Måndagar och Thorsdagar. UTRIKES. I DANMARE. Utom hvad vi i går berättade om holsteinska angelägenheterna, böra vi nämna att general Bardenfleth den 3 dennes afrest till Kiel, för att emöttaga befälet öfver holsteinska armeen, som nu är inlagd å sina fredsstationer. Hela Slesvig med undantag af Rendsborgska befästningsverken är nu utrymdt af insurgenterna, och Fredriksort besattes af danska trup perna den 4 dennes, tidigt om morgonen. Den 7 eller 8 väntades de tyska exekutionstrupperna till Rendsborg, och uppgifves i en tysk tidning att de skulle bestå af något öfver 2000 man österrikare och 2000 man preussare. Alla österrikare hade nu passerat Elben, men om preussarne höres ingenting ännu. I Köpenhamn var stor fest för de hemkomna trupperna den 4 dennes. Bournonville hade arrangerat dekorationer m. m., och hans lustiga ballett Amagerdans gafs vid tillfället, äfvensom till Seterso, och en pantomim. Konungen, hofvet, utl. diplomater, ministrarne m. fl. bivistade festen. TYSKLAND. Den Krollska lokalens brand sysselsatte i Berlin uteslutande intresset för dagen. Ofantliga menniskomassor böljade hela eftermiddagen på vägen till Brandenburgerthor, för att se brandens förbärjelser. Såsom sannolikaste orsaken till olyckan uppgifves explosionen af ett gasrör i konungssalen. Herr Cassidys cyclorama af Mississipifloden, skulle visas för ett antal skolgossar, och några af dessa hade redan samlat sig kl. Y41; då vid belysningens anordnande, elden plötsligt och med förvånande hastighet utbredde sig i hela salen. Den fann öfverallt riklig näring af brännbara materialier, och herr Cassidys vackra konstverk blef snart ett byte för lågorna. Elden spred sig derefter bastigt i sidotornen. På någon räddning var ej att tänka. Klockan 3 var redan takstolen nedbrännd och elden fortfor ännu att rasa i det inre, hvarifrån ända intill aftonen tjocka rökmoln uppstego. Endast de nakna yttre murarna qvarstå ännu, och man fruktar att äfven de skola nedstörta. Af mobilierna har endast silfret kunnat räddas. Byggnaden var brandförsäkrad till 80,000 thaler. Corrad Martin, Langenbeck, den namnkunnige enatomen och chirurgen, afled den 24 Janusri i Göttingen vid en ålder af nära 75 år. Under ett halft sekel hade han varit lärare vid högskolan i Göttingen, och en mera nitisk docent bar säkert aldrig fungerat vid något läroverk. Anda tills för tvenne år sedan förestod han ensam de tvenne hufvudfackea: anatomi och chirurgi, och efter att hafva slutat med den sistnämnde, egnade ban sig med ungdomlig ifver åt sin älsklingsvetenskap, anatomien. Annu på sina gamla dagar uppstod bana kl..3 hvarje morgor, och man kan ej erinra sig att han någon enda dag försummat eller uppskjutit sina föreläsningar. Göttiogen har honom att tacka för organiserande af ett chirurgiskt hospital, hvilket han för 40 år sedan nrättade på egen bekostnad. Afven ledde han ippbyggandet och inredandet :f den nya anajomiska teatern. Få tyska lärare kunne räkna ett så stort antal åhörare, som Langesbeck,! och ända intill sista stunden visste han att fängsla sina elevers lifliga uppmärksamhet. Med unglomlig ifver sysselsatte ban sig de sista 8 åren med mikroskopiska forskningar, och offentlig sjorde en serie afbildningar såsom bihang tili in klassiska anatomiska atlas. Langenbeck var onkel och lärare åt Berlinerprofessora med samma namn, hvilken för några år sedanp kalades till Kiel, såsom Dieff2nbachs efterträdare. dan var generalchirurg vid hannoverska arpåen, och bevistade i sådan egenskap slaget vid Waterloo. En förkylning, som han ej anåg för farlig, och för bvilken han ville kuera sig, på sitt vanliga sätt, med öfvergjutvingar af kallt vatten, ådrog honom en lungnflamation, för hvilken ban, efter några få dasars sängliggande, dukade under. ÖSTERRIKE. Den kejserliga hofoch national-teatern i Wien, som uppmanat dramaturgerna till täflan: ch utfästat prisbelöningar för de bästa drama-: iska arbeten, som inkomma till en för deras: ;ranskning utsedd pröfningskommission, har fåt: nottaga icke mindre än 103 manuskripter. Det första priset, 200 dukater, tilldelades lust-) pelet Der kategorische Imperativ, af Edvard P:quita uppstiger; Monserrats rysliga död: