Aftonbladet – 2 januari 1851, sida 3

första vill jag afråda en och hvar att icke gå sjövägen direkte till Californien, utan i det sället gå till New-Yo k, New Orleans, Philadelphia eller Boston, och derifrån landvägen ti!l ort och ställe. Hvarföre man icke bör gå direkte till St. Fransisco från Sveriee, är, emedan en act är passerad i Förenta Staternas kongress, hvilken icke tillåter någon utläsning, som icke är naturaliserad i Förenta Staterna, att gräfva guld i Californien för honom sjelf, utan alla sådana löpa fara alt blifva utdrifaa, eller tvingade att arbeta för andra; men nu om man går till NewYork, eller hvilken annan plats som helst i Förenta Staterna, så kan man genast vid ankorasten gå till dervarande Svenska Consuln och med hans biträde uttaga Naturelisstions-betyg, det kostar endast 50 cent (2 R:dr R:gs) detta är ett betyg vid hvars emottagarde man aflägger ed, att så länge man residerar inom Förenta Staterna, blifva desslagar lydig, och då får man samma rättishet som en infödd. Sedan man utfått detta, går man med ångbåt eller jernväg till Albany (om man kommit till New-York, Boston eller Philadelphia.) Från Albsny på jernväg eller kanal till Buffalo. (Jernvägen är beqvämligast ) Från Buffalo till Chicago med ångbåt. Från Chicago till Peru på kanal. Från Peru till St. Louis med ångbåt. Från St Louis till St. Joseph. som är vid gränsen, med ångbåt. Kemmer man till New-Orleåns, går man direkte derifrån till St, Louis med ångbåt och vidare till St. Joseph, Men för att gå denna väg böra 4 personer slå sig tillsammans, resan från New-York, öfver Buffalo, Chicsgo och St. Louis, vill kosta för personea på bästa platsen cirka 30 dollsrs (120 R:dr). Sedan kunna de köpa vagn och häs:ar i St. Joseph, jemte proviant för 3 månader för 150 dollars p:r man. Denna vägen kostar o:vifvelaktigt mest; men den är dena säkraste och bästa. I min omdöme bör ingen lemna Sverige med mindre än 1000 R:dr R:gs, om han tärvker att resa rätt af, och då böra de stäl:a så att de komma till Amerika tidigt på våren, för i slutet f Aprill eller början på Mej böra de lemna St. Josephs. Komma de öfver på sommaren, så kunde de finna arbete öfver vintern i någon af de vestra Steterna och då vill de förtjena så mycket som de vill hjelpa dem igenom följande vår. Detta skrifver jsg endast till upplysning om någon her beslutat att gå till det nya El Dorado och icke för att råda någon att gå, ty resan tersvår, och tusentals af hinder och chehagligheter vill de hafva att genomgå. När jag en gång kommer fram, då skola ni få veta mera om verkliga förhållandet i gu!dlandet, emellertid vill jag säga att der finnes guld, och det utan tvifvel, jag har sett ett stycke af-rent guld, hvilket vägde 72 Eng. skålp. (2 Lisp.) det är värdt något öfver 44,000 dollars i Californien, och nära på 15 procent mera i Staterpa, och öfver 20 procent mera i Europe. — I Finnland utkomma i år 5 tidningar i Åbo, dö i Helsingfors, 4 i Wasa, 4 i Tewastehus, 4 i Borgå och 4 i Wiborg. — TIDNINGSPUBLIKEN I FINLAND. Helsingfors Tidningar meddela att, under det tilländagående året, hafva följande i Finland utgifna tidningar haft nedannämnde abonnent-antal: Åbo Kristillisiå Sanomia 1729; Helsingfors Tidningar 1184; Finlands Allmänna Tidving 1176, Åbo Underrättelser 788; bo Tidning 601; Suomeiar 410; Borgå Tidning 330; Litteraturbladet 282; Helsingfors Morgonblad 275; Ilmarinen 264; Lukemisia Msamiebille 84; Notisblad för läkare 78; Läsebibliioiheket 56. Svenska tidningar räkna i Finland följande debit: Stockto!ms Aftonpost 107, Post-Tidningen 99, Bore 76, Evangelisten 426, Pietisten 83, Stockholms Missionstidning 67. (P. T.) — Antalet af studerande vid medicinska fakulteten i Paris bar på ett år betydligt tilliegit. Isynnerhet hafva ea mängd fcäxlinger biifvit irskrifna. Sådana fisnas från alla europeisha länder och ett temligen betydiigt antal från Nordamerika, Brasilien, Chili, Peru och Nya Granada. Från Persien hafva tvenne studerande kommit, en från Sandwicbsöarne, tvenne från Gondar i Abyssinien cch från det inre af Agerien er, som är son -waf en högt ansedd marabut. — NYTT OCH ENKELT SÄTT ATT FÖRVARA SPANNEMÅL. Vid Franska institulets sammanträde i början af December föredrogs bland annat en uppgift härom af hrr Girardin, Dobieuil och Delfraisse. Spannemålen, som bör vara torkad förut, inlägges i ofvantill öppna, men i öfrigt täta och starka fastager, och nedskskas deri så mycket fom möjligt, hvarefter den ytferligare underkastss en stark tryckning, medelst en stark lösbottens indrifoing ofvenpå spannemålen medeist skrufpress, kilar eller något annat häftyg, och fåstes sedan medelst träskrufvar eller spikar. För sammantryckningeps verkan att skydda spannemålen emot fukt, mältfing och insekter, har man sökt en förklaring i det röret, att all gezom dylika omständigheter föranledd försämring åstadkommer spannemålens uppsvällning, och att när . denna hindras kan försämringen icke fortgå.