Aftonbladet – 17 februari 1851, sida 3

Riksdagen. Plena den 15 Februari. Ridderskapet och Adeln. Hr von Heland h-de motionerat ett tillägg till kong!. förorda. d. 20 Nov. 4845, angående jor:s afstående för allmänt behof, af följande lydelse: Der Konungen pröfvar nödigt, att jord eller lägenhet, som enskild man tillhör, hegagnas skall för utläggniog af elektriska ledningstrådar, vare egare pligtig att upplåta hvad för ändamålet fordras; njute dock den, som härigenom : skada lider, ersättning derför till fulla värdet och hälften derutöfver, der ej parterne om andra vilkor åsämjaso. ILogutskottet hade i sitt betänkande J6 7 tillstyrkt ständerna att örklara, det ifrågavarande förslag ej kan till någon lagstiftningsåtgärd föranledan. Hr af Fåhreus bade tt längre och upplysande föredreg för att motivera sin åsigt att betänkandet borde återremitteras, och motionären sjelf talsde med mycket bifall af ståndet i samma syfte. . Grefve Erik Sparre, utskottets ordförande, försvarade betänkandet, argumenterande ungefärligen sålunda: Nu finnas inga elektriska telegrafer i lan det och det är obestämdt när de komma att finnas; det är onödigt att stifta lag för något, som icke finnes; elektriska telegrafer äro i utlandet anlagda blott änrgsåt jernbanorna; en egare bör icke kunna åläggas upplåta sin egendom på andra villkor, än att sjelfva eganderätten löses af honom — och till följe af detta allt bör betänkandet bifallas. Hr Fahnehjelm talade för återremissen i ett sakrikt anförande. Han påminde om de stora fördelar, som kunde hemtas af sådana telegrafer, för styrelsen, landets försvar, landtbruket, handeln och rättvisans kraft, och han önskade att vi icke ekulle låta Turkarne gå före oss vid införandet af nyttiga iorättningar. Hans yttrande upptogs med mycket bifall. Hr E. 0. von Knorring talade äfven för återremiss. Hr Cederschiöld yttrade sig i öfverensstämmelse med sin reservation och gaf en liten släng åt de sväfvande uttryck, som utskottets sekreterare, tilj wrefven-ordförandens belåtenhet, begagnat, hvilket iter föranledde grefve Sparre att ånyo uppträds, lervid han begagnada sig af sådana termer som: den som kan och vill rätt läsa svenska innsntill o. d. mö. Grefve Horn, hrr Carleson och Hartmansdorff alads för bifall och friberre Raab för återremiss, och len sednare meningen segrade med betydlig pluraitet. Samma utskotts betänkande J4 7, afstyrkande biall till väckt motion om verkställighet af underrätts eslut i byresoch utflyttningsmål, godkändes. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottets utlåtane JM 28, i frågan om skeppsmätnoingsförfattningen, terremitterades. Detta utskotts utlåtanden Nris 29 och 30 biföl08, det sednare med redaktionsförändring, föreslaen af hr v. Hartmansdorff, så att den antegna lyelsen skulle blifva: Rikets ständer besluta hos Kovgl. Mej:t i underånigbet anhålla om nådig föreskrift, att vågafgift i tockhbolm för teckjern och andra effekter, som der cke vågföras utan till annan ort i riket förpassas, nåtte icka vidare ega rum.