Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 2

den onaturliga och orimliga, Sveriges sjöfart, handei och finanser så hårdtt betungande rättigheten till tulluppbörd i Sundet för svenska fartyg och laster, utan Jatt ens någon revisiion skedde af de för afgifternes Juträkning då gällancde föråldrade och falaktiga beIstämmelser. På dettta sätt gick Sverige miste om ;I den nyttigaste ersätttning, det kuunat erhålla för sina loffer åt den europeiiska politiken. tl! Eders Kongl. Majj:t har gjort sitt höga tillträde till fl regeringen för alltidl minnesvärdt genom afskaffandet -Jaf den förödmjukande tribut, som, till betryggande 1 laf sjofarten i Medellbafvet, förr erlades till barbaI lreskstaterne i Norra Afrika; men vi våga fästa E. I Kongl. Msj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att den beskattning, som utgör ämne för vår underd. framIställning, är för det stora hela vida mer tryckande, än den förstnämnda, och enär, enligt 38 af sednast, rörande Sundska tullen, afslutade konvention I mellan Sverige och Danmark, densamma kan, efter förloppet af tio år, :räknade från den 45 Juni 1841, Jat de respektive komtrahenterne uppsägas, samt svenIska folket, den traffikerande delen deraf i främsta rummet, har vigtigar skäl att önska ett upphörande af detta betungande; fördrag; så våga vi hoppas, att den enighet, samdråigt och förtrolighet, som under I lsednaste tid, mer äm någonsin, uppstått och grundlagt vänskapliga tänkesätt och förbindelser mellan de båda grannstaternes invånare och konungabus, skola högst väsendtligt underlätta E, K. M:s landsfaderliga bemödanden att från sitt urgamla rike lyfta en nationalkänslan kränkande och det materiella interesset i hög grad förnärmande börda. Huru denna börda rätteligen är beskaffad, faller bäst i degen vid betraktande ej allenast af den diIrekta tullafgiftens tryckande belopp, utan derjemte af den oberäkneliga förlust, som tillskyadas skepps-Ifarten och varubytet genom de uppehåll och hinder, ; hvilka oundvikligen åtfölja det i och för tullklare,Jringea tvungna anlöjpandet af Helsingör, ofta under I Jomständigheter, som: leda till den sjöfarandes undert gång, om icke genasst på stället, dock genom förloI lradt tillfälle att begsagna för resans fortsättning gyn3 samma vindar, och deraf uppstående vanskligheter -Joch faror, stundom slutande med skeppsbrott, stun,dom ledande till långvarigt uppehåll i nödbamn på ti bekostnad af en oersättlig tid, hvarunder hela det -Jändamål, som med en expedition varit afsedt, lätte, ligen förfelas. De olägenheter, svenska fartygens anlöpande at 1 ISeland och ankrande vid dess kust förorsaka, äro I visserligen störst för de trafikerande, men äfven lan;Idets inre hushållning har en dryg känning deraf. t t It PA 1 He Mille Jä JE Det är nemligen ett faktum, att skeppare och besättningar under uppehållet i Helsingör merendels göra icke obetydlig upphandling af proviant och an-Idra förnödenheter, som skulle inköpas af landets egna UI produkter, innan fartygen anträdde sina resor, i fall I lanledaingen att stamina i Sundet ej funnes; och i så-dan händelse skulle jemväl de penningar spridas i I hemlandet, som nu öfvergå i främmande händer. För att åskådliggöra den uppoffring svenska medborgare måtte vidkänas genom förpligtelsen att utgifva tull i Sundet ör deras fartyg och laddningar, få vi underdånigt arföra följende exempel: Skeppet Prins Carl, om 496 läster, har under åren 1846—1848 fem gånger passerat Helsingör mad Ylen sammanlagd kostnad af . . . Rbdr 4514. 3. Briggeo Prins Oscarp, om 403 ;lläster, har för sex dylika passager ; I kostat rederiet . .. ss ss ss so s PP 41553. BA 1) och briggen Emillie, om 406 lä) ster för tjugu enahanda genomseglingar .s ss se ss sc. Lo P AMA, — eller mer än 300 rår svenskt bko för hvarje gång. I Vår förnämsta exportartikel, Ståmgjernet, som i utl gående tull till svenska kronaa betalar 4 sk. bko pr SIST, erlägger till dez danska med omkostningar, oma kring 11 sk., eller ca 4. proc. af värdet och nära Itredubbelt emot förstnämnde afgift; Stål, som utgår ;Itullfrist från Sverige, betalar i Sundet c:a 33 sk. ) bko pr SR, eller unigefår 85:. proc. af värdet, och då Plankor och Briäder likaledes äro tullfria från d Sverige, utgör Sundska tullen för plankor från 48 loch under 21 fots längd c:a 43 sk. bko pr tolft, -hvilket, då värdet diraf vid skeppning direkte från norra orterne ej kar tagas högre, än till 8 rdr bko, belöper sig till nära 5!. proc. Bland importartiklar erlägger t. ex. Bomull, hvars fabrikater utgöra en af de vigtigaste och mest oumbärliga beklädnadsämnen, och som derföre är tullfri vid införseln i Sverige, en tuil i Sundet af 4 rdr bko för 400 . Jemföras dessa afgifter mecd dem, som gälla för farten på ,Iden af konsten med stor kostnad åstadkomna slesa I vig-holsteinska kanalen, så befinnes passageafgiften -I vara för Stångjern cirka 4 proc. Säl . 3 proc. Bräder 4; proc. och Bomull 22 sk. pr 100 KR. Nödiga materialier saknas oss, för att kunna med säkerhet uppgifva den sammanlagda summan af de penningeuppoffringar svenska skeppsfarten måste vidkännas genom det nödtvungne adlöpandet af Helsingör och tullklareringen derstides, äfvensom af den svenska varusgarens ör fartygens laddningar, synnerligast då i betrakande bör tagas, att en myckenhel varor kommer at gå under främmande flaggor. Emellertid dristar grosshand.lssocieteten föreställa sig, att det redan anförda är tillräckligt, för att i dagen elframhålla frågans stora vigt och leda E. Kgl. M:ts -nådiga uppmärksamhet på det oafvisliga behofvet af dess lösning i fosterländsktintresse; och då tidpunkten härför nu synes vara särdeles gynnande, våga vi underdånigst bönfalla om E. K. M:ts nådiga bebjertande af ämnet och dess befordran till ett önskvärdt slut, om möjligt så, att E. K. M:ts un-Idersåter alldeles frikändes från skyldigheten att an-llöpa Helsingör och der, eller annorstädes, betala ,)Sundsk tull för sina skepp och varor. Men om detta oaktadt rättsenligheten och billig-I heten häruti, icke, till följd af förhållanden, som ligga utom vårt bedömande, skulle tillvägabringas; så fianas dock flere sätt att lindra bördan. Afdetta tillåte vi oss underdånigst omnämna det, att hos danska kronan friköpa Sverige från sundska tullafgifterne meddelst utgifvande på en gång af ett visst kapital, hvilket stater skulle förskjuta; men för att llsedan bereda erforderig tillgång, utöfver det bidrag, -Isom från handelsoct sjöfarts-fondens öfverskott vore ;Jatt påräkna, till ränta och amortissement å det upp-igifoa kapitalet, kunde alla de svenska fartyg och Ilderas laster, som passserada Sundet eller Bälterna, Jåläggas att, vid utelller inlöpandet i svensk hamn, ;Ihos vederbörende tulllkammare betala en afgift, motI svarande, efter en enkel reduktion, Sundska tullbeI!oppet; och då det af allmänna medel urskrungligen I förskjutna kapitalet slutligen vore till fullo godtgjordt, sl borde afgiften upphöra. Skulle likväl detta sätt -I möta allt för stora financiela svårigheter, med afseende på lösningssummans anseclighet, så vore det ) för svenska haadela oh sjöfarten en stor lycka, om -Ibloit vår flagga befriales ifrån uppehåll i Sundet, i Joch för tullklareringer, hvartill den u:vägan synes :loss tjenlig. att kronan Sverige genom träffande öfverrJenskommelse med Daska kronan, förbundit sig till -Jutbetalning årligeo oci qvartalsvis, så länge i allI maånhet afgift för passige genom sundet fortfer, af ett I belopp, som motsvarade de årliga tullafgifterne för Isådsne svenska fartyg som fört laster ifrån, till, eller -Jemellan svensk hamn, och sådana varor, som transporterats under svensk fiagga från, till, eller emellan svenk hamn under de fem år, hvilka närmast föragadtt Klunransklarimalsene afeltan da 2 kudll ng oo 47 I PH RA MM I DB MM Dot FF RR kk rt pb FT Fe