Aftonbladet – 4 januari 1851, sida 2

copia i gips af Molins staty, David, som kor före Jul ifrån Rom hitkom, och af Konstföi eningen inköptes samt vid lottningen mellan le damöterna tillföll vice bäradshöfdingen K. Ek ström, af honom blifvit förärad till Kgl. Aka demien för de fria konsternaa, bland hvars sam lingar uppställd den således blifver för allmän heten tillgänglig. Ryktesvis anföre; jemväl, att Kronprinsei lärer gifvit konstnärn tillkänna sin önskan at få ett exemplar i marmor, hvilket skall i Ron förfärdigas, och om ett par års tid torde kunn : bit ankomma. — I går hitkom den ledsamma nyheten, at ledamoten i Borgareståndet, herr brukspatro Petre, som jemte de båda riksdagsmännen frå! Gefle hemreste nyss före julen, för att till ringa helgen hemma, har insjuknat på si! 2gendomi Hammarby och är der sängliggande :Jså att han icke så snart lärer kunna åter förväntas till riksdagen. PP Pe I TI mm 2 sr. -. Sv — Fru Henriette-Nissen-Saloman har den Decemher första gången uppträdt i Petersburg 2emligen på en matin, gifven af Vieuxtemps Hennes debut var lysande: vid sitt inträde nottogs hon med stor applåd, och efter hvarje af sina arier framropades hon under det mest Ilifliga bifall. Samma dag på aftonen sjöng hor 208 storfurstinnan Helena. Till den 22 i sam. na månad var hennes egen konsert bestämd, som skulle gifvas i grefve Bernadackis salong Jned biträde af Vieuxtemps, Tamburini, m:ll le Meric, Rubinstein, m. fl. — Enligt rapport från konungens befallaingshafvande i Halmstad af den 28 December hade tvenne personer insjuknat i kolera å hemmanet Slädet i Örmewalla socken. I Fjärås socken hade intet vidare sjukdomsfall egt rum. Uti Götheborg hade, enligt rapport af den 30, intet vidare sjukdomsfall inträffat. — Sedan låndshöfdingen i Mariestads elle! Skaraborgs län i dessa dagar begärt afsked, såsom förut är nämndt, tages det för gifvet, att han kommer att efterträdas af chefen för finans departementet br Sandströmer, som tros innan kort lemna sin portfölj och könseljen. Härtill skulle då det ifrågasatta muvemanget i rädgifvarepersonalen, i följd af representationsförslagets fall, inskränka sig. På samma gång som vi icke kunne presist förundra oss om hr Sandströmer icke vill längre qvarstanna efter en dekonfityr tillkommen under sådana egna omständigheter som fallet varit med reformfrågans både preliminära och definitiva b3handling vid denna riksdag, och under erkänaande deraf, att han visar både takt och karakter uti, att äfven fastän ensam draga sig tillbaka, hvilket för öfrigt i anseende till hans embetsmannaduglighet, nit och arbetsförmåga blir en förlust för ärenderna, blir det likväl svårt alt afhålla sig från någon förundran öf ver en sådan enstaka företeelse, och att deremot t. ex. en sådan man som chefen för landtförsvarsdepartementet kan sitta qvar, en man som icke allenast ådragit sig talrika anmärkningar genom sitt sätt att behandla befordringsväsendet, utan äfven i sin dubbla egenskap af konungens rådgifvare och riksdagsman kunnat tillåta sig yttra om ett förslag till förändrad reglering af försvarsverket, att han varit hindrad att taga kännedom deraf, men på grund af sin kännedom om ett föregående förslag a! samma motionär, hvilket dock var helt olika, sedan det blifvit beslutadt att båda skulle i ett sammanhang behandlas xex offleion det vill säga, på embetes vägnar, vönskade att detta förslag till armeens desorganisations, såsom han kallade det, bmåtte motgå samma behan ling, sm förslaget M 1 så välförtjent rönte vid sista nriksdag.n Vi betvifla att man i våra riksdagars annaer sedan år 1809 skall kunna uppleta något yttrande, äfven af enskild riksdagsman med någon bildning, som gått så långt, att någon förklarat: jag känner ej hvarom det är fråga ; förslaget, men förklarar ändå min önskan att det må förkastas. Att en konungens rådgifvare framträder på ett sådant sätt, tyckes då bevi:a en förening 3f lättsinnighet i bebandlingen af ett ämne som det likväl framför allt tillhör chefen för landtförsvaret att följa, hvilken går alldeles för långt, och icke ger höga begrepp om hans lämplighet för sin plats, utan att tala om den bitterhet el:er det öfvermod som deri uppenbarar sig. Lkväl höres denne ministers afgående icke sättas i fråga. — I anseende till de diskussioner som just nu föregå hos Ständernai och för remisser till Bevillningsutskottet af några förslag till ändring i tulltaxan, hafve vi ansett oss böra in extenso meddela br G. Schwans i Borgareståndet väckta motion i detta ämhe, då det naturligtvis intresserar hufvudstadens handelskår att lära känna hvad hr Schwan, såsom dess representant tänker. Likaledes finnes derefter infördt d-t hufvudsakliga af hr L. Hjertas motion hos Ridderskapet och Adeln rörande samma sak och till en del angående samma aruiklar.Vidare torde läsaren erinra sig enligt vad i korthet nämndes i förteckningen öfver motionerna på riddarhuset, ait br kommersEEE TEESE EEE