Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 1

ER ställning. Man måste modigt finna sig deri. Det hoppas vi ock sf presidenten. Pairie råder till att icke förhasta sig, utan vänta till dess att äfven dcepartementerre fått tid att uttala sin åsigt om ställningar och förhållanden. En skrifvelse från Paris al den 7 dennes innehåller: Alla deputeredeklubbar, som innefatta nationalförsamlingens majoritet, hålla i afton sammanträden och i betraktande af den kritiska ställningen sitter redan ett xf fyra ledamöter från hvarje af de tre klubbarne Rue Rivoli, Rue des Pyramides och Mole sammansatt tolfmannautskott på visst sätt i permanens, i kammarens byrå, för att vaka öfver natiosalförsamliogens oantastbarhet. Hertigen af Broglie är president för detta utskott. Deremot hafva 220 ledamöter af venstra sidan förklarat att de icke vilja genom sina röster deltaga i ewt möjligt bes.ut af majoriteten att åt general Changarnier uppdraga befälet öfver alla de stridskrafter af linietrupper och nationalgarde, som kunde blifva kallade till nationalförsamlingens skydd. ÅA andra sidan vill veastern likväl icke understödja en rent Bonapartistisk minister under Persignys auspicier. Under dessa omständigheter tror redan mången på ryktet om en koaitition mellan orleanister, legitimister och den moderata venstern till åstadkommande af en laglig revision utaf konstitutionen (genom trefaldig majoritet; bestående al tre fjerdedelar af nationalförsamlingen); men likväl icke till. presidentskapets förlängande, utan fastmer till dess upphäfvande och ersättande genom ett af flere personer bestående direktorium., Presse kerättar, att den till krigsministeren kaliade brigadgeneral Reibell bekräftat att de med hans underskrift i Patrie publicerade instruktioner, som med skäl väckt så mycken ond blod och af hvilka ett utdrag varit meddeladt i Aftonbladet, verkligen blifvit till honom lemaade af general Changarnier. Regeringens organer tala om det moraliska nederlag, som Changarnier redan lidit derigenom att han blifvit öfverbevist om att hafva offentligen ljugit inför nationalförsamlingen. Denna sak tyckes i öfrigt ännu icke vara riktigt utredd. Femprocentsfonderna stodo den 8 dennes på 94,15; treproc. på 56,80. STORBRITANNIEN. Storbritanniens statsbokslut, för det mellan den 5 Januari 1850 och den 5 Januari 1851 förflutna redovisningsåret, upptager rikets inkomster till 50016 314 och sista fjerdedelsåret till 12613882 , medan de motsvarande be:oppen för 1849 utgjorde 49854392 och 12723310 . Tullen inbragte förlidet år 18614880 , hvaremot den år 1849 gaf 18695798 . Under lord Granvilles ordförandeskap hade expositiopskommitteen ett sammandräde den 4 Januari. TYSKLAND. Uci den andra preussiska kammaren förevar adressdebatten vid mötet den 7 dennes; hvarvid, med 147 röster mot 141, beslutades att öfvergå till dagordningen, och följaktligen kommer i-gen adress ait af kammaren afgifvas i anledning af throntalet. Första kammarens adressutskott har Ikaledes töreslagit att lemna throntalet obesvaradt. I anledning af adressfrågans utgång i andra kammaren, anmärker Hamburgerkorresp. att kammaren kommer att på nytt börja oppositionen med regeringen i några frågor som framdeles förekomma, nemligen: frågorna om indsrifvandet och användsndet af ickz beviljade skatter; presslagen af den 5 Juni; den ö ;kiska cirkulärnoten af den 7 Dec.; truppsändringen till Holstein, och af. skaffandet af den tyska kokarden vid hären. Konungen i Preussen l:.der så svårt af polager, att han måst försaka att öfver vara en revy sf trupperna. En.gt telegrafdepesch från Berlin af den 9 skulle v. Manteuffel dagen derpå åter begifva sig till Dresden, för att uppebålla sig vid konferenserna i tvenne dagar. Från Dresden skrifves den 8 ait Österrike sÖr störa ansträngningar för att genomdrifva den österrikiska tullföreningen. Vidare skall Osierrike bafva gjort följanda förslag om den högsta förbundsstyrelsens organisation: Centra!syrelsen basiår :f 7 faktorer och 9 rister Tveun2 f dessa foktorer är Österrike och Preussen, hvardera med tvenne röster. Da öfriga d rösterna fördelas på de andra staterna. Dette statsråd bar exekutiva myndigheten, och i visdontagsfail äf-en lagstiftande rakt. En sing hvarje år sammantråder den lagstiftande örsamlingen, bestående af furstarnas och de fia tyska städernas plenum.s Ehuru Preussen skall bafva gifvit sin röst för detta projekt, och äfven Bäjern och Wirtemberg förklarat sig vilja ingå derpå, om de (å hvar sin röst, torde det likvil hafva föga framgång att boppas, då man besinnar den obetydliga andel i centralmakten som deruti tillerkönnes alla de öfriga tyska staterna. Från Kessel skrifves att icke mindre än 11 yska tidningar äro förbjudne i Kurhessen, hvaribland , utom demokratiska blad, såsom National-Zeiungns, Weser-Zeitungn, xKölnische Leisungo m. f., äfven sådana orgsner som