Aftonbladet – 24 januari 1851, sida 1

spirerat för hus2t Orleans restauration, och att presidenten Bonzpirte hade i sina händer bevis om en komprometterande brefvexxling o. IS. Vv. Tidningen Ordre förklarar alla dessa uppgifter icke vara annat än lögnaktiiga beskyllningar, som sannolikt skulle föranleda en direkt interpellation till ministören. Monitören innehåller följande officie!la underrättelse: Från den 13 Jan. fastställes räntefoten för Bons du tresor public som följer: På 21, proc. för 3 till 3 månader; På 3Y, proc. för 6 till 11 månader; På 47, proc. för ett års förfallotid.n Fonderna hade stigit i följd af Monitörens tillfredsställande redogörelse öfver finansernas tillstånd. Femprocents noterades den 13 dennes till 953,23; treproc. till 57,10. STORBRITANNIEN. I början på Januari hade kardinal Wiseman aflåtit ett nytt herdebref, hvari man ammärkt såsom någonting betecknande, att han icke mera kallar sig erkebiskop af Westminster, utan begagnar sin förra titel biskop af Melipotamusn, med tillägg blott af Vicarius Apostolicus i Londons distrikt. Dåremot hale en af de andra genom den bekanta bullan nyutnämnda katolska prelaterna, d:r Warning, bifvit formhgen inthroniserad) i sin nya värdighet, såsom biskop af Northampton. Den anglikanska Church and State Gazetten kungör att biskopen i Oxford hade förbjudit den beryktade d:r Pusey att predika inom stiftet. . General Radowitz har flera gånger varit inbjuden till middag på slottet i Windsor, hos drottningen och prins Albert. Å Två jesuiter, som i full ordensdrägt visade sig på Londons gator den 13 Januari, blefvo häftigt förföljda af hopen. TYSKLAND. Furst Swarzenberg har tillika med ministrarne v. d. Pfordten och v. Minchhausen lemnat Dresden. De tyska tidningarna äro öfverens derom att förhandliogarna i den första kommissionen, om bildandet af den högsta förbundsmyndigheten, ledt till ett resultat, men hurudant detta är veta de icke. Vosssche Zeitung antager att det kommer att bildis ett direktorium, i hvilket alla tyska stater skulle komma att hafva del; att detta direktorium skall hafva elfva röster, af hvilka Österrike och Preussen hrardera disponera 2:ne, samt att en här af 135,000 man, till hvars underhåll alla förbundsstaterna skola bidraga, skall stälas till detta direktoriums disposition. — Uti 3:e kommissionen hafva Sachsens och Bayerns nemoirer om handelsväsendet kommit under örhandling. Nåmnde tvänne stater sägas säta sig emot Preussens önskan om attåter uppaga de-i Kassel afbrutna tullkonferenserna i Wiesbaden, emedan de vilja hafva dem för2gda till Dresden. Uti en korespondens från Dresden till ett Berlinerblad yttras om utgången af förbindlingarna: följande: Osterrikes hegemoni är batryggad. Eonerenserna i Dresden grundlägga åt huset H:bsvurg ett störe inflytande än det någonsin förr ig. till cch med under kejsardömets blomtringsperiod. Uti det mindre rådet, som komner att reduceras till 11 röster, skulle enligt len ursprungliga planen, jemte de 4 röster, om falla på Österrikes och Preusens andel, land konunogarikena endast Bayern bekomma n sjelfståndig eler odelad röst. De trenne ndra konungarikena skulle hifva en röst geensamt med flera till dem angränsande mninIre stater. Om denna organisation blifvit ansgen, så skulle ett mindre antal af småstaltera kommit idetaktighet af de återstående 3:ne östern, cch hvars och en; andel skulle flöljktligen blifvit större. Ehuru gerna konungarikena än kunde wila föra skyddsherraväldet öfver ett par dussia Iuodesstater, så ville de likväl icke inskrärka in egen röst genom at: dela densamma med ndra stater, och fordrade, liksom Bayern, sjelftänd:ga röster. Österrike understödde detta rkande, och det mindre rådets 11 röster komna, enligt den vid konferenserna sednpast uppjorda paner, at fördelas som följer: Österr:e 2, Preussen 2, Bayern 1, Sachsen 1, Hanover 1, Wärtemberg 1, tillsamman; 8. De friga staterna sammanslås i trenne grupper, f hvilka hvarje grupp erhåller 1 röst. Österike har så uppgjort denna nya o-ganisat:on, tt det med sina 2:n2 röster, samt sina bunds;rvanters, konungarikenas, kan disponera den bsoluta röstpluraliteten emot Preussen, och ljaktligen utöfva ett dominerande inflynde. Härtill kommer den vigt, som Habsburgska uset erhåller, genom hela den österrikiska stains inträdande i förbundet, samt d:n tuliförning som Österrikes skickliga diplomater utan