Aftonbladet – 4 februari 1851, sida 1

Sjöminister: kontreamiralen Le Vaillant; Undervisningsminister: Giraud, f. d. ledamot ld af högsta undervisningsrådet; L Akerbruksoch handelsminister: Schneider,!bi köpman och bergmästare i Creusot. Budskapet ver af följande innebål: ål Paris den 24 Jan. 1831. d Till den lagstiftande församlingens president!ler Hr president! Förlitande på församlingens och regeringens jm vishet har allmänna opinionen icke visat sigigj oroad af de sednaste händelserna. Icke desto-st mindre börjar Frankrike att lida af en miss: hällighet, som det beklagar. Min pligt är att!h göra hvad af mig beror för att förekommajlh sorgliga resultater. 1 Enighet mellan de båda statsmakterna är nödvändig för landets lugn; men då konstitu-lte tionen har gjori dem båda oberoende, så ärlbi ömsesidigt förtroende det enda vilkoret för en! mn sådan enighet. Genomträngd af denna känsla skall jag all-2 tid akta församlingens rättigheter, derjemie si upprätthållande maktens prerogativer, bvilkalyvi jag erhållit af folket. d: För att icke förlänga en pinsam söndringv. bar jag, efter sednaste omröstning inom för-tr samlingen, mottagit afskedsansökningen af enlc minister, som åt landet, åt ordningens sak gif-oi vit de tydligaste bevis på sin hängifvenbet.lst Viljande imellertid bilda ett kabinett med ut-m sigt om längre bestånd, har jag icke kunnat isi välja dess ledamöter bland en majoritet, somlg blifvit tillskapad genom särskilda förhållanden; ni och jag iosåg ty värr omöjligheten att, oaktadt minoritetens betydenhet, bland dess medlem-v; mar finna någon Kombination. g sUnder dessa förhållanden och efter fåfängalså försök har jag beslutat mig att bilda en öfver-lh. gångsminister, sammansatt af dugliga män hvar inom sitt fack, men icke tillhörande någon afle församlingens partifraktioner, och som beslutat att Iz: utan partipreventioner egna sig åt ärenderna.lgö De aktningsvärda män, som öfvertaga ett så patriotiskt uppdrag aga alt till laANUeLE Lack ld AE s, te Förvaltningen skall deriöre besörjas såsom IL förut. Misstroendot skall försvinna vid minhet af de höglidliga förklaringarne i budskapet aflaf den 12 November. Den verkliga majoriteten skall åter förena sig; endrägt rör enad 2, en sk , Utan attodo två esetr korna Uppolij siypkat! dea värdighet fom utgör Aas) Frankrike önskar framför allt lugn, och af:g alla dem som landet beklädt med sitt förtro-se ende, väntar det försonlighet utan svaghet,p lugn fasthet och orubbligt häfdande af deras q rätt. oc Mottag, herr president, försäkran om min il högakining. Louis Napoleon Bonaparte. Ett supplement till Monitören skall tillkännagifva den nya ministerens utnämning Iy En tidning anmärker, att presidenten Bona-y parte härigenom gjort ett försök, att regera så-!n som presidenten i Nordamerika. Emellertid!, blef den förra ministeren endast 8 dagar gam-, mal. ln De två sednaste telegrafdepescherna äro af följande innebåll: IA Paris den 25 Jan. Nationalförsamlingen!, visar sig fiendtligt sinnad mot den nya mini-k steren. Leon Faucher, Odiioa Barrot, Biliault , och Lamartine förklar2, att de icke mottagit några propositioner angående öfvertagande ochl bildande af en ny minister. : I ,Paris den 26 Jan. Man väntar en ny mi; nisterkris. Intriger af alla slag äro i gång. Den 26 Jan., kl. 8 e. m. I morgon skola O. Barrot, L. Faucher ocax Thiers uppträdald med förklaringar i nationalförsamlingen. Stor-1c miga interpellationer väntas. Man talar om j; en adress såsom svar på budskapet, om miss-li troendevotum, om en motiverad dagordning . rigtad mot presidentens oafbängighet, om utnämnande af en befälhafvare för skyddstrupli perna, ja till och med om anklagelsetillstånd ), Saunolikare är enkel dagordning och derefter systematiskt förkastande af alla ministeriellal propositioner. Emellertid skall Louis Napoleon under dessa omständigheter hafva öfvergifvit tanken på att erhålla en ny penningebevillning af nationalförsamlingen. För att hålla honom skadeslös, lära hans anhängare hafva föranstaltat subIskriptiooer i flera departergenter, särskildt i Rhöne-departementet; de handiande i Lyon sägas hafva teckaat sig för betydande summor. Icom pressen visa sig isynnerhet den gamlal majoritetens organer fiendtliga mot presidenten Bonaparte. De legitimuistiska tidningarne tala om närvarande konflikt, såsom om en strid på lif och död. Af de parlamentariska föreningarne är Rue Rivoli fiendtligast mot Elysee. Det s. k. Tiers partiet ämnar föreslå löjinde I motiverade dagordning: Nationalförsamlingen Jerbjuder presidenten sitt bistånd till bildande af en parlamentarisk minister och öfvergår till dagordningen.n Den republikanska minoriteten inom natio-Inalförsamlingen synes ännu hålla sig neutral; såsom vilkor för sitt understöd lär den fordra upphäfvande utaf den nya vallagen (af den 51 Maj). De demokratiska tidningarne, i synnerbet National, äro afgjordt fiendtliga mot presidenten Bonaparte. Utom de Bonapartistiska tidningarne är endast Presse nöjd med de nya ministrerne; derföre att den gamla konstitutionella rutiner derigzsnom kan störtas, då presidenten begagnar sin ansvarighet lör att göra sig Oafbhängig. Budskapet vore ett hån mot den genom sina ränker i egaa nät fångade majoriteten. Presse vill understödja det nya kabinettet med vilkor att det icke är e2 ölvergångsministers, utan tvärtom representerar ett nytt system. Märkligt är, ati det iranska klereciets orgav, Onivers, icke ogunstigt upptager hvarken ilden nya ministern eller budskapet. Åf da nva ministrarna är Raser densamme