Aftonbladet – 15 februari 1851, sida 3

triska telegrafen 1 Paris, har reallserat ett nytt användande af elektriciteten, nemligen att med biträde af ett instrument som uppfinnaren kallar pslektriskt lås (lectro-ferme) förändra alla lås, krokar, och bom mar till säkerhetslås. Med biträde af elektriska låset, som inneslutes i en liten ask, kan man både dag och natt skydda alla ingångar och öppningar i ett hus, både dörrat och fönster, såväl som kasssakistor. pulpster, skåp o. s. v. mot tjufvar. Elektriska låse: är ett instrument, gzom man anbringar hiar man behagar, på en kakeiugn eller på ett bord, och som strazt med en stark ringning gifver tillkänne, att de: ställe der ran anbragt det, blifvit vidrördt eller öppnadt. Hvad som förnämliigast gör detta instrument så ytterst användbart, är icke endast dess så billiga pris, utan äfven den omständigheten, att det kar anbringas på längre afstånd från det föremål man vill skydda, ja till och med i angränsande hus. (Borås Tidn.) — ÖNSKNINGSMÅL INOM ENGELSKA FLOTTAN. Ena engelck tidning, som anför hvad inom engelska flottan blifvit gjordt under förlidna året, angifver följande önskovingsmål för des kommande: 4. Upphörande af fartygs-chefs rättighet att ålägga prygelstraff utan föregången undersökning af en om bord sammansatt krigsrätt; 2. bildandet af en gemensam befå!s-mess ombord, dit chefen skulle nedstiga och lägre graderna uppst ga för att alla mötas vid samma middagsbord; 3. Sjöofficerarnes erhållande af er dan titel inom sin korps, som motsvarar deras rani samhället, jemförd med Jandtofficerares; 4. inrättande af en reserv-stat, så att landet må se hvilka och huru många officerare det eger dugliga och bugade för sjötjenst. (Najaden). — KONUNG ÖSCAR OCH SMÅLANDSPOJEEN. Då H. Majestät vår nuvarande konung uppehöll sig i Malmö under sommaren 4848, brukade H. Mej:t at: hvarje morgon gå ut i den vid sjökanten anlagda planteringen. Då H. M. kom tillbaka derifrån lemnades oftast företräda åt de många som sökte audiens och det hände äfven att flera personer vände sig till konungen på trappuppgången till H. Maj:ts bostad. En mxrgon hände det att en unvg gosse gick konungen till möte och tog mössan saf med frågan: om det var kungen,. H. Moj:t bejakade frågan. Nå det var brea,, sade pojken, ty jag vill just tala med kungen. — Nå hvad vill du då? inföll monarken. — Jo, jeg ville be om kupgen ville vara så god och skaffa mig en tjenst. — ,Hved sku!la det vara för en tienst?o — Det skulle vara en tjenst till att vakta får eller svin,, — Detta o våntade svar bragte konungen att småskratta och ban stadnade qvar och frågade gossen vidare. Då upplyste gossen, att han var från Småland, var mycket fattig och hade icke lyckats kunna få någon tjenst oaktedt han sökt på många håll och han kunde icke längre ligga sina fattiga föräldrar till last. Han hade då hört, att kungen var i Malmö, han hade också hört att kungen skulle vara mycket god mot ailt fattigt folk, och ban var fuilt säker på att kun: de han bara få tala själf med konungen, skulle han nog få sitt ärende uträttadt. Derföre hade han gått från Småland bit till Malmö och då han fått veta att konungen hver dag gick ut om morgnarna, hade han nu ställt sig här för att tala till H. M. vid dess återkomst. Konungen svarade nu ett gossen skulle dagen efter komma tillbaka. — Vid middagen, hvarvid flera af stadens innevånare voro tillstädes, berättade H. M. denna tilldregelse, hvilken roade H. M. ganska mycket, och yttrade att det var första gåogen H. M. iått en dylik begäran och att den var så billig att det vore synd atticke uppfylla densamma. H. M. vidtsalade också en af Skånes possessionater att taga gossen i sin tjenst cchb att det höga förordet verkade, behöfva vi knappast oämna. Degen efter fick gossen det efterlängiade svaret på sin anhållan och derjemte skänkte kozungen korom nya kläder från topp till tå och gossen villträdde glad sin anspråkslösa befattning, hvartil ban lyckats få en så hög förespråkare. (S. P.)