hvarje lång behof sensiges ändamålsenligast kunna inrättas; så hade Våre Befallningsbafvande i ämnet afgifvit yttranden, af hvilka hufvudsakligen inhemtades, dels at behof af ifrågavarands förbättringsanstalter för närvarande icke ansetts förefinnas inom Hallands, Calmar och Gefleborgs län, dels at en så beskaffad förbättriags-enstalt redan fusnes inom hvardera af Malmöhus, Göthebo gs, Nyköpings och Upsala län, hvilka trenne sistnämnda blifvit föreslegna till utvidgning, bvaremot Vår Befallningshafvande i Malmöhus lån ansett tvenne dylika anstalter inom lånet ytterligare böra inrättss, nemligen en å landsbygden för omkring femtio manspersoner, och en i stad för omkriog femtio qvinnor, med skyldighet för den församling, som den vanvårdade personen till bör, att i mer eller mindr: mån bidraga till kostnadernas bestridande för dess korrektionella behandling; dels att i öfrigt Våre Befallningshafvande ij Lioköpings, Stora Kopparbergs, Jemtlands och We sterbottens län yttrat sig för anläggning af ifråga varande enstalter inom nämnde lån, dels att Vår B3failningshafvande i Westerno:rlands län föreslagit inrättandet ef ett eller två arbetshus i länets städer, med förbindelse för städerna att till vård och korektionell behandiing derstädes emottaga äfven från öfriga delar af länet sådara unga personer, hvilkas elaka böjelser gjorde korrektionell behandli:g nödvändig; dels att räddningsinrättniogar för vanvårdade barn eller så beskaffade föreningar, hvilkas verk: samhet hufvudsakligen ioskräoker sig till att söka för. bättra vanvårdade barn, genom deras utackorderandt bos pålitliga och välkända fosterföräldrar, redan bli!vit bildade inom Kronobergs, Skaraborgs, Elfsborgs Nerikes och Wermlands län, för hvilka föreningar af behofvet pikallade u vidgade verksamhet Vår Boalinicgsbafvande derstädes ansett rödigt erhåll: bidrag af allmäcna medel, samt dels siuttigen at Våre öfrige Befellningshafvande jemvä! anse:t van vårdade barns utackorderande hos valkända foster föräldrar vara det mest ändamålsenliga sättet att den förbättra, samt derföre gjort framställnirg om an el:gs beviljande af slimäsna medel för sådant än damål. Nu ehuru utaf ofvannämnde från Våre tefallnings hafvaade inkomne utlåtanden bekräftades det ef Ede redan kända förbållandet, att inom åtskilliga de!a af Riket funnes ett betydligt antal i sedligt afseende förderfvade barn, hvilka, i saknad af den omvård: nad, som kunde gifva någon förboppning om dera: förbättring, sannolikt komme att öka antalet af brotis lingar och således hemfalla under fångvården, sami det vore en lika mycket af statsklok cmtanka, om af religion och menniskokärlek föreskrifven pligt at söka motverka nämnde förhållanden, och för dette ändamål, inom de orter der dylika barns antal och förderl ej vore större än att deras intingande hot pålitliga och passande fosterföräldrar kunde verkställas, samma utväg troligen vore den som mec minsta kostnad förenade god förhoppning om fram: sång; dock som de egenskaper, hvilka fordrades hos den, fom till sedlighet och flit skulle kunna återföra ett genom tiggeri, kringstrykanda och vanart förderfvadt barn, ej funnes hos alla husfäder och vida färre torde vara bugade att åtega sig ifrågavarande svåra och ansvarsfula uppdrag; så enär det derföre åtminstone på några orter blefve nödigt att större uppfostriogs-inrättninger för ändamålet tillvägabragtes, men dessas framgåsg vore hufvudsakligen beroende dels af lämpligt val utaf föreståndare och ärare, dels af passande lokal, som syntes böra vara på landsbygden, så att barnen kunde uppfostras till juglige tjenstebjon hos allmogen och ej behöfva söka det med mera frestelser förenade stadseller fabrikslifvet, dels ock synnerligen sf det allmänna intresse, med hvilket inrättningarne följdes och vårdades af oriernes innevånare, ansågen J att sådane uppfostringsanstaiter ej borde förvaltas af något Statens Embetsverk och aldraminst förenas med fångvården, hvarigenom barnen inför allmänna omdömet skulle framstå såsom fångar, utan syoctes Staten böra inskränka sioa åtgärder dertill att, under iakttegande af behöflig kontroll, understödja de föreningar för ifrågavarande ändamål, hvilka inom orteroa blifvit eller genom enskilda bidrag blifva bildade, vare sig att föreniogen såsom medel valt barnens intingande hos fosterföräldrar, eller inrättandet af Räddningshus; hemställande I underdånigst det Oss mätte läckas af Rikets Ständer för besagde ändamål till Eder disposition sårom kreditiv äska ea lämplig summa. Detta med hv2d Edert i ärondet förda protokol och öfriga dertill hörande handlivgår innehålla, hafve Vi tagit i nådigt öfvervägande; Och så, jemlikt Förattningarne, angående fo:kundervisningen och fatigvården. de särskilda församlinga:ne eller fattigvärdssamhällena hafva åliggande att för dem tillhöande yngre. personer, hvilkes föräldrar elier målsnän sakna förmåga att bekosta dessas undervisning och uppfostran, icke allenast derom föranstalta, utan ifven kostnaderna derför bestrida, samt detta åliggande i afseende å barn, som icke tillhöra visst fatigvårdssamhälle, skall fullgöras af det, hvarinom le vistas, emot det utgifterna derför af kronan erättes: då sådane barns anförtroende åt enskilda för vård och uppfostran, af flera, väl grundade skäl, är ut föredraga deras sammanförande uti större, under Statens tillsyn och förvaltning ställda gemensamms ippfostringsarstalter: då inrättandet af sådana skulle ör Statsverket medföra högst betydliga och på förrand knsppt beräkbeliga kostnader: samt då i all! all är betänkligt! att på Staten öfverflytta skyldigeter och ugifter, som de särskilda kommunerna ätteligen tillkomma; så, ehuru de omsorger och åtärder, som på åtskillige orter blifvit egnade åt och ridtsgna för uppnåendet af det afsedda ändsmålet ned yngre vanvårdade personers förflyttning från len ort, der ds erbållit den felaktiga rittniogen i ieras uppfostran, af Oss med nådigt välbehag avses, ione Vi likväl icke skäl att i nåder bifalla förslaen ti!l dylika inrätningars anläggning för Statens äkning, eller Eder underdåniga hemställan angående ramställning till Rikets Ständer om heviljande af ärskildt anslag till bidrag för kostnader, som i orerna för rådant ändamäl kuona utgå. Hvilket Eder ill svar och underdånig efterrättelse härigenom medelas. Vi befalle Eder Gud Allsmäktig Nådeligen. tcekholms Slott den 4 December 1830. OSCAR. G. 4. Sparre.n TEATER. . Som man sår, så får man skörda! Åter en