Aftonbladet – 6 februari 1851, sida 1

z:g ingående bokbalar underkastas en godtycklig censur, och der i detta ögonblick fyra af våra anseddaste bokhandlare blifvit dömde till trenne veckors profossarrest, för försäljande af några såsom skandalfoster, förklarade skrifter, som dock öfverallt i hela Tyskland obehindradt utkommit; der pressen jagas såsom ett villebråd uti förläggarnes, boktryckarnes och tidnings-medarbetarnes personer: der måste man dock medgifva, att fri tankemeddelnimga är en fullkomligt död bokstaf i författninger. Och huru står det väl till med församlingsrätten, då de oskyldigaste läsföreningar upplösas, eller med samvetsfriheten, då man icke en gång tillåter protestanterna att bygga ett torn på sin kyrka och förse detsamma med klockor? Och vidare nationeps representationsrätt. skattebevillningen, deltagandet i lagstiftningen? Sammankallandet af provinsial-landtdagen har blifvit uppskjutet till en oviss framtid i anseende till den svåra sinnesstämningen i Bihmen. Att tillståndet i Ungern och Italien är hopplöst, kan ej heller döljas, utan framstår allt tydligare, med hvarje dag. Och slutlisen finanserna? Ehuruväl man ställt börsen direkte mnder militärkommando, och sökt oktrojera, förtrosnde och kredit åt densamma, så håller sig dock kursen på silfret uppe vid 450 och för guldet 153. Och äfven denna kurs är ej nominel; ty den som vill köpa en större summa silfver måste stundom betala ända till 36 a 40 procent agio, om hin ens på några vilkor kan öfverkomma klingande myn. De första fyra månaderna af det förflutna året visade ett deficit af 49 millioner, men de sista 4 månaderna va, i anseende till -de kolossala krigsrustningarna och de starka sämdningarna af klingande mynt till exekutiomstrupparna för Hessen och Holstein, mer än detta belopp dubbelt, så att hela årets deficcit uppgår till öfver 80 millioner. Förhoppniingarna vändas nu till Ryssland, och ett rykite, att ett lån af 100 mill:oner, till 5; proc, blifvit beviljadt i Petersburg, vinner allt mer och mer trovärdighet. Czaren gifver beredvril ligt menniskor och kanoaer, men med rublarna hushållar han och har ej öfverflöd: derpå. Vi hafva här endast anfört rena faeta, hvilka ej kunna bortresoneras med tomma deklamationer. Må man försöka vederlägga dessa data, om man förmår, men intill dess sådant skett, torde man lemna de slutsatser obestridda, som en hvar kan draga af ena dylik sakernas ställning.