Aftonbladet – 15 januari 1851, sida 3

Isteg för steg lägges under ögonen. Grundbildning, Kasunbyggnaden och slutligen Slussmurningen med portar, samt Broarne. Denna beskrifning måste för män af facket vara dyrbar; men läses äfven af den i byggnadskonstens mysterier icke initierale med mycket deltagande, i anseende till det zsrbetes storhet, vigt och värde, hvars utförande här Artikela afslut:s med en anmärkning om arbetets fullI bordande långt före den beräknade tiden (1850 lårs utgång i stället för slutet af 1831 års som.) mar), samt för en kostnad, vida understigande I förslaget; hvarföre ock tidskriftens redaktion är sinnad att framdeles meddela specifik uppgift på sjelfva summorna. — Den förut i fiera nummer meddelade afbandlingen om Lufivexiipg, ett nödvändigt vilkor för sunda boningair, synnerligen i stora städer, har i detta häfte sitt slut. Här öfvergår förf. till uppgifvandet if de särskilda anstalter för lutvexlingevs åstadkommande, hvilka kunna anses hittills hafva bäst motsvarat sitt ändamål Bland anmt lemnas en beskrifnipg på Pentonvillefängelset i England, för så vidt tillfalie till wuftvexliog der beredes: hvarpå förf. sjef gör några reflexioner, hvartill det vigtiga ämoet föranledt honom. — Mot höftets slut läses en historik om Jernvägs-företasen i Sverige, som säkert med stor uppmärksamhet skall emottagas af alimänheten. Artikeln kommer til det resultat, att jernvägarne borde byggas af staten sje:f. Hirom torde tankarme vara ganska delade, och art:förf. vänder sig till den vigtiga frågan: hvarifrån skall statem bemta tillgångar till så omfattande och kostsamma företag, som en vidsträckt jernvägsbyggnad? och hvilken fråga besvaras med förslag:t att här: da rikets ständers banks årliga rentesom en mängd i riket befintliga rätom oss höra huvu förf. till anva vinst; såväl pub:ika kassor! resonnerar : . en frlig itevias Rike!s Ständers Bank bm -nurlig rd af en million, och kunde mcd ät e. DerNadt banksystem i landet ega c Amt stor. hygmed kunna åtminstone 3 mil jernväg c 388. Lägges härtill den tfögasining, som jernvägarne, den mån d2 bifra färdiga, årligen lemna, så skola nart ännu betydligare sträckor af jernväg årligen tunna åstådkommas, och inom ett tiotal af årskule örbindelsen emellan Stöckholm och Götheborg vara iilvågabragt. Men ej nog härmed. Hade Koturg ch Ständer full iasigt uti den tberäkneliga vigtera ör landet ar jernvägskommunikationer, så skulla de tunna utan någon turga för det slimänna med ännu törte kapitaler for skynda anläggningen af sådang ommunikationsanstalter. Här finnas i riket en märgd publika kussor, som ga sä.skilta, mer eller mindre kostsamma förvaltingar. Dessa kassor utlåna sina koapitaler för stt eraf hemta inkomst till bes ridande af de utkifter, ör hvilka de äro bildade. Uader de sister 45 åren ch i den mån hypotheksinrättningar och arvdra kreitanstalter uppstått med utrizes Jinta eller sjelskapade, fiktiva keapialer, hafva kassorna haft mer ch mer svårt att kunna fåsta sina kapitealer utiineckningar, och ärskiliiga ef dem hafva nödgats kaa sig in uti den onaturliga diskonträrelsen på namp,, jt att kunna göra sina tillgångar fruttbärande.. ill ala dessa kunde staten säga: Gifren hit ed:a inflytande kapitaler och öfverskotter: jag garanterar der 5 proc. årlig rätta derpå. Det är blott ränan j behöfven för uppfyllande ef edra ändamål och bestämmelser; och med denna reglering bafven j lessutom vinsten af en minskad förvaltnir sskostnad, å samma gång det simänna drager en oberäkneig vinst al kepitalen. Om staten vidteg denna gärd, så är ingen tvifvel, att inom lej pet af nåa få år flere millioner skulle stå till sta:ens dispoion och kunna för jernvägsanläggningen använs; hvarigenom vi :kulle kunne, uen någon den gaste hänping. på en ganska kort tid bafva med na ti gångar ulibreg. ett nät 31 JeKMFÄRT allmän den till Omätelig Srotgtentet. Det gifves ett Ia 2 r jernvägarne nästan uterlutande äro anla uten, och det är ellmäat erkändt, at ing Å ssa kommunikationsanstalters begagnande är så ligt som der, ceh följa tligen ingenstädes vinsten dem så stor för allmänheten. Icgenstädes ba ock ringarne tagit en så hastig fart, och belåtenbeten 3 folket varit så stor, äfven under alla destorm 1 hvälfoingar, som rasat rundtomkring cd Ä Detta land är Belgien. Må Sveriges der I Sveriges Konung taga dess exempel till efierd! Det är vår önskan och vår propasition på tionstidens sista dag vid innevarande riksmte. Hvad söges om denna ,propositior,? Måuda är den behäftad med det felet att tal: mycket för sig sjelf? SS ——— Sr RE a Cm Em Vt te