Aftonbladet – 25 januari 1851, sida 2

Prohibitistadvokatur från Norrköping. Innan nden Conservaliven från Norrköping hade hunnit att mot slutet af förra året gå sin förvandling till mötes, i förväntan att på det innevarande uppstå med förklarad skepnad, såsom en ny Svensk Minervanr, gaf den sin publik eit slags politiskt testamente, fördeladt i lämpliga kodieciller, medelst eftertryckande, vecka ut och vecka in under flera månader, af valda noter ut hr Johan Joxanssons sednaste till allmän bekantskap kanna sysselsättning: hans Granskning af Conmerce-GCollegii utlåtande i frågan om tullfri inörsel af Skeppsförnödenbeter,. Af en tidning, som formligen tagit titel af konservatif, skulle det varit ytterligt inkonseqvent att kommunistiskt lefva bela månader på en annan författares bekostnad; för ;den Conservativeso namn och heders skull bör man alltså antaga att den egt författarens samtycke vid tilltaget, och att förf. sjelf varit rådfrågad både vid eftertryckets urval och vid valet af den rubril det fått itidningen, nemligen: Industrialisnen, eller Kapital och Arbete. Men med detssmma ställer sig den Johanssonska notsamlinger i en helt annan dager, än den hade i hans bok. I den Conservative kan den ej mera anses inskränkt till blott ett försök att omstämma konseljen, genom föreläsningar öfver arbetets och kapitalets anborna fiendtlighets. I en tidning från Norrköping röjer den hvad som företrädesvis kan anses angenämt på orten; och jemnför man härmed de i sjelfva boken så ofta återkommande förorden för de framställda satsernas betraktande af ständerna wid innevarande riksdag, så märker man att der önskade omstämningen för prohibitifintresiet icke gäller konseljen allenast, utan äfven lagstiftande makten i det hela och hela allmänheten. Förf. är en alltför öfvad sakdnifvare, för att påstå någonting absolut och abstrakt vid partitvister; och han begår ej heller dylika fel vid detta tillfälle. Han aktar sig noga från att förorda prohibitifsystemet ovilkorligt; och lika I tet framställer han kapitalet, m:chinerna2, industrien, handeln, och deras frhet, såsom under alla omständigheter fördömiga. Långt derifrån; man träffar till och me ganska sparsamt hos de verkligt frisinnade några så ampla och rörande loford öfver kapitalet och machinerna, eller några så förhoppnngsrika spådomar om industriens och handens frihet, som t. ex. de nedanstående af honom sjelf: Industriens och handelns frihet, åessa ovärderliga segrar af det adertonde århundradets upplysning öfv:r medeltidens mörker och barbari, skola uppfattas i sin sanna betydelse, och kapitalerna och machinerna, alldeles oumbärliga för den stora massans emancipalion och lyftning till moralitet och välmåga, skola bortlägga den menniskofiendtliga, snart sagdt infernaliska riktning till massans ulsugande och förtryck, som de uti den sista tiden antagit utiindustrialism.s och frectradesystemets skola. Något bevis för industrialismens infernaliskar och menniskofiendtliga, sträfvan bifogas väl icke beskyllningen; men att anföra bevis bör icke till skråväsendets sed. Det är nog att han har sagt det, till rabatt på loforden. Men — anmärker han dock försigtigtvis — troligen skall denna allmännare insigt ej komma förr, än Försynen låtit olyckorna stiga till sin höjd. I det hänseendet torde arbetsklassernas utsugning, elände och förtryck redan hafva nått ett sådant fullbetsmått, att svårt är att fatta huru umbärandet, nöden och förderfvet kunna stiga högre.n Vid löftena om fribet för handeln och industrien fogas emellertid vissa vilkor af sådan halt, att deras uppletande måste blifva li. svårt för statsmannen, som upptäckandet . den filosofiska stenen blef för alkemisterns Hvad man likväl utan svårighet finner, är ati prohibitismen, i fall verlden gir in på dess vilkor, bör hoppas få sitta qvar i orubbad välde, ålminstone till nästa geologiska verl? ,; hvälfning. zDen fullkomligaste frihet — Meter det nemlii