Aftonbladet – 18 februari 1851, sida 3

— Ett antal ledamöter i Arbetareföreningen, som uppgifvit sina namn för redaktionen, har aphållit om rum för nedanstående replik å en angående samma förening i Dagbladet en dag i förra veckan införd artikel. Repliken har enligt deras uppgift varit inlemnad till Dagbladsredaktionen, men som förklarat sig ej vilja införa densamma, så framt icke hvad deri finnes nämndt i afseende på hr öfverståthållaren och hvad som förekommer angående hr Franz Sjöberg blefve uteslutet. Vi anse oss icke böra förvägra denna begäran, men då den efterföljande skrifien talar om tidningen Demokratern, kunna vi i alla fall icke undgå att uttrycka den tankan, att det synes problematiskt, huruvida sistnämnda tidning, för så vidt den angifver sig föra föreningens sak, gör dengamma någon stor nytta genom sitt sätt att stundom afhandla sociala frågov. Repliken följer: I anledning sf det argrepp mot arbetareföreningen härstädes, gom uti Stockholms Dagblad af d. 41 dennes förekommer uti en insänd eriikel med öf verskrift Tidsingen Demokraten få vi härmedelst, på det ej allmecheten ef de deri förekommande osannfärdiga uppgifterna måte förvillas, upplysa, att hela berättelsen cm antalet af föreningens ledamöter, liksom de grofva beskyllningar som derpå blifvit grundade, äro helt och hållet diktade och af samma beskaffenhet com d2 anfall emot föreningen, hvilka i dea så kallade Folkets Rös: tidt och ofta förekommit. Det måste förefalla elimärheten förvånande, att då deana gednare tidning omtalar att arbetarföreningen räknar endsst 60 medlemmar, ins. i Dagbladet deremot enser medlemmarnes antal pej kunna vera icindre än 400,, och deta visar, att aptingen den ene eller den andre lupit red limstångea eller ait, som här är händelsen, båda sagt osanning. Föreningens ledamöter råka just för närvarande utgöra ett medeltalaf dessa båda uppgifter, hvaxom ins. kan i a sig, då vi härmed inbjuda honom stiga upp i f ngen, der ledamotsförteck ning äfvensom räkeaoskaper och revisionsberäitelser öfver föreningens ekonomi äro tillgänglige för hvar och en. u!le ins. ej vara så mån om att lära käpna verkliga förhållandet, eller visa sig så likgiltig för bvad han sagt om en förening, fom ban sjell kallar aktniogsvärd, då får han ursäkta, om han i föreningen ögon och i det allmänna omdömet sjelf skulle syn tligt eltaivgsvärd, enär han anuipgen ej Yv vill vata det som härvid är sannt, eller ar för feg av ötertega yttranden, om hvars oriktignet hen varit i tillfälle att öfvertyga sig. Hvad han ör öfrigt säger om tidningen Demokraten, att den skulle vara erbeterföreningens organ, så är denna uppgilt lika falsk som alla de öfriga, alldenstund