Aftonbladet – 19 februari 1851, sida 1

insteg; men deremot vore talaren, som förut beredd att skydda katoliker så väl som prote stanter, så vidt civila och politiska rättighete: äro i fråga. ITALIEN, Den 235 Januari utfärdade pifven en förord. ning cm kommunalbestyrelsen för staden Rom Staden får ett municipalråd, bestående af 46 mediemmar, af hvilka hälften väljes bland ad: liga fastighetsägare, och hälften bland andrs fastighetsägare, större köpmän, advokater ock professorer. 8 af medlemmarne utgöra magi straten under titel af könservatorer med en senator i spetsen. Senatorn skall vara en medlem af de stora romerska adelsfamiljerna Valet till medlemmar af municipalrådet sker första gången omedelbart af påfven och seder mera medelbart af rådet sjelf, som i förening med 28 delegerade (2 från hvart och ett af de 14 qvarteren) bland de få valbara personerna utser ett tredubbelt antal af kandidater bland hvilka påfven derefter utväljer tvenne nya medlemmar. Senatorn utnämnes alltid af påfven. Bestämmelserna i den liberalare kommunallagen af den 1 Okt. 1847 äro afskaffade och municipalrådets verkningskrets inskränkes i flera afseenden. Samtidigt med förordningen om kommunalstyrelsen, har regeringen offentliggiort en lista på de 11 personer, som skola utgöra stats. rådet. President är monsignor Domenico Con solini; bland medlemmarne är furst Odescalhei, professor Orioli, grefve Zucchini från Bologna och greive Gabrielli, kardinal Wisemans svåger. Beträffande de plundrande gueriliabandens framfart i Romagna och den omständigheten att de kunnat göra ett sådant raotstånd mot de påfliga trupperna, upplyser en tidning, att dessa äro så opålitliga, att ofta hela divisioner öfvergå till röfvarbanden. Väl, heter det, möter man på alla vägar en hop tillfångatagna röfvare; väl låta de österrikiska ståndrätterna skjuta dem i massa; väl äro alla fängelser fullproppade; — det hje!per likväl icke. Röfrarne behålla ändå öfverbaåd. Man talar au icke mer om mindre skärmytslingar; endast sådana affärer, hvarvid flera menniskor omkommit och några tusen scudi blifvit bortröfvade, väcka nu uppmärksamhet. Äfven i södra Romagna börja röfvarbanden härja, och anfalla ofta landtgårdar, som ligga nära invid gensdarmstationerna, t. ex. omkring bergfästningen S. Leo, (nära S. Marino), hvilken nyligen blifvit besatt af österrikarne. Eljest na röfvarebanden sitt egentliga stamhåll i de nordligare trakterna emellan Ravenna, Ferrara och Lugo, hvarest de hafva skydd af skogar och kärr.s TURKIET. Förra postdagen omnämndes att ett turkiskt sronoångfartyg hade afgått från Konstantinovel till Samos med troppar; till de upproriska 5amioternas underkufvande. Nu berättas att tt annat ditsändts den 24 Januari från Smyr1a, med 2000 man; tillsammans utgör förstärkvingen 4000 man, och en lika stor turkisk beättning fanns förut på ön. Men de stridbara samioterna äro omkring 60 000, alla väl beräpnade och för lång tid försedda med ammuuition, så att de 8000 Turkarne betyda föga aot dem. En deputation från Samioterna hade Konstantinopel vändt sig till de stora euroeiska makternas sändebud, med anhållan om inderstöd för Samioternas ansökning hos Porten tt till guvernör få den grekiske stor-logothe en Aristarchos, i stället för den nu tillförrdnade Konemenos. Deras önskan gynnas från yska sidan; men lord Canning har deremot ffårdat en ångbåt till Samos med tillkännaifvande att invånarne icke kunna räkna på nglands bemedling, utan att denna makt värtom är färdig att låna Porten väpnadt bitånd till deras tyglande. Till svar på detta lans Herrlighets bådskap hafva Samioterna örklarat att de hvarkesi frukta Engelsmännen ller Turkarne. Sr——OREEROEER