Aftonbladet – 3 januari 1851, sida 1

I Mändagar och Thorsdagar. En engelsk lords och ministers tankar om Amerika. Det hör till ett visst partis politiska jargon ati beständigt peka på Englands aristokrati såsom ett mönster för konservatismen, när der demokratiska sidans anhängare framhålla Englands exempel i framskridande framom flers andra stater. Våra konservative, bland hvilka en stor del synas veta föga mera om hvad de !sålunda åberopa än att den engelska aristo kratien är mycket rik och kan utveckla en prakt och en vällefnad hvaråt det kan vatandra i munhen, tyckas i synnerhet ej hafva något begrepp derom, att den engelska aristokratien, just för att kunna bibehålla sin aktning och värdighet inför tidsandan och folket, det engelska folket, denna Joha Bull, som med alla sina besynnerligheter är ea respektabel persona moralis, för hvilken äfven de högmögendd buga sig — att, säga vi, de en: gelske aristokraterne af denna anledning veta att erkänna det sunda, det sanna och det goda som finnes äfven hos demokratien. Såsom ett af de märkligaste bevisen härpå citera vi ett stycke ur ett föredrag, som en af de tjenstgörande kabinettsministrarna is Storbritannien, eårlen af Carlisle, hållit i arbetareföreningens klubb: (mecanics institution i Leeds) och der hån talat om Nordåmerika.. Föreställom oss att en-af våra excellbnser ellepstatsråder uppträdde i en arbetareförening. eller bildningscirkel med ett föredrag: som innehöll2 loford om Förenta: Staterna — o0 tider! o sedert o Palmblad! o Morgonblad! o presteoch: riddarhusmajoriteter med sina åttatio löjtnanter! hvad skullen j alla säga om någonting sådant? J, som icke tänka på annat, än att det nu är slut. med demokratien! Men läsaren döme sjelf. Earlen af Carlisle yttrade bland annat följande: j Uti ingen annan del af verlden är välståndet och trefnaden så allmän bland massan af folket, som uti Amerika, och det strömmande öfverfiödet föreföll mig såsom en framstående egendomlighet i detta land. -Resulta!et af detta öfverflöd är en företsgsanda och en verksamhet utån like. Näringsflit, ständiz, ut hållande verksamhet hafvå på en förvånande tort tid rödjat talrika vildmarker och på förr obeträdda orter upprättat ståtliga stider, anlagt vägar öfver hedar och kärr, betickt strömmaraa med flotior af ångfartyg, samt vattenverk af alla slag, gräfvit kansler i en skala som förut hört till det faberaktig2; med få ord öfver allt uppfyllt lahdet med versktiga monumenter af den största företagsanda. — Men huru mycket än dessa demokratiska staters borgare äro upptagne af sin industriella verksamhet, så finnes det doek biand dem kretsar, som icke efterstå den gamla verldans största hufvudstad i förfinadt umgänge, isinne för vetenskap cch allmän bildning. — Bredvid oinskränkt samvetsfrihet och nästan fullständig bauvnlysniog af förkättring och polemiskt gräl,j består en lefvande enhet i rel giös känsla och! gudsfruk!an. Sktolorna äro offentliga och allmänna, underhållas af alla, stå öppna för alla, och deras! örträflliga organisation, som jag baft tillfälle ;bservera, gal mig anledning till sorgliga jemörelser med hvad vi här hafva att uppvisal värutinvan. Den offentliga meningen fördrager ngen klass, hvilken, derföre att den uträttar alef, ger anspråk på titeln gentlemän. land le förmögnare samhällsmedlemmarne anses en lagdrifvare, som ej har någon regelbunden syselsättning cech ej fullföljer någon bestämd verkamhetsplan, såsom ett undantag, samt väcker ippmärksamhet och förvåning. — Hela folket ager en liflig och i allmänhet nyttig andel i örvaltningen och i de allmännyttiga sträfvarlena. Mån af alla klasser, isynnerhet de förnögnare och mera bildade deltaga nitiskti pariotiska cch filantropiska företag; de besöka jukoch hittebarnhus, revidera skolorna och sålla föreläsningar i föreningar och bildningsnstalter. Med få ord, de öfvertaga med rikeomen äfven dess pligter och erkänna en förindelse att, i förhållande till deras rika medel, erka till det samhällets bästa, hos hvilket de tå i skuld för besittningen af sina rikedomar. Jet gläder mig att i dag wid detta tillfälle unna träda i deras fotspår. Det vill söga nåot att hafva genomrest nästan hela unionen,l: tan att bafva piträffat ett enda servilt ochli hyfsadt väsende, Valen försiggå utan tumu!t,l