermann, men anledningen uppgilves icke näremare. Riksdagen har nu bifallit lagförsllaget om rättighet att under eganderätt inköjpa staten tillhörande jordegendom. PORTUGAL. Uj Den 3 dennes nedkom drottningem med en g. Prinsessa, men som redan följande d2g afled. Fiera direktörer i nat:onalbanken hafva afsegt sig förtroende!, i följd af de tvistigheter OM uppstått med regeringen. FRANKRIKE: Det lagförslag om den inre förvaltningen; som nyligen blifvit från dets k, statsrådet (Conseil dErat) remitteradt till nationalförsamlingen, är, enligt en fransk tidnings vitsord, ett al de vidlyftigaste arbeten som någonsin blifvit underställda en lbgstiftande församlings IPröfnivg. Det är indeladt i fyra hufvudafdelJningar eller sektioner,, hvilka åter innefatta i lera underafdelningar. Den första sektionen angår kommunalförvaltajniogen och är delad i fyra delar, sm angå il kommunernas reunioner, kommunalval, munisleipalrådens sammansättning och attributioner, ;förvaltningen af kommunens egendom och in;Iflytande penningemedel. Deita är afhandladt tJuti icke mindre än 137 artiklar. ) Den andra sektionen, om kantonslorganisationen, innehåller endast 30 artiklarr, hvilka likväl äro af den art, att de sannolikit föranleda den låagvarigaste diskussionen; tty, säger nämnde tidning, de hafva till föremål att för första gången tilimpa den Princip, som vår konstilution föreskrifver. Den tredje sektionen, indelad i 73 artiklar, handlar om prefekter och underprefekter; om de s. k. Conseils göntraux, deras samman sättning och attributioner, äfvensom tiden för deras sessioner. Fjerde och sista sektionen handlar om prefekturråden, deras sammansättning och funktioner, m. m. Hela arbetet ianebålier icke mindre än 237 artiklar. Det åtföljes af ett betänkande likaledes deladt i 4 dejar, i hvilket statsrådet utvecklat motiverna tiil sitt arbete. Nationalförsamlingen har beslutat att detta lagförsag skall sättas på dagordningen för d. 17 dennes. Appellationsrätten har stadfåstat ett utslag, genom hvilket (den 29 sit! Nov) redaktörerna af Journal des Debats, Conslitutionnel, Sieele, Presse, Evenement och National för en obelydig förseelse mot den nya tryckfrihe slagen biifvit dömda till 200 francs böter, hvilket straff tillika innebär förlust at valråtten, Forcade och Solar, f. d. redaktörer af Påtric, hafva börjat utgifva en ny tidning: Ie Messajer de VAssemblee, hvilken skall stå I samma örhållande til Ord e, som Evenement till Pi esse, d. V. s. vara ett slags aftonupplaga till lämnde bad, så att referaterna af nationalöramlingen; debatter och de utländska nyheterna ro lika för de tvenne tidn ngarne; eadast de edande artiklarna, notiser m. m. blifva olika. Ecligt franska bankens sednaste vectoberåtelse för den 13 Febr., hade de s. k. portfölrna fallit och den metalliska valutan förökats ke obetydligt. Skillnaden mellan nottcirkulaonen och det metalliska förrådet var endast mkring 17 millioner, d. v. s. att bamknoteras belopp endast med ungefär 3, procent öfersteg rgent et lingots, som ytterligare förkats med mer än 4!,, millioner, eller från 92,000,000 till nära 496,700,000. Sedelcirulationen utvisade en summa af 514,040,700 3; Portföljerna en summa af 142,346,737 fr., varaf knappast 40,000 belöper sig på Paris. STORBRITANNIEN. Tredje läsningen af den Russelsk:a biilen not de pifliga angreppen är utsatt till den I dennes. Uppskofvets — siger lård Polerstons representant, Globe — är iclke mine angenämt för oss, än det sannollikt bör ra för det papistiska partiet oci dess namn;a anhängare, som sålunda fått tillfälle att ta bilen vid hvart stadium. Men sällan ins en Minister, för hvisken: personliga cch rtiställniog en tidsförlust betydde så litet, n pu för lord Jobn Russel, och icke hesailer gon som kunnat vinna så mycket som han, Lom en otillig opposition. Den enta svagten i hans förslag är, alt det tycks: vara för idt; men detta tycke är irrigt och skall naturen var böjd för guldtörst och vimnin;slystI, hade länge spekuerat i en ennan, men ganska ig lek md penovinzar. Han hada memlenn