Aftonbladet – 24 januari 1851, sida 3

RIMLIUVLIe AVE FR Vy BUR BRSSSSERAS BRSAER BREMNERS ödelägga detta varf. På varfven i Christiansand, Bergen och Trondbjem har ingen verksamhet varit. Litteratur. Om Stockholms Stads Söndagsskolot af C. E. Wallander, heter en nyligen utkommen brochyr om 33 sidor, egentligen ett aftryck ur Ny Tidskrift för Lärare och Uppfostrare. Saken, som dessa blad vidröra, är i sig sjelf ganska vigtig; och man borde vänta, att den allmännare och med mera värme omfattades. I hufvudstaden existera många så kallade söndagsskolor. De finnas af fyra särskilda slag: Katechetskolor, Handtverksskolor, Borgarskolor och Slöjdföreningeus skola; men de sakna önskvärdt sammanhang sinsemellan, genom bristen på en gemensam öfverstyrelse, hvilken kunde uträtta att de alla arbetade hvarann i händerna och på ett mera lämpligt sätt tjenade de folkklasser, för hvilkas skull de äro till. Samfundet Pro fide et cehristianismo började anläggandet af Katechetskolor redan på 1770 talet. Handtverksskolorna stiftades ej af något sällskap, utan utgöra frukter af enskilde mäns nitiska bemödanden inom hufvudstadens särskilda örsamlingar. Redan före 1806 trädde 3Storcyrkoförsaralingens handtverksskola i verksamet; Jakobs och Johannis församlingars d:o funlerades på ett år 1842 af grosshandlaren Grewesmähl till dessa församlingar skänkt kapial. Catbarina f:s hendtverksskola har sin upprinnelse ur en gåfva af viktualiehandlaren Erikson, och kom först emellan 1814—1820 1 gång. Samme välgörare bar Hedvig Eleonore8 handtverksskola att tacka för sin tillvaro, sedan 1816. I Clara försatsling inrättades en dylik skola först efter 1828, och det till en del genom grosshandlaren Ekströms och assessor Camias frikostighet. Det tredje slaget af söndagsskolor, de så kallade Borgarskolorna, stiftades ursprungligen af ett sällskap, det redliga Förbundetx, existerande i hufvudstaden från 1831 till 1841; och fortsattes sedermera genom ett nytt sällskap, i samma ande stiftadt 1842. Den första borgarskolan anlades på Norrmalm 4836, den andra på Södermalm 1844, och den tredje för Staden inom broarne år 1848. De äro ieke blott söndagsskolor, utan meddela. tillika undervisning på någon af söcknedagarne. Svenska Slöjdföreningens skola tog sin början 1846. Denna läroanstalt är jemförelsevis af vida större omfång och betydelse, än de föregående. Den aflönar fem ordinarie lärare, och dess utgiftsstat stiger till nära 3,000 rdr årligen, Hr Wallander, som i sin lilla skrift tillj allmänhetens behjertande öfverlemnat såväl en redogörelse för alla dessa skolors tillstånd, grundad på inhemtade handlingar, dokumenter och på ställena gjord erfarenhet, som ock vidfogat! en mängd anmärkningar öfver förhållandena, sutar med rådet att sammansmälta alla dessa! skilda skolor till ett enda Läroverk, ehuru gönom sina särskilda afdelningar på olika lokaler af hufvudstadens område fördeladt. Till denna plans förverkligande tar han i betrakande såväl alla de nu skilda skolstyrelsernas förhållande till hvarandra, soza en för den projekterade sammanslagningen nödig förändring af de omtalade skolornas verksamhet;samt vidrör slutligen vissa åtgärder, dem han anser för ändamålet påkallade från auktoriteternas sida. Hvad som onekligen talar för hela denna förändring, hvilken på intet sätt har de fyra-slags söndageskolornas uppbäfvande tiil syfte, utan tvertom deras bibehillande i högre och bättre! mening, är det reglemente eller stadga för folkundervisningen i allmänhet, som år 1842 smanerat från regeringen, och hvilket torde fordra en viss reorganisation af de andra läroverken för arbetare och fattige, för att sätta lem i sammanhang med den allmänna fokekoan. Vi tro följaktligen, att hr W:s skrift väl förtjenar läsas och begrundas. För att kasta ännu större ljus öfver sitt ämne, har förf. bifogat underrättelser om Mönchens söndagsskolor, hvilka han personligen under en resa i Tyskland haft tilifälle besöka och studera. — Om Nutidens. Kommunikations-anstalter, eller landsvägar, vattenoch jernvägar i Europa och Förenta Staterna, af C. Rydqvist, sednare delen I., har met islutet af förra året utkommit, ech lofvar tillika att i sista afdelningen af arbetet behandla kommunikationsväsendet i Ryssland, Danmark, Norge och Sverige. Då början häraf först visade sig i det allmänna, fäste Aftonbladet uppmärksamheten på allt det genom sin sakrikedom värdeful:a i detta verk, hvarest läsaren finner samladt på ett ställe faktiska uppgilter, till större delen konstaterade genom siffror, på al!a i de nämnda länderna för handen varande förhållanden, som röra kommunikationsväsendet. Den nu utgifca delen börjar med den specifika redogörelsen för vägarne i Nederländerna eller Hotland. Msn får derjemte (sid. 233 och fö!j.) en detaljbistoria om nederländska statsskulden, som i minga (;11 ingifver stort intresse att läsa, oaktadt dess olats i en: bok om kommunikations-anstalter Ni hinda kan synas något problematisk. Detta bör ikväl till br R:s plan; enär man fianer statsskbuden omtalad äfven i de andra jär derna. — Sedersera följer beskrifningen på Preusiens vägar af ah. slag, och vid hvars slut förf. gör den anmärknagep, att utgifterna i och för: kommuusikationtsnstalterna i detta land vida jöfverstigit inkomSi.na deraf (inkomsterra 1849 bru:to 2, million ter; utgifterna öfver 8 millioner). Dock, tillågop hr R., bör härvid!