Aftonbladet – 10 januari 1851, sida 3

nner sia.:song kärlek. orubblig, förändrat hon sin lan. Kort. derefter, då den unga flickans föräldrar oro bortresta, klappade någon vid midnattstiden på iennes dörr och bad henne öppna för sin trolofvade. lickan, ehuru öfverraskad af ett besök vid denna tid, nisstänkte ej något svek, utan öppnade dena reglade jörren. Tvenne grefliga hejdukar störtade sig öfver wenne, tilltäppte hennes mun, bundo henne till hänler och fötter, samt instoppade henne i en säck och kyndade till den närbelägna floden, hvarest dessa djur gjort en vak uti isen och nedsänkte henne i trömmen. Denna handling, utförd på en qvinnas jefallning, kunde ej undgå att väcka den djupaste afky; men huru tror väl läsaren det arma offrets förIdrar utkräfde rättvisa och hämnd? Jo, de läto örsona sitt enda barns mord med — ett indrägtigt andtgods! Och älskaren? Jo, han äktade, sedan örsta gmärtan stillat sig, en höggreflig dam, som ans omtänksamma mamma utvalt bland gråddan af saliziens rikaste adel! — Från åtskilliga trakter af Frankrike skrifes att kölden derstädes redan under sistl. Dee. måvad varit temligena stark och att icke så obetydligt nö fallit, i synnerket i de bögländta trakterna af lepartementerna Lozere och Haute-Garonne. Melan Clermont och Lodeve hade posterna af denna anedning den 47 Dec. blifvit uppehållna ända till 43 immar. Ena mängd floder hade öfversvämmat, I Bourbonnees Bains hade vattnet inträngt i busen och invåarne nödgades dels bege sig upp på vindarne, dels uldeles fly sina boningar. Eo mängd förråder i cällrarne hade sålunda blifvit förstörda. Ea by i ordöstra Frankrike öfverfölls af ett så häftigt stört regn, att vattnet inom kort steg högt upp i husen; tidningarne beskrifves huru kreaturen ordentlig! simmade i sisa stall och ladugårdar. Flera gator i staden Dieuz2 stodo den 45 och 46 Dec. ända till 3 ot under vatten. Ea liten flod i Meurthe-departe mentet steg på en haltimme så högt, att sex gator den lilla staden Dannevaux öfversvämmades. En af dess gator stod icke mindre än 7 elnar under vatten. Tre hus förstördes och en gammal nittioårig qvinna var nära att omkomma, då hon i nödens stund räddades a sin son. Ea tiggare, com tog sin villdykt till ett stall, satte lifvet till. — JERNVÄGARNE I STORBRITANNIEN. Hela längden af samtliga i Storbritannien öppnade jernväga: utgjorde, år 1849, 937 engelska mil eller 270 mi! nindre än år 4848. Af dersa vägar finnes 750 miles i England, 73 i Skottland och 144 miles iIr land. Sammanlagda antalet af de år 4849 befor: drade resande uppgick till 63,842,000 personer som lemnade en inkomst af 6,277,892 sterling mot svarande c:a 75,334,000 rdr sv. banko. Af dess: resande hafva endast 9 genom oförutsedda olycksfal och 42 genom egen oföriigtighet omkommit. Ino somsten för varugods, boskapstransporter etc. samt brefbefordringar uppgick till 5,528,606 sterling c:a 66.343 000 rdr sv. bko) så att totelinkomster för år 4849 utgör inalles 41 806,498 sterl. eller omkring 141,677,000 rdr sv. bko. : Vid 30 Juni 4849 voro vid samteliga jernvägar inställda 159.784 personer eiler på de öppnade lioierna 55.968 och vid dem som äro under byggnad 105,816, deribland 83,052 arbetere. Personalen vid de öppna banorna bestod af 456 direktörer och setreterare, 32 kassörer, 407 ingeniörer, 314 öfver uppsyningsmän, 120 materialförvaltare och föreståndare, 431 bokhållare och underkassörer, 490 inspektorer och koatrollörer, 4839 machinister och mechanici, 1874 biträden och eldare samt 1651 uppassare, väktare m. m. Storbritanniens samteliga jernvägar erfordrade till 14 Juli 1850 en samlad kostnad af 217,987 870 E. Iokomsten af trefiken i första halfåret af 1850 utgjorde 6,130,200 och utgifterna 2 861,237 . Såsom bekant har ett försäkringsbolag bildats j Englard för jernvägsresande, vid hvars bolegsstämrar den 4 sistl. September en utförlig berättelse framlades. Deraf inhemtas att premierna I det första året efter sällskapets stiftelse hade utgjort 5508 och utgifterna, inclusive skadeersättningar, uppgått till 2480 E,så att en dividend om c:a 8 proc. återsiod för aktionärerne. Numera kän man för ej mindre än 32 jernvägar lösa försäkringspoliser och un: der loppet af 4849 hafva inalles, 110,074 resande låtit försäkra sig. Endast 37 olycksfall hafva under tiden varit föremål för ersättningar och, med undanog af ett enda, som erfordrade 210 f, ej öfvarstigit 35 å 42 sterling. — ÅNGKRAFT I FRANKRIKE. Samtliga. ångmachiner i 5,600 febriker af åtskilliga slag äro 9,288, af hvilka 8,776 äro förfårdigade inom landet. Dessa machiner hafva 654920 hästars kraft (hvarje hästkraft beräknas till en vigt af 75 kilogrammer) Mechinerna verkställa ett arbete, hvartill eljest 195.361 hästars och 1,367,530 menniskors krafter skulle erfordras. På jernvägarna, som hafva en längd af 2,171 kilomet:er, finnas 723 lokomotiver. Halöelsflottens ångfartyg utgjorde år 4833 75; 1840 211; 4845 259; och 1850 279 stycken, mec 502 machiner af 22,883 hästars krafi. — SLAFHANDELN. På vestra kusten af SydAmerika har slafbandeln det förlidaa året varit serdeles lifiig, dock heafsa 45 slaffsriyg blifvit tagna deraf 6 endast på hösten sf ångfartyget Sharpshoo ver. Ett par ångfartyg hafva afgått till Bahia, der slafskeppningen fortgått med hittills okänd djaefhe: och tilltegsenhet, öppet trotsande Brssilienska styrelsen. Den 2 Oktober föll Sharpshooter in med brigger Felicidade, fullt utrustad till slafhandel, ett utomordentligt vackert fartyg, bygd i Oporto, och med dubbelt ställ segel, så att den ömsom kunds gälla för brigg och skonert. Detta fartyg kunde rymma 900 slafvar, och hade 47 dagsr förut landsatt 700 st. få mil söder om Bahia. Besättningen skröt heh oförskämdt öfver, att den på ds sista tre åren lyckligt landat med 40 laster slafvar. Nu togs felket ombord på ångbåten, och briggen, hvars skadade fockmast ej medgaf dess intagande till S:t Helens dlef uppbränd, och dervid dessutom begagnad som skottafla för kanonexercis på godt afstånd. En slafkutter har äfven blifvit tagen af samma ångfartyg, med 74 barn ombord, alla omkring eller under 8 års å!der. De stackars små varelserna voro i ett utmergladt tillstånd, många, när de upptäcktes, dö ende af sjuklighet och brist på föda, enär kuttern då varit 45 dager frin Benoguela. Flere af barnen framdrogos mellan vattenfaten, och det mellandäck der da bodde var blott 2!, fot bögt mellan balkarne, hvarföre ingen af dem kunde stå rak, när de först kommo ombord på Shbarpsheoter. (Naj.) HANDELS-UNDERBRATTELSER, Veselkurser, roterade ä STOCKHOLMS BÖRS Tisdagen d. 40 Jan.: London 41: 43, 41: 42 å 11: 41, k. s.; 41: 0, 90 d. d. flamburg 130!,, k. s.; 129 !; å 129,, 90 d. d. Paris 23!,3, 90 d. d.; 23, 64 d. d. het, FA I I