Aftonbladet – 30 december 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNER: JENNY LINDS MYNDLING. Öm man får tre en uppgijt i ott tyskt blad med sista posten, så hai vår verldsberömda sångerska tagit vård om en an aen konstnärs affirer, på ett särdeles eget sätt. För tiden sommer gjorde hon i Eaogland bekantskap mec en utmärkt valdhornist Vivier, och yttrade mycker tilifredsställelse med hens talang som vwvirtuos; mer anmärkte tillika bans ytterliga värdslösh t i pen ningesngelägenheter. Vivisrs koaseirtviester hadt emellertid verit så förmånliga, att han vid sin afrese från London ägda 49200 pund sterliag nedsatta bo: bankirfrman Baring. Något sednare villa han be söka Paris och begärde då sina penningar; men mm: Bariog vägrade gifva honom mer än efrastningen a det nedsatia kapitelet. Tvisten kärom började blifva oengenäm, gå Baring ändiligen ryckte fram med anledningen till sin vägren; nemligen et: löfte til Jenay Lind. Nisra dager före hennes efresa til Amerika hade bon väi: buden till Birings, och bifallit vårdens anhållan om en afskedssårg, mot vilkor att han måtte gifva henna sitt ord på en begäran, som hon sedaa önskade få framstäla. Hen gaf töftst, Jenny sjöng, och bed honom sedan att kan icke måtte utlemna till V.vier det af denne hog firman nedsatta kepitalet, utaa förvalta det till virtuosens bäste. Vid undsrrättslsen härom hotads Vivier firman mod en process; men Baring enmärkle, anv man i Englard kan föreviga en sådan, och att hen heldre ville uppoffra tio gånger den nedsatta summsn på rättegångskostnader, än bryta aitt ord, Vivier insåg omöjligheten att lyckas på sådent sätt, oeh är alltså nu förvand!sd till kapitalist, emot sin vilja. — SKALDEN KINKELS DEFRIARE. Den man, som räddade Kinkel från det låpgsamma fördorf till kropp och själ, hvartill han tycktes cåterkalleligen dömd ef reaktionen, heter Karl Schurtiz, och vir fö: Marsrevoluiioaen 4848 siuleat i Born, sia fögelsestad, samt en sf professor Kinkels mest ut märkta lärjungar. Måiulig i sina lefatdsvanor — han dreck ej vin och hide föga eler intet tycke för do vanliga stulenifö:st:öelserna — lefde Schariz! b!o:t för sina alu ier och var en er a3tisk å saro så sin lärares Cch vina sk domisia föredreg i iårdelserna i Mars 4248 inkesieda lärjusgen och; läraren på samma politiska bana. Efer de missckade rörelserna år 4849 basaf kar sig till Pra!z, I dir Kinkel enart följda hoaom. Moadtan Kinkel här ingick gom sodal under Tisdeminn, var S-hurtz) dennes adjutant och bofenn sig efier katastrofen i; Rastedt bland de svårast anklegade fångerne i fäst ningens kasematter. Hans öde var gifvet, och han undkom ståndrättsdomens bislut eadast ganom en sjorf flykt i sällskep med några Oyckskamrater, som jemte horom grofvo sig mad hlotta händerna ur ett underjordi kt hvelf under fästsingen. Han ckades uppnå Sebwolz; mn kaappt anlärd dit, e2des hela höns sträfvsn på befriandoet af Kirke: den förfärliga lo:t, hvartill dean2 var dömd för en, vid epinarfeihjulot på tukthuset i Nausardt. Den första befristsepisnen vsr beräknad på: Naugardt; men stracdide gesom Kinkels förfyttning till Epardau, efier det frimodiga och vältaliga sjelfförevaret inör accisräiten i Köln. Öfver de räddnipgsförtök, som pistis hafva ögt rum under fångens tzan:port från Köln till Spandan, hyllar ett ipnu oskiogradt dunkel — Schurtz insig att hsn häödanefter måste sätta allt på spel, och hen beslöt det. Han for sjeif till Spaadau: den under ståndrättsdomen sakre flyktingen vågade sig in i sjalfva lejoagapet. Förklädd vistades han der i veckor och må