Aftonbladet – 5 februari 1851, sida 3

Be MS eP LEVT ATA AIG all Bjöll va söka sig den väg, der den mesta arbetsförtjensten kan erhållas, samt att på samma gång erhålla ett billigt pris på lifsförnödenheter, ingalunda skall leda till fördel för massan afla folket, för arbetaren, utan tvertom. k Det kan också icke nekas, att om förhållandet skulle vara sådant — om näringsoch han-d delsfriheten, tvertemot hvad man hittills an-b tagit, skulle bidraga till försämrande af ar-s; betsklassens vilkor i stället för deras förbätt-d rande — så hade man äfven rätt att begära åter-t införandet af skrån, monopolier och handels-k tvång i näringarna. Med detsamma följer dålo äfven allt annat slags statsförmynderskap i po-lF litiskt hänseende, likasom å andra sidan frihe-jn ten i näringarna alltid blir en säker basis förlI den politiska friheten. Pp Häraf kan man sluta till den stora vigt, somC bland annat skulle ligga derpå, om det kundeh lyckas, just nu, att inplanta hos den svenskalr allmänheten den föreställniogen, att de stor-7 artade experimenter med handelsfriheten, som v skett i Englaad på de sednare åren, förfelats sin verkan; och håruti ligger äfven en anled-1 aning hvarföre vi måste något utförligare sys-lu selsätta oss med den förut omnämnda brochy-ä ren af hr J. J., hvais ledande satser blifvit af-!! tryckta i Den Conservative, i Norrköping. Vi kunna villigt erkänna, att bland alla dem, som sedan åratal tillbaka bos oss gått monopoliernas och reaktionens ärender, visserligen inv gen äger en sådan förmåga att göra svart tilllm. bvitt som hr J. J., hvilken också gjort detta ! till sitt lefnadsyrke. Denna svartkonsttalangC ir verkligen så betydande, och hans utstude-iR rade konst att hopkoka sanna och falska prin-d ciper om hvarandra för att deraf draga de slutsatser han önskar, har så skickligt användtslä med tillbjelp ömsom af fraser och siffror, att deta fordras både en större sakkännedom än mängden äger, och vida mödosammare forskningar, I in för en vanlig recension, för att komma honom på spåren och ådagalägga det falska ijt hans framställningar. Detta är orsaken hvar-n före Aftonbladet måst dröja med sin gransk-) ning af den ifrågavarande skriften, till dess vi( varit i tillfälle att skaffa oss på en gång nog? fullständiga och nog tillförlitliga data, för att u kunna ådagalägga huru nästan allt som ifrågavarande skrift skall innefatta till bevis på dela skadliga verkningarna af det industrielia lifvetsfc fria utveckling, hvilar på förvillelser eller o-s: sanningar. 1 Läsaren lärer af en föregående artikel i samma ämne uti detta blad erinra sig att hr J.J., med mycken förkärlek, och såsom ett slagsq trollformel, svänger sig med ordet industria-!1 lism, såsom det spöke, för hvilket den godalsi allmänheten måste behörigen uppskrämmas. Pp Hvad är då industrialism? Hvad menas medb detta skräckord, hvarmed sådana statshushålare, som hr vom der Höidt i Preussen, söka och hvarmed de konservative 1 anmanievö:så tappert omkring sig, och kommunisterna på sitt håll, utan att bevärdiga oss profana med: någon ren och öppen förklaring öfver hvad def förstå dermed ?... Medan de tiga, svarar 0:sj erfarenheten, och den upplyser oss tillika omi orsaken till deras tystnad. Hos Engelsmännen — så säger 0s3 denna! erfarenhet — är industrialismen ingenting an-l nat än den allmänna och gemensamma frihe-s ten, tillämpad på näringslifvet: — friheten vid köp och försäljning, vid utförsel och införsel,n vid forsling till sjös och lands, vid spekulation, k vid tillverkning, vid arbete; kort sagdt friheten 1 att erbjuda den tjenst, som den ena menniskan 1 kan göra den andra. Ty erbjudandet häraf — tjenstvilligheten — är det just, som den en: gelska industrialismen förbehåller sig att till-1 lämpa utan förmynderskap. För penningemannen fordrar den friheten att obehindradt stål till tjenst med sitt förlag, mot den återtjenst han sjelf förmår betioga sig; för säljaren att betjena allmänheten hvar och buru han sjelf finner lämpligast; för köparen att handla host dem som bäst betjena hoaom; för skepparen, formannen, åkaren att betjena hvilka kunder j; ban vill och på hvilka farvatten och vägar han. önskar; för producenten att ostördt erbjuda biträdet af sin omtanka, sin uppfinningsgåfva, sin konstnärstalang, sin slöjdskicklighet, sin arbetskraft — allt åt kunder efter eget val. — Men det ges en annan industrialism; hvilken icke, såsom den nyssnämnda, är hatad af de konservative och kommunisterna, utan omhuldad och förordad af dem. Den ettersträfIl var äfven frihet; men en frihet af annat slag: frihet från medtäflan. Denna frihet förutsätter lantingen uttryckligen, eller ändå lika Upper bart genom sina oafvisliga vilkor, ett priviter gium för vissa personer, korporationer, föreningar eller klasser, att, med andras uteslutande, tillverka, köpa, sälja och forsla, och att härvid genom samhället skyddasn, som det beter, mot obefogad täflan,, Mot deninbemska täflan kan detta skydd -— man må kalla det huru som helst — ej vara apnat än skråskydd; mot den utländska ej annat än tullskydd. Hela syftningen med våra konservativa? begrekp om handel och näringar, likasom. e Oundvikliga slutföljderna af kommunisternat utopier och hr J. J:s noter, är tydligen att 11 förmån för den sistnämnda slags industrialismen mota undan den förstnämnda. Och detta sker, under det att den praktiska blicken hos Hollands. köpmän och Belgiens fabrikanter ledt regeringarne i Nederländerna ;och Belgien att till folkets allmänna belåtenhet bringa sina tulloch sjöfartslagar i samklang med Esoglands ndelsfribet! . i handed de konservative, få väl här som i Tyskland, icke hafva andra utsigter att bjuda på åt arbetsklassen, än detta tvång, under namn af hägn, söka de skräma dem med sådana skildringar om arbetskl:ssens ömkliga ställnivg i England, som dels angå nt mera alldeles förändrade förhållanden för 14 till 20 år sedan, och dels äro helt och hållet osanna Dels härleda de det onda från andra orsaker är a Fa n vw