Aftonbladet – 25 februari 1851, sida 3

leremot, och förklara det efter vår öfvertyelse långt bättre, att, såsom nu, regeringsmaken, med riksförsamlingens förenad, utöfvar kyrkostyrelsen. Vi anse oss böra lägga en viss vigt på denna förklaring, emedan den står i närmaste öfverensstämmelse med Aftonbladets yttranden i fjoisomras (artiklarne om den sinre missionenv), hvari vi tillkännagåfvo, att det beryktade konventikelplakatet af 1726 borde försvinna och dess tillämpning upphöra, men endast med vilkor af införande af en för alla lika gällande religionsfrihet, och icke såsom speciell konnivens eller grace mot ett visst parti af så kallade inre missionärer med okända tendenser; då, om en sådan tillfällig och ensidig gunst utöfvades, men religionstvångsförfattningarne i alla fall qvarstode, icke a!lenast en uppenbar orättvisa egde rum, utan ti!lika den för religionsbildningen stora skads uppkomme, att tillfälle öppnades för somlige att obehindradt få verka för mörkrets sak och emot ett förnufrigt framskridande i dena del af menskliga vetandet, som rör reiizionen, under det att andre, som skul!e med en bättre och ljusare öfvertygelses bibringande kunna motverka ett sådant sträfvande, funne sig bundne af existerande lagar i samma fall och punkter, de; de förre såge sig fria derifrån. Aftonbladets tanke misstyddes, då den först yttrades, a! en och annan som förundrade sig öfver huru vi — religionsfrihetens förfak:are — kunde försvara konventikelplakatet och vilja se de: tillämpadtioch för de bekanta Up ala-uppträdena Man låtsade förbise det hufvudvitkor, hvarunder vi yttrade sådant. På samma sätt tord: en och annan nu vilja missförstå de: slags försvar vi här gjort för bibehållande af statens välde öfver kyrkan; ehura vi a!lenast framhål. lit det såsom ett bättre än ren papism, å en: sidan, eller ett inhemskt otygladt prela välde å den andra — men icke eljest. Vi bedja lä saren taga detta väl ad notam; och gå nu vidare i det erkebiskopliga talet, hvarvid vi til lika skola begagna tillfället att kasta en oct annan kormspara:iv blick på ultramontanismen: sträfvanden i det öfriga Europa, kardina Wisemans afsindande till England, och erke. biskopens af? Paris, hr Marie-Dominique-Augu stes nyligen afgifna rykthara mandement el ler herdabref, hvarom stålt at läsa i A. B för den 20 dennes. (Forts.)