Aftonbladet – 15 januari 1851, sida 3

se förklarad, var lifegenskap ej långt borta; dock bl et, lusten härtill ändock qväst hos de mäktiga herra t) 96. Lemningar af detta maktbegär och viljan a råda utan ansvar, synas öfverallt i den tidens laga 5? hvilka gifva ringa skydd åt den lydande, som i BI förfallen till urbota straff för brott, dem husbonde e, kunde försona med böter; öfverallt upptäckes a ar dessa lagar och följande tiders, ända intill våra ds 1gar, äro skiifaa af herrarna, utan miskund me 2.)) dem, öfver hvilka våldet kunde sträckas. Sålede 1stadgades huru många drängar bonden fick hafy. hvilka fingo hafra tjenåre och hvilka voro eller skul Tl anses såsom försvårslösa, samt ea vida utsträck 2husbondarätt. Uti Legostadgan den 23 Nov. 183 t-lär mycket qrar häraf, såsom ett arf fråa fö:flutn .n darbariska tidehvarf, hvilket först under sednare å 3-) måst försvinna; döck äger husbonde ännu rätt at g,) egenmäktigt bestraffas och utdela husaga, S 35, , och 40 I nämnde Logostadga, der äfven ännu qvar )står husbondss och tjenare3 olika laga rätt. Håadelserna i Frankrike vid slutet af alertond ) seklet verkad8 mäktigt äfven i andra länder för er D I kännandet af menniskorätt och mennisko värde, si a at Christi lära om menniskors jemnlikhet måste me; n och mer medgifras samt sättas i utöfaing. De mec i t S ör närvarande förmånsrätter begåfvade kommo arfarenhet deraf, att den arbetande hopen äfven ha de ett privilegium (efter en stor talares uttryci) i sina hänader och armar, Vid ett laods försvarare mot utländskt våld, eller I krigaren i dess rätta egeaskap, fäster sig alltid en , (Greställning om dan mest ädla uppoffriag för andra e ! medborgares frihet och lugp; men då är han icke , ) heller regentens biotta legobjon i barbarisk mening, eller endast ett redskap för den stytandes vilja. Den som skall skydda andra, måste väl tillerkännas full medborgarerält och i medvetandet häraf finna sig tillhöra samhället och ej en afsöndrad kas; härmed ; låta likväl icke förena sig de ännu ej afskaffade extra judiciella straffen inom militären. i Man hör ofta upprepas: Sveriges folk äger i allI mänhat ännu icko tillräcklig upplysning och bildning för utöfvandet af en allmän valrätt tiil riks dagsmän; men för afbjelpandet a! dessa brister gÖ:8s få bemödanden, och med vidtagande af härtill ledande åtgärder skyndas icke af dessa predikanter, som ropa på hvad som felas. Tjenaren blir någoaigång husbonde och soldaten officer, härtill uppammade medelst husaga och prygel. Denna uppfostran till män i siaten är den mest bedröfliga, ech svår: jär att skilja sig fråa do sorgbuadna tankar, hvi!ka väckas häraf. Mitt varma deltagande för msadmenniskor manar mig till följands yrkande: Att alla stadganden i allmän lag, legostadga och andra påbud, der husboade tillåtes att egenmäktigt utdela bestraffaiag eller s. k. husaga åt tjenaade; der skilload inför lagea äger rum för lika brott, utöfvade af bafallanda och lydande; der prygel och annan extra judiciel bestraffaing är medgifvea inom militären, måtte ju förr dess hellre upphäfvas och alla qvarlefvor från fordna tider med deras små och stora . tyranner för alltid undanrödjas. Jag hoppas och önskar, att Lagutskottet vid den-) na riksdag ej måtte komma att likna den sis!lidnes och således icke afvisar denna motion på följande sätt: patt lagberedningen nyss slutat sitt arbete och! att ny lag är att afvakta, samt att en kommittå är f tillsavt för omarbetning af krigsartiklarne, hvarföre vördsamt hemställes, all molionen icke må till någon åtgärd föranleda.n , s — J—t Plena den 15 Jan. t Ridderskapet och Adeln. I adelns plenum i dag förekom åter frågan om j remiss af de af hr Stiernsvärd i förra plenum af: gifna anmärkningar emot Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och behof, hvarvid hr Stiern;värd yttrade, att han icke med sin framställning såg någon ny motion, såtom hr v. Hartmansdorff s ubricerade den, utan blott med den ville uttrycka g ina enskilda åsigter. Hr Lefrån ville, då hr Stiernsvärd gjort många ch långa anmärkningar, nu framställa några få och orta deremot, fotade på det antagandet att grunden! ör de: nuvarandsa försvarsverket är förträffligt och g ör vårdas. d Hr v. Hartmansdorff afstod nu sedan hr StiernÖ värd förklarat sig icke afse någon ny motion, från öf i:t bestridande af remissen. kq Hr Oscar Björnstjerna (kammarherre hos Enkep; rottningen) uppläste äfven ett anförandsa, uppfyldt oc f bitterhet mot hr Stiernsvärd. Så t ex begynte K an dermed, att han för att vara så olik hr 8. som Nä löjligt skulle försöka att vara kort; talade om det g; eklagansvärda utskoit som skulle nödgas handlägge at r Stiernsvärds gigantiska snillefoster, och att man ik et, att hr S. ex officio söker vända upp och ned hy A alltsammans af vårt försvarsverk. Sifferuppgifde rna går jag förbi, sade hr Björnstjerna, men han de Idrörde likväl i korthet ett par punkter, och gick hu erifrån öfver till ett varmt förordanda af behofvet ef Ökade anslag för det kuogliga huset, hvervid han mväl hade tillfälle att gifva mönsterstaten på an-gle a sidan atlantiska oceanen en liten släcg i förpå gående. Hr Stierpsvärd anmälde anledning till anmärkvä ng mot statsrådet och chefen för landtförsvarsdeda rtementet, hvilken srmärkningsanledning öfver-!rac mnades till Konst.utskottet. För öfrigt företogs åtskilliga utskottsutlåtanden af ilka Statsutskotteis Je 19, afstyrkande statsanslag I en stenbro öfver Skellefteå elf, och 4 24, afstyrnde lönetillökving åt en häradsskrifvare på ÖiandBy föllos. Samma utskotts utlåtande 4 20 återremittet rades, sedan frib. Palmstjerna upplyst att någon 1501 aktig uppgift blifvit meddelad, hvilken föranled: ut. misstag. — Presteståndet. I sniedning af en från herr I St idtmearskalken ankommen skrifvelse derom, att irit dderskepets och Adelns klubb, hädanefter som isje EE ONES oe Eifborgs sakrika med-!dan de hesnara mig alla