Aftonbladet – 17 januari 1851, sida 1

Mina nya föräldrar voro lingesedan döda och syskon egde jag aldrig; således fåstades jag ej mer genom synliga band vid den föraktede klass jag genom födseln tillhörde; och detta, jemte de framsteg för hvilka jag vid läroverket berömdes, hade jag förmodligen att tacka för den bevågenbet bvarmed jag tåldes och upptogs i de kretsar, dit slägtskapen med min faster förde mig. Sjelf var hon nu mera ett så berest och fullärdadt fruntimmer, samt hade genom sin anspråkslösa väråighet och den uppoffring, hvartill bon förmådde sin man, ådregit sig ett så allmänt bifall, att man förlät eiler åtminstone blundade för hennes låga häråomst. Ma kusin Astoinetie utvecklade sig på eti både lyckligt ceh olyckligt sitt; icke van vid annat än smicker af både gzmla och unga, öfver sin skönhet, qvickhet, lärakligbet och blifvande rikedom, betraktade hon sig sjelf som ett litet underverk af fullkomligheter, anseende för rött och sig tillåtet allt hvad bon gjorde, samt lärde sig iyrannisera, icke allensst tjenstfolket och sina jemnåriga, utan äfven sina gamla farföräldrar, hvilka — ej med tålamod fördrogo, detta är för litet sagdt, utan med förtjusning — beuerdrada sin älsklings alla infall och nycker. Följderna af ett sådant uppfostringssystem äro gilna och kunna aldrig läggas det arma barnet till last. Så ung jag var, förstod j.g det redan då, och teg derför vid hennes gyckel och förtryck mer än jag hsde bort göra, ehuru prosiinnan bört bur det obeh intrycket alltsedan bibehållit sig. Antoinettes egna föräldrar sågo visserligen icke uten bekyromer den egensinniga, sjellkära och boriskämda flictans beteende; men tröstade sig med att allt skulle hjelpas då de sjelfva finge henne om hand, tiil hvilket ändamål fadren, nu mera egare af en mångdubblad förmögenhet, ernade ånyo upphöra med sjöfarten och bosätta sig i södra Frankrike, för att åtminstone vara inom Europa, då ban ej för sin hustrus skull vågade stanna i Sverge. Ävnu skulle ban dock göra en enda resa innan han ville öfverlemna sg åt privatlifvels lugn. Känd som skicklig affåraman och driftig agent, hade han åtagit sig den hemliga ledningen af ett bandelsfördrag med en viss del af Syde Amerikz2, och först när detta bunnit utföras, skulle han aterkomma för all bemta sin dotter och sedan för alltid bolista sig i ett oroat land. Ack! Han anade ej hur