Aftonbladet – 6 februari 1851, sida 3

Article Image
det förhållande som numera äger rum, att, såväl ä !andtsom sjöförsvarets hufvudtitlar, personalstaterna blifvit påförde en summa betecknande värdet af indelta armeens och båtsmanhållets underhåll, hvadan således det biträde försvarsverket härifrån vinner, icke kan sägas alldeles kostnadsfritt för titlarne erhållae. Detta med afssende på den framställda anmärkaingen mot medlens användande. I allmänhet torde det dock medgifvas, att det mest ekozomiska och således med våra förhållanden bäst öfverensstämnanda ordnande af sjöförsvarsverket vore just ett sådant, der, genom begagnande af lokala fördelar, materiglen kunde sammansättas af sidane beståndsdelar, som, minst kostsamma att bygga och lättast att konservera, 1030 i anspråk den minsta andelem af anslaget till materielens bibehållande i fullständigt skick, samt lemnade den större delen af de till sjöförsvaret disponible medlen, att underhålla och väl öfva personalen, hvilket, synnerligen då försvarskrafterne äro inskränkfo, utgör hufvudvilkoret för hoppet att kunna, framför allt med en flotta, mäta sig med en till antalet öfverlägsen fiende. Hvad sluteligen vidkommer den ef redäktionen sttrade tanka med afseende på möjligheten ef iaskränknisgar inom det nuvarende anslaget, så synes åtminstone något försök i den vägen af sjöministern vara gjordt, då han föreslår en indragnimg af åtskilliga poster inom såväl bsafälssom undlerbefälsgraderne samt handtverksstaten, för att, utan det allmännas ytterligare belastande, kunna försätta dex i aflönipgsväg mindre väl lottade delen af denna oersonal, i en, någorlunda efter tidens furdringar afgassad, ekonomisk ställning. Deremot om, såsom redaktionen artyder, priccipen för det framställda Örslaget skulle antagas, men inskränkning i de iskade medlen tillika anses nödig, så tords en sådan, då af bristande tillgångar framkallsd, åtgärd icke annorlunda kuaora verkställas, såvida systemet i sin helhet skall kunna genomföras, ehuru vå en inskränktare skala, än genom bestämmande i rund summa 8f den tillökning som anses kunna gifvas, serskildt till materielen och serskildt till personalen, med rättighet Jlemnad åt Kongl. Maj:t att lämpa fördelningen emellan de olika behofven så, att systemet icke brytes och syftemålet med de äskade avslagen icke förfelas, hvilket blir en oundviklig följd deraf att Rikets Ständer skulle bestämdt enslå medel till nägra delar af planers genomförande och ieremot afslå de andra. En med system utförd plan mecger icke en sådan stycknviog, hvilket dersmot utan olägenhet kan ske med partieit: begärda inslag, der något sammerhang emellen det era och andra icke finnes. För att genom exempel ådegalägga dette, må just anföras sjöministerns plan till ordnande af sjöförsvacet i det hela, sådan den i bars und. anförande, biagdt statsrådsprotokollet af den 23 November, finnes uppgifven. Till genomförande af denna pla: på der angifven skala, skulle erfordrats ett årligt. skade anslag för msterielen och personalen tillsam-nans af cirka 550,000 rdr bko, under dst att, med dibshållande af. samma system, men med en mindre ,mfattning och ett långsammare framåtskridande, den uti nämnde protokoll föreslagna öfvergångsplanen, i öfverensstämmelse hvarmed den nådiga propositionen är sffattad, endest erfordrar ett ökadt anslag af tillsammans bko rdr 309,990. Men detta synes icke .hafva skett genom ett fullkomligt borstagande af någon beståndsdel af det he!s, utan geaom en inpassning af alla de olika deiwvne inom gränsorna af det minskade anslaget. En undersökning af det förhållande som skulle uppkomma om, med det nuvarande ordivarie anslag till flottans personal och materiel, bida skulle ordnas i öfverensstämmelse med sjöminiserns pian., så att fartygsmaterielen sattes i fullgodt skick, för-råden kompletterades och personalen i förhållande: ill den materiel som på denna väg kunde vinnas organiserades, kompletterades och öfvades enligt de sl sjöministern angifoa grunder, somt man således sökte att inpessa hela organisationsplanen till alla dess delar inom beloppet af titelns nu ägende ordinarie anslag, så fiones, att matcrielen och förråderne efter en tidrymd af 25 år skule befinnas i ullt krigsfårdigt skick till ett antel af: 2 svåra fregatter, 2 lätta dito, 2 korvetter, 4 brigg. 5 skonerter, 1 ångkorvett om 300 hästkr., 2 dito om: 200 hästkr., 5 bataljoner kanonsluper och 8 bataljoner kanonjollar, jemte 4 blockskepp. Besättningsstyrkan till denna flotta skulle utgöra 10,627 man eller ungefärligen V; af den personal som staten i närvarande stund ken till sjöförsveret använda, deraf, enl. den proportion sjöministern i bisättningsiistorna beräknat, då varfyens behof även afses, 3411 båtsmäp. Desse skulle nu discipinera? och öfvas, på sätt sjöministern föreslagit Då dertill erforderligt befäl och underbefäl fördelas, amt öfrige i och för personalens tjenstbarhet nödige förändringar inom militärstaterne vidtagas, i Jikhet med hvad meranämnde förslag föranleder, visar sig, att de närvarande ordinarie anslagen i deasa afseexdem netto iro tillräckliga att till den nyss angifoa materielen vilda besättningar af den användbarhet, som sjöministern i sin plan ansett böra beräknas. Sådan vore följaktligen den flotta som med desse nedel inom loppet af 25 år kunde erhållas. Den ore visserligen inskränkt — vida under behofvet — fvensom nära hälften af den båtsmansstyrka staten ger blef lemnad utan öfaoing och disciplin; men vad som medlen medgåfvo att ordna vore dock till Ila dess delar i fullgodt och tjenstfärdigt tillstånd; let vill med andra ord säga: man hede hunnit det vögsta mål som med dessa medel kunde vinnas. Att uppnå detta är endast möjligt på det sätt, att cke ew systematiskt framåtskridande för styrelsen öres omöjligt. Detta blir dock följden om Rikets ständer gilla en plan, hvilken de i sin linda qväfva ;enom att plocka den i stycken. Ena del af Bersoialen öfvas och göres tjenstbar, en annar lemnas åt itt öde, ännu en annan måste helt och hållet sakas. Materielens ordnande gillas; men sättet ait stadkomma det, ogillas. Men söker skerhet för tt den utstakade planen äfven skall fölas, och då lanna garanti eå lånat farm an fann? säg

6 februari 1851, sida 3

Thumbnail