Aftonbladet – 4 februari 1851, sida 1

Waisse har ock börjat sin bana i Afrika, der general Danremont gjorde honom till sin generalsekreterare. Giraud har varit professor i Aix och blef af Salvsndy förordnad till generalinspektör för allmänna undervisningen. Han och Schneider, en rik man, hafva varit deputerade och röstat med Guizots majoritet. Brenier har varit legationssekreterare i London, konsul i Warschau och generalkonsul i Livorno; år 1847 öfvertog han ofvannämnde befattning inom utrikesministeriet. De tvenne ministrarne Vailant och Schneider åro icke i Paris; det skall icke vara säkert alt de mottaga det förtroende, som blifvit dem erbjudet. Man ville redan veta, att den nye inrikesministern skulle afsätta alla de prefekter, som gjort sig kända för orleanistiska ochlegitimistiska sympathier. Under fortsatt ransakning i afseende på det hemliga sällskapet LUnion des Communes hafva 70 sektionschefer blifvit häktade och 12,000 patroner tagna. En motion af Benjamin Raspail om tillåtelse för prester och munkar att gifta sig, har blifvit förkastad af lagstiftande församlingen med 459 röster mot 454. I nationalförsamlingen mottogs budskapet d. 24 med tystnad, hvarefter man fortsatte diskussionen om diverse lagförslag. Följande dagen visade sig missnöjet tydligare. Desmousseaux de Givre förklarade att budskapet måste hafva varit apokryfiskt, eftersom det icke var kontrasigneradt. — Derefter begärde Hovya-Tranchere tillåtelse att få interpellera ministeren om sättet, hvarpå den blifvit bildad. Ministrarne förklarade sig beredde att svara; men majoriteten, som önskade tillfälle att bereda sig, uppsköt debatten till den 27 Januari. Några interpellationer af Adelsvärd till krigsministern uppskötos ända till Juli månad. En fransk tidning berättar att general Narvaez ankommit till Paris, der han lefver i strängaste inkognito. Om anledningen hvarföre han så oförmodadt lemnat statsärendernas ledning berättas följande: Drottning Christina, som gjort lir Munoz till en af Spaniens grander och till hertig af Rianzares, har umgåtts med planen att upphöja sina söner till lika rang med prinsar af blodet. Förslaget härom framlades och förordades ar Maria Christina i närvaro af hennes dotter Isabella II. Hon åberopade bland annat Ludvig XIV, som åt legitimerade naturliga söner medgaf lika rang, som tillkommer prinsar af blodet. Den unga drottningen gjorde i böre jan några invändningar, men gaf omsider efter för modrens envishet och lofvade kalla hertig 21 Valencia (general Narvaez). Så snart denr2 förnam JM fråga var samhet Pa uen bårrudbotiosva ALL UAE VS sendtligen förändrat sig efter Ludvig XIV:s period; att monarkierna nu för tiden endast kunde upprätthållas genom den största klokhet och att Ludvig XIV:s exempel i alla fall vore illa valdt, emedan nämnde handling alitid blifvit betraktad såsom en fläck på den store konungens lif. De tvenne drottningarne och i synnerhet Maria Christina voro likväl så envisa i sitt yrkande att Narvaez slutligen förlorade tålamodet och utbrast: jag har aldrig gjort hvarken drottningen eller mitt land otjenster, och kommer aldrig att underskrifva en sådan handling. Bravo Murillo visade sig mindre skrupulös än general Narvaez. Han lär, vid bildandet af ett nytt kabinett, hafva antagit det sängkammarprogram, som blifvit uppsatt af drottning Christina. Femproceatsfonderna noterades i Paris den 25 Januari till 94,95; treproc. till 56,90: femproc. stodo den 26 Jan. i Passage de VOpera på 94,80. SPANIEN. Romerska hofvet har efter långvariga underhandlingar slutligen gått in på ett konkorIdat, som förre minis:eren föreslagit, men som Iman tror nuvarande ministeren icke gerna går lin på, ty det lemnar kyrkan ännu rätt att för lvärfva sig all slags egendom och gifver biskoIparne rätt att taga del i styrelsen öfver ofIfentliga undervisningen. Afven tillåter det upprättandet af tre munkordnar. I engelska blad berättas, att en vid namn Diaz Martinez, som anser sig kränkt genom ett beslut af Narvaezska ministeren, rest till Paris för att utmana den der vistande f. d. mis lnistern på lif ech död. i STORBRITANNIEN: Irlands angbkanska biskopar och erkebiskopar hafva äfven ingilvit en petition emot den påfliga bullans tillämpning och dervid slutligen sökt göra gällande den satsen att Irland bör bringas i samma ställning som Englaad i detta hänseende, hvarmed åsyftas att äfven Irlands katolska prelater böra förlora de andliga titlar, som de långt före bullans utfärdanie fått obehindradt föra och hvilka af regeringen sjelf begagnas om dessa prelater. I motsats härtill hölls i Manchester ett reformmöte d. 22 Jan., hvarvid det företrädesvis väckte uppmärksamhet att de förnämsta talarne, såsom Cobden, Bright, Milner, Gibson o. s. v. enhälligt förll klarade sig emot alla kraftåtgärder, till statskyrkans förmån, mot tillämpningen af den påf-I liga bullan. ; TYSKLAND. : al Första kammaren i Dresden hat den 27 Jan. 1fatiat ett lika vigtigt som oförväntadt beslut; Iden har nemligen med 27 röster mot 12 bis-trädt andra kammarens förslag om bildandet af en folkrepresentatioa vid tyska förbundet, -hvarvid dock äfven antogs ett af förre stats-ministern v. Nortitz och Jänkendorff afgifvit rlamendement af ranehåll: att man förutsatte att 3deuna folkrepreseatation skulle organiseras efg.)ter andra principer än 1848 å:s nationalförTT må smsa FA I I Mn me Po