Aftonbladet – 22 februari 1851, sida 3

7. Bilist, som i utskottet reserverat sig, utan att införa några skäl, en debatt, hvilken uttänjde sig Jll klockan öfver 2 och mot slutet erhöll en lifiignet, som den i början helt och hållet saknade. Hr Bildt anförde nu motiverna för sin reservation, framad? ena utförlig bistorix öfver ämnet och yrkade på ierremiss.. E not bonom uppträdde först hr 48. G. son Troil med ett långt anförande; erkännande att skälea för oca emot voro ganska talande och såldane alt man svirligen kunde-afgöra-hvilket som vorre det rätta. Hen ansåg dock ait betraktad från billiigheens syopunkt den ifrågavarande roteringen borde ga rum, och förörigt var bans bufvudskäl stt man cke skulle upprifva ett beslut, som vid en föregåsnie riksdag blifvit fattadt. Vidare talade för återramiss: hrr Dalman, frid. R. Cederström, frih. Palmsitjerna och bt Mamnerskaniz ätvansom ölverstelöjtvast v. Eiensteen, och för bifall till utlåtandst br v. Barimansdorff och ar Brakel. D3 fl:s:a häaförde sig mar eller mindra ill historiska data. D3 proposidon2a framsiälldes voro ja och nej så landade och häldga, at hr v. Harimansdorff fann ig föraalåten begära votering, hvarvid hans anhänlingare tappade med 56 emot 75, hvilka voro för iterremi:s. — Ho3 Prestestindet förekom en inbjudning från Borgareståndet, ast instämma uti det af Borgareich Boadeståndea beslwada bifall till 36 Sef.S ats1tskoitets utlåtande J4 30, rörande granskningen af Lendtibruksaskademicns räkenskoper. Iabjudningen ifslogs, enär frågan ansågs alltför obetydlig att böra öranleda fråogåenda af Presteståndets princip att vidhålla sina en gång fattsde beslut. Darefier diskuterade3 statsutskottets utlåtande JM 46, angåends befrielse för usockae frälsehemman i Halland att e:ligga rotereskinasafgit; ut kottets afstyrkande bifölls genomk votsring,. med 34 öster mot 6. Do:tor Steshammar anmälde, av det var enieddog till anmärksaing mot föredragandentör fissneirenderna; den -remitsteradrs till konstikutionsutskortei. . — Uti Borgareståndets plenum denna d:g upplåstes först protokollet öfrer valen sf justitieomlbudsman och suppleart, hvars utgång förut är ommämd i Aftoebladet. Sedan den Korg) propositionen blifvit eflemnad, företogs Statsutskottets utlåtsnde 4 (6, om da Hallindska utsocknafrälsebemmanens betie!se från rotevankarsafgiften, i anledaing hvaraf era linga historiska föredrag framkomto, innehål:ande ungefär detsamma som förut dels inom rtiksstånden dels i tryck blifsit i saken yttrad! under iratel, ech bidrsgande aut ådagalögga, om ej annat, itminstinnse vårt närvarande representationssätts ocfserrätslighet, då en dyik fråga kunnat så länge och så priociplöst behandios under loppet ef da 40 är, som densamma varit ett tvistämne vid riksdagarne. D3 som yrkade återremiss voro hr Heiliog, Indebeiou, Wetterberg, Wiezn, Mutren m. fl., hvsremot herr Lagergren, G:åå, Noris och Palander talade för sifsll. Vid anställd voteriog ble? urlitsndet med 28 aej emo: 47 ja återremitteradt. — Aven Statswutek:s atlåtaide om eftergift af kronans rätt till dama-arf after enken Sandelin blef föremål för diskusssion, hveri hrr Gustafsson, Gzzelius, Sundin, Norin, Lindström, Indebetou, Halling, Lågergres, (Gråå, Wedberg, Wern, Hörnstein, Brieck och Petre delsogo. Betänkandet, som var afstsrkande, blef Ibifal:et, mean efter votering och med tillägg af för närvaranden. Äfven beslöts att inbjuda medstånden att förena sig med Borgareståndet om detta tillägg. Expeditlonsutskotte:s skrifvelse MM 2 i anledning af K. M:its ofejorda förslag om ny riksdagsordning blef bordiagd, äfvensom förslag till skrifvelse till K. M. från Borgsreståndet, som af kr Brinck upplästes. Några endre förslag till skrifvelser till K. M. com sid riksdegen redan safgjorda frågor biefvo al sånjet godkände. — Hos Bondeståndet förekom Statsutskouets utfåtande 4 48, argående ett föreslaget förklarands i råga om mnationaimuseibyggnaden och det dertiill beviljede ensleg. Motlonären Ola Månsson från Skåre hede hemställt om utryckande af den önskan att öretaget hädanefter måtta fullföljas med mera ecmanka och hushållsaktighet, dels om tillkännagifvande tt något vidare tillskott för detsamma icke vore att af Rikets Ständer påräknas, — hvaremot utskottet, (i motionen icke uppgifvit i hvilket hänseeade miesausbållning egt rum, tillstyrkt att afseendo derä icke måtte fästes. — Ola Månsson kunde i entedning häraf ändock icke tillbakshålia den åsigt att brist Åå omtanka cch hushållning ext rum såväl i fråga mm förslaget till ritning öfver museibyggnaden som vid arbetets påbörjande och fortgång, hvarvid reden ;, ef anslaget blifvit ervända uten att exvsten 8jnes resa sig öfver marken. Motioner borde för öfrigt endast gerom sitt syfte hafva gifvit utskottet anledning till urdersökning och frarmläggande för ständerna af redogörelso öfver de enelegna rmedlena snvåändande. — Faik från Skersborgs lån. och Per fHansson från Wermland och Sahlström. talade ora iet allmänna missnöje som försporis öfver hushållsiogen med museibyggnadsmedler, men arsågo vVitare pröfning af utskottet ej vara att påräkna. — Strinnlund hade aldrig varit för detta byggnadsfö:eiag, men då i afseende på den enmärkta misshusaåiloiogen utskottet icke egt att tillgå afslutade räcenskoper, kunde dess utlåtanda icke blifva annorunda och man fiage nöja sig dermed. :— Rutberg ielada samma åsigt och ansåg missnöjet med rätta sefva varit störst då ansioget år 4845 bevitjades. — Uhr ansåg det omtalta fortfarande missnöjet kanske j Vara så stort. Det hade kommittill landsorterne -ndast genom tidningarres berättelser och man vet auru ryktet vexer. Han måste dock för egen cel gilla sättet att två gånger lägga giuad till en byggrad och önskade att utskottet. hade-Jernat en uti-edaing öfver hushållningsn -med de: bevbjsda medlen. — Ola Månsson ansåg motionen ej bafra sakat fog, då efter hvad man visste frågan om de til nuseibyggnaden anslagne medels användanda gifvis ialedning till anmärkning irom Kopstitutionsutskotwet. Att Statsutskottet bäitreän hvarje enskild person kan förskaffa sig nödiga upplysningar vore påegligt, åtminstone borde det kunnat lemna uppgift så huru mycket af medlen blifvit Iyftadt. I efsesod2 på Uhrs yttrende om ryktet enmärkte han att iet tryckta ordet ej gerna kan vexa under vägen, itan lärer det väl sannt eller osannt -komma oörindradt till landsorterne. — Jöns Månsson instämde ich Näs Jeppsson ansåg sig inkompetent att pröfva huruvida svenska nationen har råd att täfla. med ien öfriga verlden i storarisde anläggnirger. Så aycket visste han doek att mean -ebarmhertigt bebendlar denra nation då men bushållär så fom nu år fallet. — Sitinnlund förklerade att utskottet skaffat sig upplysningar derom att 250,000 rdr ef anslaget äro utle. rade och med denra uppjife ar offentliga embetsmän finge man nöja sig. Har upprepada den. förklaring att. hem städse sökt noterarbeta byggvadsföretag på statens bekostzed oh piminde om sitt yttrande vid frågan om -snshg för an tdrelbyggnad vid Carl XUHF3 torg: att ett dylikt anslag liknar en emörklimp, som en tid går frnom sn mängd varma händer, der--don öfvera lt fistnär vid. och helt hastigt fiones upprunnen.s — Ola Månsson var myck:t nöjd med upplysnirgen att 230000 rdr redan gått åt; de 30,060 som ål erstå jisponibla lära göra mycket till saker, då brrggraden ännu knappt skönjes öfver vattoets Mani vira skyldig sor tacksamhet åt vetenskapsmänten! i öf.erintandentsembstet.. — Uilåtandet fick bero. Talmannen tillkönnsgaf utom protokollet awtt :n skrifvelse ankommis till ståndet och skulle uppläsa. Den var adresserad till Sveriges bedervärda t ondeTJ Lt. n I ann Ange natt far fatt aArkR CA AA