Aftonbladet – 29 januari 1851, sida 3

!ets Insegel på bans panna. Av OIvitBv ARD I allmänhet, och Upsala isynnerhet har en nog sto veneration för den tyska lärdomenh, torde knappt pi allvar bestridas. I hänseende till sjelfva uttrycket, säger Tiden, var det oss en nyhat, att de tyska fakulteterna hafva för sed att märka sina magistrar i innet eller trycka en stämpel i deras panna. . Der veskedliga författaren i Frey bar utan tvifvel tänk: på doktorshatten och bearetten, sådan de ännu all mänrt brukas vid de tyska universiteternas promotioner. För Tidens skribent var det naturligare ati tinka på det solidare märket, som med brännjernet intryckes på slafvarnes panna. RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. I går förevar åter på rådstufvurättens 4:de afdel ning målet mellan kronometerfabrikören Söderberg och gesällen Kahl angående yrkadt ansvar för tillgrepp. Vid förra rättegångstillfållst företedde br Sö d-rberg bevis af handlanden Leja, att han icke til försäljning innehbefi sådana oroar, som de, hvilks Kabl uppgifvit sig hafva köpt hos honom, med an: ledaing af hvilket intyg Kahl anmärkte, att han möjligen polerat oroarne, hvarigeoom de fått et snnat utseende; och som Söderberg då påstod, at Kahl icke kunde polera opolerade oroar, ingaf Kab! au ett intyg, att han på urfabrikören Mic als verkstad, der Kabl nu arbatar, sjelf förfärdigat en unde: sigill vidfåstad polerad oro, förmenande Kahl, att då han kunde helt och hållet förfärdiga en sådan, de icke eller måtte vara omöjligt att polera en, på hvil ken blott svarfciogen och utfiinipgen vore verkställd. Målet uppsköts till dea 41 Febr. då fabrikörer Söderberg med slutpåstående egde inkomma. — Sedan skrifvelse pu till Öfverståthållarean bete anlärdt från kovungens befellningsbaivandei Calmar än, rörande de skuldförbindelser, som förte sergeanen C. G. Löhr inpehaft, och hvilka sf poliskom missarien Thomassoa på misstankar blifvit anhåll e var Löhr i deg till förhör uti poliskemmaren frå stadshushäktet uppförd. Liksom numera alla öfrig: arrestanter, infördes Löhr försedd med handbojor. Seden pyssnämnde embetsskrifvelse blifvit för Lö appläst, och hvilken hufvudsakligen innehöll, attre verserne vid undersökning befunnits felska, med un dantag af den å hvilken bonden Anders Månsso: tecknat ansvarsborgen för 400 rdr (denna sednar: revers hade, enligt ea i semma skrifvelse uttalar förmoden, tillkommit på det sätt, att en person vic aamn Roistein i Hultsfred, som är känd för en oordentlig menniska, genom öfverflödig bjudning på dbränvia lyckats förmå Månsson, hvilken är alldeles utfattig, att derå teckna sitt nimn); samt att de srenne reverser å 4C00 rdr rgs hvardera, hvilka vorc försedde med bonden Lars Anderssons underskrift mäste anses vara af Löhr sjelf tillverkade, då inger bonde med det namnet fanns i orten; äfvensom at örre kronofogden Widen, hvers handsatil och namn eckning likväl tyaligen igenkändes, äfven förnekat all kännedom om förbindelserna, samt de derå teck aade vederhiftighetsbatyg; och slutligen att Löbr ej enligt sin uppgift, kunnest af förre sergeanten Ge serfelt hyra handelsrättigheter, då denne sednart längesedan förverkat desamma, derigenom att har underlåtit ett betela kroncutskylderna, svarade Löbr närå, på fråga, att han allrsförst af en person med aamnet P. A. Andersson (denne sednare lärer vars dräng på samma o:t, och illa känd) emoitegit en skuldförbindelse å 2500 rdr, försedd med tvenze bön ders borgen, den Löhr vid genomresan uti Wimmerby till S ockholm företedt för häradshöfding Bergström derstädes, med begäran om vederhäftighets intyg; men att, då hr Bergström icke kunnat iemn: tt sådant intyg, L5br genast till A. P. Andersor återsärd: densamma med enahanda begäran, hvsrefer han först vid sin ankomst till Stockholm -erhållit sver från beroäldea Anderston, uti hvilket, i stäl !et för nyss cmnämrde revers, desamma som nu bs usnits falska, varit inneslutna. Ö verståthållare-embaiet remitterade målet till velerbörlig ort, dit L5hr med fårgskjuts skule genas sfsändas; hraröfver Löhr bad aut få bis:ära sig. — Etl tarn, ohyggligt omkommet. Under det ner och bustru i hersmsnet Björkbult i Randsbergs socxen Skaratorgs län söndagen den 29 förlidne Dec bevistade gudstjensten, hade de öfverlemnat sitt treåriga barnbarn åt en toifirig flickas tillsyn. Flickan begaf sig likväl på en stund it närbelägna skoger att hemta granris, och då bon återkom, fann hon den illa gossen hafva i förstugan dött i det mest beklagliga tillstånd. Gossen hade nemligen vid flickan nortgång sutit i spiseln, der eld fattat i hans kläder och förmodligen i afsigt att komma ut cech begär: njelp, hede det arma barnet begifvit sig till förstuan, men der, af elden öfverväldigad, nedfellit och dött. : Wen raborg den 22 Jan. Drängen Johannes Jonasson från Gilsjö i Lexsrby socken på Dalsland ba jen 8 dennes afbändt sig lifvet medelst ewt skott osöstet, som det tros de:före, ajt hans fästmö vari strögen emot honom, och bon i följd af denna otro net b ifvit införd på harvarande kurhus. AT. f. W Lidköping den 25 Jen. Med dagens post hu undurfättelsa ingått om tvenna mordbränder, 80n imade i Falköping förl. vecis. Onsdagsatton de: 135 uppkom eld i borgmästarens ladugård, som hel ach hållet nedbrann, och påföljanda fredag omkriv; kl, 7 e m. blef handl. Warenbergs ladugärd antänd hvilken äfven af elden förstördes, — På skälig missapka att hafva bogätt dessa illbrogder tr en persor bäkted. (L. F.) , — Götheborg den 95 Jsn, I natt har yuterligare en eldsvåda egt rum i Majorro, Ett pytt tvåvå