Aftonbladet – 4 februari 1851, sida 2

0 SE EE tog detta hr Stiernsvärds anförande, och menade, att det ianefattade bvad han sjelf velai säga, ren tillade det oaktadt, att han ämnat vända sig till landtmarskalken med sohållan om uspläsande af 90 Regeriogsforimen och att hr Cedersehöld måtte med klubban blifva bindrad, ifall han icke afsiod från att vidare yttra sig som förut. Nu upptog hr Cederschöld först hr Stiernsvärds yiurande om tiliskyndande: af fördely och vederiade den isigt, som hr S. dervid uttalat, hvarefter han upprepade innehållet af hvad han sagt i sjelfva saken och visade, att det icke varit sådant, att han kunde anses hafva gått utom sin befogenhet. Dermed åtnöjde sig vederbörande, och på yrkande ef hr Stiernsvärd företogs: votering, som utföll med 7 n:j å hans sida emot 76 ja å den andra. — Alidenstund utrymmet i lördagsnumret ej medgaf någon utförligare redogörelse för degens plenum, tillägga vi följande: Vid granskningen af stats-utskotte:s utlåtande om :evisorernas berättelse rörande statsverket etc., anmärkte hr Winge i fråga om militär-förfatiningssamlingen (48 S) act det skulle vara af vist att få veta huru många år åtgått innan något synligt arbete af denna författningssamlisg u kommit och hvad der kostat, I anledning hära! upplyste hr Gråd, att des: utgifvanda begyntes redan 4837, att det större sr batet redan kostat staten 31000 rdr, och det mindre circa 4000 rdr, Hr Pelrd avsåg aut utiåtandet (som innehöll god. kännande deraf att utgifvandet af militärförfattningssamlingen skulle upphöra och afslag på hr Stjarnsvärds motion om samma arbetes fortsättning ee den förut följda planen) tillkommit genom en in blandning från krigsadministrationen och att hr S biil vit alltför omildt bedömd då han onekligsa på ett förtjenstfullt sätt utlåtit sig om Sveriges landt och sjömekt. Det vore bekant att rikets stände från bsgypnelsen begärt detta arbete, alt regeriagen sjelf begärt dess påskyndande och att betyg öfver de! tillfredställande sätt hvarmed arbetet utförts äfven blifvit gifna. Om det afbrytes, skulla armåegn biifva i saknad af kännedom om fiera föreskrifter som för dersamma vore at vigt. Denna jemte flera an dra åtföljande olägenheter gjorda att han önskade återremiss. Härl instämde hr Sundler m.fl., blanc dessa hr Berger, som fann revisorernas yttrander outredda och obehöriga, samt att u!s. på neg egnt äl. nemligon af b-iss nå kännedom 2 tmuct, ar stäl. Nemligon of eKatt, Arbetet vore förtjenstfull och skulle ej vinna på att komma i sndra händer. Hr Wern sade sig hafva varit af skiljaktig ie. ning med uisk:s pluralitet, men förklarade dat hafy: varit omöjligt för uts. ktt hinna inhemta hvar militärförfattnings-samlingen innehåller eller planer för densamma. — Det vor8 ej granloga att uppteg: en enskild motionärs tvisti..ed vom andra etatsmak ten, för hvilken man i en sådan fråga borde hefvå föriroende. Krigskoilesii hörande vore i sin ordGing; ban önskade ond st att samma kollegium mit. te åläggas snart inkomma med nytt förslag till pler för arbetet, emedan väsäindtliga delar af detsamms ännu återsiå. Hr Norin anförde, att de berättel ser, som från krigskolissium ingått, vitsordat båd arbetets fortgång och värde. Regeringen har och för hvarje ging en sådan barättelse blifvit afgifven antaait de grunder, hvarefter arbetet utförts, til dess den nu hesstigt ellar par surp:1;e forändrat sir tanke derom. Han ansåg att motionärsn hade bor åtnjuta mera rättviss, än som vederfarits honor, och yrkada återremiss. He: Grådå antydde att det var omöjligt för utskot tet att hinna genomgå arbetet och sålunda förskaffs sig fullständig kännedom af planen för detsamma härför behöfdes att studera både tryckta och otryckte författningar. Hr Petr yttrade, med anledning af det fö:troerda som -mean ansett sig böra hafva för den andra statsmakten, att skäl till misstroende emot land:försvarsdepartementet ej saknas, hvarom äfven flydds tiders riksiagsahistoria vittnar, och hvad ifrågaverande foll angår, så ligga fecta för dagen. Mar kunde ej bestrida att ifrågavarande arbete blifvit väl bedömåt, och att dess fortsätiande skulle förorsaka för stora kostnader, är ett skäl hvarpå min ej ker tro förrän man funnit mera benägenhet för spar samhet med 4:3e hufvudtiteln, än den erfarenheter pu gifver vid handen. Siutligen är det påtegliger ett besynnerligt förhållande att utgifvandet af Författningssamlingen afbrytes semtidigt med det nys förslag till reorganisation af landtförsvaret, som hr S. uppgjort. Det är möjligt att afslaget kommit aj missnöjs med hr S. Han fortsatte yrkandet af återremiss, såsom ea opinionsyttring. Hr Indebetou tyckte at man ej borde så mycke: afsa en enskild person, utan saken, och att Författningssamlingens utgifrande var dyrt. Han var nöjö med utsk:s bet., enär det ej är fråga om arbetets af brytande, utan endast om förändring i planen och H. M. är Detänkt på ett mindre kostsamt utgifvanle. Förut hade ståndet ogillat att ekonomiutskotjet kastat sig in i en fråga som tillhörde sundhbetskollegium, men det vore liga oriktigt om statsutskot et inginge på ett för detsamma främmande område. Hr Winge önskade att rev. fästat sig vid de 7 iren och hvad som derunder blifvit gjordt i saken. Man känver bur förhållandet är när något uppskjues. Det är väl godt att hafva förhoppningar, men le svikas så ofia. Hr Lagergren fann återremiss vara ett ingripan ie uti en administrationsfråga, arbetet dyrt, då dermot endra arbeten såsom Svenskt Diplomatarium kostat på sin böjd 6,666 rdr 39 sk. för bvilken sum na ett verk, som både var stort och fordrade mycen lärdom och möda, bade blifvix utfördt ocha de: a ett förtjenstfullt sätt. Dersntom hade han här omärkas att samlingen inutha.icr Mjck tsscigeslp medan den uppteger en hop temporära och generalrdres från fordna tider, hvarigenom den vuxit till en idiyftighet fm är besvärlig. Hon önskade bifall iksom hr Halling, som talte om, att det ej är nåon hemlighet att riksadministrationen öfverklagas såom för kostsam och att det derföre är underligt att, å konungen vill göra en besparing, sådant ogillas ir Norin bemötte hr Iadebstous insinuation om en digheten af att här afse en enskild person dermed. tt redaktionen består af 9:ne personer, men att då en ens sköter arbetet, denne enskilde får tagas i be raktande. Hr Billström: att man ej begärt återrewiss på det tt någon enskild person måtte få upprättelse, utan å det utredning måtte ske både om hvad författingsserolingen kostat och kommer til! att kosta. lan fana ständerna hafva rätt att blanda sig I en iministrationsfrågo, i hvilken de sjelfva tagit ini ativet, samt menade att sparsamhet från regerinens sida ej måtto vara motiv för fö slaget, enär arsamhet från det hållet är ovanlig. Yrtsdeåter;miss, som ock skedde med 34 röster mot 24. Mot de obestämda ordalagen uti SS 21 och 54 anrdes anmärkningar af hr Winge. Den sedsare inehöll alt 6230 rdr, öfverskott af de vid 4845 års rissväxt anslagne medel åt Stockholms fattige, blifit till följe af trängande omständigheter använde. ir Wern, Indebetou, Palander, Noria och Grape . TE a AA IA a kand mn: Loo os 8 RR