Aftonbladet – 14 februari 1851, sida 1

SE nr NAT AE Er Ar eran rs :fält har derföre varit öppnadt för dillettante rJoch lycksöksre af alla slag. I detta hänseend ss Såväl som i många andra riktningar, är vår Itillstånd långt efter brödraländernas, der d -studerande klasserna icke äro främmande blan jjfolket. Om här, liksom der, universitetet vor .Jförlagdt i hufvudstaden, skulle dess lärare oc -Istudenter befinna sig i en vexelverkan me befolkningen, som på begge sidor skulle med Töra de önskvärdaste verkniogar. Med vårt vi .Jbekasta centralisations-system skulle de öfrig landsorterna snart skrida framåt,i klarare be grepp och insigter än nu. Såsom ett temlige Jafgörande bevis på sann och lefvande allmä landa och allmän bildning, kan anföras, att så dane under all beskrifning föraktliga och skan dalösa blad, som Morgonbladetn, )Folkets röst ISöndagsbladet och nu sednast Räit och san Jing på allvar) kunna existera och hafva e ;Jganska riklig afsättning. Härtill kommer at moralen är så lös hos våra privilegierade oc! stockkonservativa, att på samma gång de un .Ider gudsnådliga himlingar arbeta för sabbaten Isträngare helighållande, för dissenters under se I tryckande, 0. s. v., försmå de icke att taga dy lika smutsblad till bundsförvandter. Och un der sådant tillstånd skulle det vara att tänk: på genonförandet af en tidsenlig förbättrin; .i våra representativa och de många andra der: med sammanhängande förstenade förbålanden : Detta sker icke och kan icke ske på måhäinde Jännu en hel meansålder, så mycket mindre som är till öfverflöd så stort ömsesidigt missItroende och en sådan afund uppenbarar sig mellan samhällets klasser, att man endast högst sällan ser exempel på, att ej handlingar och .bemödanden af äfven de dugtigaste och mes! -Jaktningsvärda medborgare, till och med offent-Iligen, tillägges de lögsta och egennyttigaste bevekelsegrunder. Då det ingalunda fattas Svenskarne många ypperliga egenskaper för att intaga en ärofull Iplats i intellektuelt afseende ibland Europas folk, är det dubbelt beklagligt att de här angifna och flere andra ofördelaktiga inre förhållander, lägga hinder i vägen för detta måls uppnående. I fullkomlig öfverezrsstämmelse med hvad här blifvit anfördt, synes i afseende på tulllagstiftningen en sträng prohibitism vinna seger vid denna riksdag och få eller ingen af de aedsättningar i tullsatser för förnödenhetsartiklar gå igenom, som på så goda skäl blifvit föreslagne af några ibland de snart räknade insigtsfullare män, som vår riksförsamling bar att uppvisa. Icke heller synes det framtidshotande privatbanksväsendet elier den bos oss oerhördt utvidgade bränvinsbränningen, hafva någon inskränkning att befara. Emellertid lefva vi här ett lustigt och obekymradt lif, samt hafva ett sådant öfverflöd på maskerader, baler, skådespel och talrika andra förlustelser, att vi i sådant hänseende kunna väl konkurrera med de mest förfnade huf vudstäder i verlden. Hvad nu angår de ädlare af dessa njutningar, eller teatrarne, synes i verkligheten någon mera gediegen konstans vunnit ingång hos personalen, hvilket till en del bör tillskrifvas den jemna och efter våra cesurser temligen sunda kritik, hvarmed våra mera aktade tidningar följt de sceniska prestationerna. Isypnerhet börjsr vår opera åter att lyfta sig, och om än vi för blott en kort tid toner och ännu i minnet höra dem klinga för oss, har dock dem. Berwalds och nu sednast fröken Boyes förtjenstfulla konstnärsverksamhet, gifvit oss en 1ätt tilifrrdsställande ersättning för hvad vi förlorat. Alven flera af våra sångare utveckla vackra framsteg och vårt hofkapell har vunnit mera lif och ensemble sedan br Foroni fick taktpinnen sig anförtrodd. ) Det synes oss nästan, att korrespondenten haft orätt att sätta den sednaste här omnämnda tidnin: gen alldeles på samma linie med de tre förstnämn da. Detta omdöme måtte tydligen härledt sig från ett par verkligt skandalösa artiklar, hvaribland ett formligt paskill af mycket gemen art i eti par a! de första numrorna, hvilket icke kunde anrat än uppväcka dea största ovilja; äfvensom man tyc ker sig se en genomgående karakter af bitterhet, serdeles root dynastien uti hela bladet, hvilket icke kan båda godt i längden, och är att spela högt spel samt etinrer om det frsnska ordspråket: Cest le pot de terre contre le pot de fir. Mer i hållning och skriftställaretalang sår berörde blad otvifvelaktigt vida öfver de andre, jemte hvilka det blifvit nämndt. UTRIEER:. Den tidiet nå förmiddasen arkomna utländ