Aftonbladet – 12 februari 1851, sida 2

kören, äfvensom den inilickade bhalleti er 3:dje akten. 4 Erinringar, vid grefve v. Piatlens förslag till Sveriges sjöförsvar. Redan förl. vecka utkom, såsom förr i detta blad blifvit omnämdt, en liten broschyr under ofvanstående titel. Då densamma innehåller åtskilligt begrundansvärdt uti en af drgens vigtigaste frågor, ans2 vi oss böra närmare redogöra för dess innehåll. Författaren förkastar propositionen om tillökning uti den ordinarie staten af 30,4350 rdr bko för 47 nya officers-poster och föreslår i stället att reducera flottans officerstår till ett behörigt förhållande till möjligheter att berela dem praktisk öfning på sjön, enigt författarens åsigt den enda skola och de: enda excercishus, som är lämpligt för sjöof! cerare. Dernäst vidrörer författaren det begärda anslaget till reserv-stat, hvilket han egenligen klandrar derföre att detskulle bifva af permanent natur, samt derföre att man icke först eller åtminstone samtidigt gjort något för att undanrödja orsaken till den närvarande stockningen i de högre befälsoch kapten-löjtnantsgradernan. Denna orsak anser författaren ligs ga utesluande uti den totala bristen på omsorg för sjö-off-.cers-bildningen. Föf. medgifver dock behofvet af en tillfällig irdragningsstat, för att häva det onda; reen förespår att samma åtgirder måste med korta mellanskof cevinnerligen förnyas, så vida ej det ondas orsak, bristen på en ändamå!seniig uppfostran till sjö-officer tages i betraktande. Förf. öfvergår nu till materielen och framställer med anledning af den föreslagna fregatt eskadern åtskilliga ganska märkliga sifferuppgifter, kvarur vi för jemföre!sens skull låna fö!jande: 70 kanons linieskeppet St etholm, ängd i vattenlinien 184!, f., största bredd 32 f, djupgående 22 f., 4 t. 32 kanons fregaten Desiree, längd i vattenliaien 477 f., största bredd 48 f., djupgiende 22 f. 0 t. Skillnad: längd i vattenlinien 7Y, f., sörsta bredd 4 f., djupgående 0 f. 4 t. Då detta är hela skilln:den emellan vårt största linieskepps och vår största fregatts dimersioner, men då linieskeppet oXesridligen besitter fördelen af att äga tvänne täckta batterier, hvaremot fregatten äger endast ett sådant, samt då förf. anser att rätteligen endast kanoner, son stå på täckt batteri, böra kunna päräknas att fullt motsvara den dermed åsyfade verkan, så synes det förf. obegripligt, att man för dea ringa kosnaden af en femtedel mer, hvarmed linieskeppets kosnad öfverstiger fregattens, kan draga i betänkande att ej tillegn2 sig den vida kraftigare och fullsägdigare krigsmichin, som kallas linieskepp, i stället för den svsgare men proportionsvis vida dyrare fregatten. Ett af förf. uppstäldt motförslag till det antal fartyg, hvaraf grefve v. Piaten ansett det å kallade yttre sjöförsvaret, böra bestå, torde ej sakna intresse tillika med några af de dervid fogade reflexioner. Utan att vilja bestrida det den af förfataren uppställda sammansättning af det så kallade yttre sjöförsvaret är, i grefve von Platens för samma ändamål gjorda förslag, öfverlägset i styrkan, nödgas vi likväl fästa uppmärksamsamheten på ett väsendtligt misstag, begånget af förf. då han uppgifver det vi redan äga 6 st. sådana 70 kan. linieskepp, som linieskeppet Stockholm efter all anledning bör kunna blifva. ,Det underdåaiga förslaget uppgifver att det seglande försvaret bör besiå af: 6 st. 52-kanoners fregatter å 505,257 rdr st. kosta 3,031,542 rdr; J st. 44-kanoners fregatter å 468,2R4 rdr st. kosta 1,404,672 rdr; 3 st, 20-kanoners korvetter å 148,0:04 rdr st. kosta 444,012 rdr; 3 st. 10-kan:s briggar å 113,422 rdv st. kosta 340,266 rdr; 3 st. 6 kan:s skonaerter a 38,487 rdr st. kosta 1135,461 rdr. — Summa 5,335,953 rdr. ,Dessa fartyg, hvilka ala äro af underordnad beskaffenhet, föra ssmmanlagdt 552 kanoIner, hvaraf endast 238 stå på täckt batteri. Om vi nu — långt ifrån att göra det förslagslvis — blott för jemförelsens skull antoge 6 st. iinieskepp till basis för det yttre sjöförsvaretp, Joch i stället för 44-kanons fregatterne antaga 32-kanons, hvilka äro mera lämpliga för konvojering m. m., samt utesluta de helt och hållet obehöriga 10-kancns briggarne, så visar det sig huru mycket ändamålsenligare man kunde använda den betydliga summan 5,33:0,953 rdr. 6 st. 70-kan:s Knieskepp å G12,687 mdr st. kosta 3,676,122 rdr; 3 st. 32-kan:s fregatter å 362,433 rdr st. kosta 1,087,299 rdr; 13 st. 20-kan:s korvetter å 148,004 rdr st. kosta 444,012 rdr; 13 st. G-kan:s skonertar å 38,487 rdr st. kosta 113,461 rdr. — Summa 5,322,894 rdr. Denna materiel, som vi — märk väl! — redan äga, förer 594 kanoner, hvaraf 394 stå på täckta batterier, skulle gifva Swerige en vida högre lyftning och styrka, oaktadt den kostar minire än den projekterade fregatt-eskadern — hvaraf vi ännu hafva blott en på 52 kanozer — som visserligen blef en garska tref — — ——— ——— r—r— -— rr——--—-o— —. J I Höllat leg trifvag Anal e