Aftonbladet – 10 januari 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNIER EN GALIZISK ÄDLINGS BARBARL Ea person, som vistats 4 år uti Galizien, berättar följande drag af råhet och barbari hos en galizisk ädling och godsgare: Grefve P., en rik godsegare, besökte sin grefliga syster, som var egarinna af en stad. Hennes slott låg vid ena ändan af staden, och intill detsammas bastion gränsade några torftiga judhyddor. Grefven, återvändande från en jsgt, med bössan i banden, märkte från slottsmuren ett judbarn, lekande utanför dörren till en af dessa kojor. Harmsenp öfver den misslyckade jogten, lägger grefven an på det arma oskyldiga barnet, som nästa sekund störtar till marken, badande i sitt blod. Föräldrarnes klegorcp församlar snart bela judkommunen; man insåg att skottet ej kunnat komma från annat håll än från slottsmuren, och alla de församlade judfamiljerna begåfvo sig derföre dit under jemmer och klagan. Grefvinnan lofs:r en sträng undersökning, hvaraf inhemtes hvem gerningsman noen var. Den mera känslofuila systern öfverbopar då sin omenskliga bror med förebråelser. Kort efter hans afresa observerar grefvinnan en eftermiddag flera täckta lastvagnar som, under betäckning af hennes brors hofbetjening, nalkas slottet och stanna vid dess portar. Anföraren för karavanen inficner sig hos henne, medförande ett bre? från hennes bror. Hon läser deruti följanie: Eära syster! Då jag haft tillfälle erfara, att du håller så mycket af judar, och då jag genom dö dandet af ett judbarn förorsakade dig så stor smärta, så skickar jag dig, för att åter godtgöra mitt fel Dågra vagnar fulla af denna vara.n Grefvinnan blickar förundrad på de utanför hennes slott stående vagnarna, och på en vink af anföraren nedfalla förhängena, och de uti vagnarna sammanpackade judearne störta med ängslig förvirrisg ur sitt fängsel. Denna afskyvärda råhet öfvertäffas nistan af föl jande drag af ohygglig grymhet hos en grefvinna i Galizien: Ende sonen ef en greflig femilj förälskade sig uti en adelig jungfru, hvars föräldrar hvarken uti förmögenhet eller börd kunde mäta sig med ynglingens stolta familj. Haas moder, som erfsr sin son; hemliga besök hos den i närheten boende edelsfamiljen, besvär honom vid alla sina enor att icke längre tänka på en dylik mesallisns; men då hor