Litteratur. Förslag till Kyrkolig cch Sialgar för Svexskta Församlingen, at ÅA. J. Cnat.ingius. Det arbete vi hir gå att med nigra ord anmilla, utgör egent!izen blott förra afdelningen at br prosten Cnoattingii förslag till ,Om1irbetoning af 1686 års Kyrkolag och dertill börande Författningar, med asaledning af Kgl. pKyrkolagskommitteernas särskilda förslag, och pdarvid gjorda anmärkningar.. Denna förra del ianefsttar Kyrko!sgen.; i nigon sednare kar men följaktligen att vänta Stadgarnen, En så beskaffsd afdelningsform har sin grund såväl i sakens natur, som särskildt i de från regericgen emanerad2 före krifter för kyrkolagskonmitteern2s arbete, hvsrenligt detta bord2 behandla kyrkans konstitutiva organisation (leg r) åsom något för sig, cch möjligen varierande reglementeariska detaljföreskrifter (författningar eller stadgar) såsom rågot arnat: en åtskillnad, som visserligen vil utfirandet har lbefunnits svår 103 ati göra och fullt tilifredsställande i alla frågor genomföra; men som dock foter sig på den i sjelfsa vår nu gällande grundlag existerande skillnaden emellan sådan lag, som konungen icke uten ständern s medverkan kan stifta i kyrkligt, likssom i civilt och kriminellt bänseende (och hvilket derföre fir namn af Kyrkoag), samt sådant som konungen eger nakt att ensam, utan ständernas hörande, biall och medverkan, förordna (och hvillket alltså fore att betrakta som Kyrkoförfattoimgar eller Irdningsstadgar). Hr C:3 förslag, hvilket mot slutet af förra iret utkom i Linköping, förtjensr destomer afs2ende, som kyrkolagsfrågan wäl, efter hved