ningen 1 Stora Britannien och Irland; och 1hänseende till rikedom kunna de på långt när ? icke mäta sig med England, Holland och Frankrike. Likväl egde Förenta Staterna vid 4843, års slut: fulländade jernvägar till en sträcka!s af circa 754 svenska mils längd, jernvägar un-!Y der anläggning, af 200 mils, färdigbyggda kana-l!!: ler, af 346 mils, och sådana under arbete, af 64 mils längd, allt i svenskt mått. — Hvilken ytterligare utsträckning allt detta vunnit se-!, dan 41843, är väl ännu knappast möjligt att beräkna. — Såsom hr R. alldeles icke utgör någon förklarad beundrare af Förenta Staternas politiska författning i allmänhet eller ens deras tillstånd öfverhufvud, kunna hans uppgifter till landets fördel åtminstone ej från partiåsigternas synpunkt sättas i tvifvel. Mot slutet af sin afbandling om dessa stater framställer han också åtskilliga mörka sidor; men gör det på ett sansadt, värdigt och om nit för sanningen vittnande språk. Han yttrar sid. 621: Förenta Staterna borde kunna påräkna en stor oeh lysande framtid i materielt hänseende. Sedan den jettekanal blifvit färdig, som skall anläggas frin Atlantiska hafvet genom San Juan de Niearaguag:floden, oeh endera eller begge Nicaragusoch Managua-sjöarne till någon hamn vid Stilla hafvet, komma Förenta Staternaå i nära beröring med China och Söderhafs-öarne. Detta land mellan Stilla och Atlantiska hafven torde således i en framtid komma att beherrska handeln och rörelsen i, sort på begge dessa haf. Det har åtminstone; allt för sig af naturen för att bli verldsban-j deins beherrskare; oeh tilltagsenhet, kraft och ihärdighet hos folket saknås icke. Betviflas må likväl om den nu existerande politiska unionen skall kunna hinna detta mål; ty den svarta fläck, som betäcker en sjundedel af s Förenta Staternas stjernbimmel, eller de ö millioner slafvar, hvilka hittills betraktats och bahandlats : precist såsom vanlig boskap, och genom den nyligen utkomna, eivilisationen vanhedrande billen om utleverering af dessa o!lyckltige (the Fugitive Slave Bill;) tillfogats det djupaste hjertsår, -frammanande förtviflan och hämnd; — denna mörka flick skymmer i betydlig grad den eljest så leende och molnfria horisonten.. Vid detta br R:s resonnemang, hvars riktighet i anseende till dst afskyvärda i slafveriets bibehållande ingen kan sätta i fråga, torde likväl med skäl den erinran böra göras, att fruktan för den nu existerande politiska unionens (i Förenta Staterna) förmåga att hinzsset mil, hvarom hr R. talar, väl icke rimligen kan ifrågakomma blott på grund af hvad hr R. anför, nemligen nyssnämnda bibehållande af slafveriet inom vissa stater, och — såsom hr R. sjelf siger — blott på 14, af Förenta Staternas sijernhimmel. Den svarta flickena är stor, det bestrides ej; men att den med tiden skall kunna utplånas genom slafveriets aflysande, sår icke gerna till att betviflaa SkuHe också det värsta inträffa, som af det envisa slafbibehållandet i södra staterna kan hända, nemligen att unionen brytes i tu, så blefve i allt fall då de slaf-frialy staterna både till antal, vidd och makt så sto-p ra och starka, att denna del af unionen på egen hand ganska väl kan nå det ormtaladep målet; och den mindre del2n (den slafegande) skulle i längden omöj!igen kunna emotstå civilisationens påtryekning och inverkan för en slutlig öfvergång till det bättre. Sådan är åtminstone den utsigt, som visar sig för hvarje fördomsfritt omdöme, utan att ändock låta leda sig af alltför sanguiniska förboppningar om den sanna filantropiens alltför hastiga framasteg och snabba segrar öfver råbeten och inhumaniteten, hvilka, i det påpekade afseendet, här utgöra ett arf från monarkismens tider, huru illa det för öfrigt än må skattas, att icke den unga republiken sjelf ännu förmått aftvätta sig slafveriets mörka fläckar helt och hållet. Öm nm wår nt O mm pm MM e-ecm rr OÖ Vr rr MM PP RR —m Mm Dm ox EN NM -— — 00 903 Bm m Mm nm nn lNM Am eS8S vv rr DM FF HH faller — Rekryten är titeln på en liten roman af Hendrik Conseisnee, nyligen från holländskan öfversatt och -utgifven hos hr Bagge. Conscienca är redan förut genom följetonger, meddelade i svenska blad, bekant här i landet; och förevarande arbete, som utmärker sig genom en trogen naturskildring af enkla, rent menskliga ämnen och föremål, hörande till det s. k. lägre, men icke derför mindre märkvärdiga samfundslifvet, skall tillika genom den rörande och milda känsla, som deri uppenbarar sig, göra författaren än mera känd iblaid os. Rekryten är en af Conseiences nyare produktioner. I sjelfva sitt företal, sem ses dateradt 1849 från Antwerpen, uppträder ban nästan som ett slags älskvärd svärmare i Rousseaus anda. Han talar om sitt s. k. menniskohatn, hvilket man egentligen finner bestå i en hög srad mnnriskokärlek; äfven berömmer han det vilda tillståndet och sådana öde platser som hedar; då han t. ex. säger: Tre rsånsder tillbragte jeg på heden, på denna sköna ort der själen återvänder till sig sjelf cch rjuter hvile; der allt sjunger om frid ech ro, der anden, midt emet Guds urspruogliga skapelse, bortka star konvenansens tunga slöja, förgäter samundslif vet och med förnyad ungdom befriar sig från sina band; der hvarje tanke gesta!tar sig till en hön; der allt, som ej är i harmoni med den friska, otvungna paturen, rymmer från hjertat. Litet längre fram talar han om sina sjukdomsdagar, såsom dagar af outsäglig njutning för sin själ; och beskrifver omsider huru han på ett ;ammalt herberge, lyssnade till bistorier, hvilka han samlat och nu meddelar sina läsare såsom en trogen skildring 2f hedboernes fredliga seder. xsRekryten, utgör förstlingen af de på detia sätt samlade blommor. En yngling och en ung flicka, hvilka allt-? sedan barndomen bott tillhopa i samma by,l hafva genom kärleken fästat sig vid hvarandra :och nyss förlofvat sig, då deras lyckliga dagar på en gåvg störas och afbrytas derigenom att,l; vid en utskrifning till krigstjenst, lotten faller på den unge fästmannen. Denna händelse för-, orsskar en djup sorg; men hoppet om skils-: maAastana enara Uunrhäranda hållaor ärnn madat In mm HM mm PP ju Ö jv -—-—08 AA mm rm — -— 3 mm Ö —— -—M vr QR BB HX Fr Kr RR c HA