Aftonbladet – 29 januari 1851, sida 2

Riksdagen. Pl na den 29 Januari förmiddagen. Ridderskapet och Adeln. Dagen3 förhandling på riddarhuset har upptagits af allmänna basvärsoch ekonomi-utskottets utlåtanden pris 3 och 6 samt 8—19. JM 12, i anledning af väckt fråga om utfärdande af fullmakter för längmäa och JM 414 i anledning af väckt motion om beredande af tillsång på duglig vaccin, samt JM146 angåedde föranstaltande af em aormalupplaga af katechesan, föranledde lifliga debatter. . Hr Printzenschöld tog sig anledning af några upplysningar, som riksgäldskontoret på begäran medde. iat statskontoret, att ånyo prisa befoganhetkn af hr von Hartmansdorffs motion om fortsatt utgörande af bevillnicgen för den s. k. danska fejden och att mot hr Sandströmer framkasta bittra anmärkningar för hans åtgörande till den kongl. propositioneh om iaana bevitlnings upphörande. Han grundade sitt anförande på den omsändigheten, att i riksgäldskontorat skulle förefinnas brist, i stället för tillgång. Hr Sandströmer påminde, att hr Printzensköld: dervid förbisett en bebållniog för 1849 f riksgäldsmedel i Statskontoret, stor 4,063,500 rdr, och vilie för öfrigt taga kännedom om riksgäldskontorets kalsyler innan han vidare genmälde hr Printzensköld; och hr Rosenblad, som icke fann af hr Printzanskölds pobestämda ords svängningar om dena af hr Sandströmer uppgifna bshållningen tagits med i beräkning, ansåg hr Printzenskölds anmärkningar ianaan bändelse alldeles obehörig:. Närmare i morgon. — Presteståndet biföll Ekonomiutskottets betänkanden N:ris 4—10 (omförmälda i A. B. för den 23 dennes) samt 41—13 (liksom de här fö jande refererade i ÅA. B. för den 24 dennes). Batänkandet 2 14, angående beredande af tillgång på duglig vaccin, blef återremitteradt med åtskilliga anmärkningar ar professor Wahlberg o. fl. J2 46, angående en normalupplaga af katekesen, afslogs efter en vidlyfig diskussion. N:ris 47—19 biföllos. — Uti Borgareståndets plenum i dag blef allmänna besvärsoch sekonomiutskottets betänkande angående återlemnande af Måns Månssons motion; om dels skyldigheten att vårda utmätt gods och dels utfärdande af instruktion för länsmän, till lagutskottet och ekonomiutskottet ramitteradt. Samma utskotts utlåtande 2 2 öfver prosten Tegnårs mosion om utärdande af sammandreg af författningar i afseende på kringvandrande gesäller och icke bofasta personer, samt dessa författningars uppläsande i-vikets kyrkor en och två -gåvger om året; jemte utfärdande af enahanda föreskrifter för norsska myndigheter ifråga om utlemnande af pass till Sverige, som för svenska embetsmyadigheter äro gällande, biföllos. Utl. M 3 med afsiag på hr Bergers motion om förändring uti föreskrifterna för jernvräkeriet i riket bifölls, efter diskussion hvari hrtr Berger, Bergman, Ekholm och Gustafsson deltogo. Motionären, som ansåg. ekonomiutskottet ej hafva tagit tillräcklig känaedom om bergskolltegii i ämnet afgifna förslag, som i hufvudsaken liknar den nuvarande författningen, anförde de klagomål som länge afhöört: öfver jernvräkeriförfattningarne. Flere af dessa äro hundraåriga och passa ej för vår tid. Ändamålet med jernvzäkeriet hade varit att uppehålla svenska jernets kredit utomlands, ett ändamål som numera Isvårligen uppnås. Bäst vora det om fabrikanten här Isom i andra länder fritt fick sälja sin vara. Det tläge tillräcklig garanti för svenska jernets kredit uti Jindustriidkarnes eget intresse. Ganom jernyräkeriet blefve allt jern ansedt för lika godt, blott det genomgått vräkeriets skärseld, då likvål man darigecom endast är i tillfälle att granska det yttre af varan. Hela ändamålet förfelas såtedeg 0. 8. v. Hr Bergman gillade väl jernvräkningen, alldenstuad Isvenska stäångjernet ej ailiid med behörig omso7g fsköttes, men ansåg det olämpligt att detsamma skulle underställas Svea hofrätts ompröfning, hvarigånom lett jernvräkniogsmål kunds komma att ligga oafgjordt i hela 6 år. Hr Ekholm yttrade att då en ny författning är under arbete, man kunde åt behörig departementschef lemna behöfliga upplysningar i ämnet samt ansåg det ej mera behöfligt att jern undergår granskning, än t. ex. tjära och flera andra produkter, gom utföras. Häri instämde hver Brink, Gustafsson m. fl. I Utlåtandet M 4, i anledsing af hofpredikanten Hasselrots motion om insättning i sparbank af en del af tjenstebjons aflöning, och innehållande, att det skulle vara ett ingrepp i eganderätten att bestämma ett visst årligt afdrag af tjenstehjons aflöning; JE I NRA RNA ERAN TT ARE FE AB IN RE SAT RR EE RT RR RR RR RE AT a