Aftonbladet – 24 december 1850, sida 3

RÄTTEGÅNGSOcK POLISSAKER. Måndagen d. 46 d:s förevar åter må!et engående urmakaregesällen Kahl, anpgifven ett från kroncme: er-fabrikörea Söderberg hafva tillgripit åtskillig: vesktyg och materialier. Seden pretokolet Hblivis justersdt, tillfrågades Sderberg sf ordföranden, rådman Wahlberg, om dei: voro bans mening att ställs Kshbl uader tilltal för en vid sista rättegångstilltälle glord ny sngifvelse, nemligen att Kbl skulle försål några stegbjul och drifvar, som Söderberg förTodede Yera från henom tillgrippa. Hörå svarade Söderberg, att ban först ville höra vittnen, innpar ban bestämdt anpgåfve Kebl för tillgrepp ef sistnämnde effekter. Då Söderberg likvål underrättades, att inga vittnen fisgo höras, inzan han gjor! en bestämd apgifvelse, förklarsde han, att han ef stode från den s:drare sngifvelsen, men uppgaf tilllika, att det vore gesällen Reuterdahl, som gjort denna angifvelse för Söderberg, och att ham tänkt åberopa samme Reuterdahl till vittne. Eahl enhöll ru att få ss m vittnen afhörde enkan Beurlirg, u mekarelärlingen Johansson och frekaniske j-rnsibeteren Hultgren. Mot den sednart armälde Söderberg jäf på den. grurd, att han för några degar seden lagsökt Hultgren hes öfverståthållereecsbeets kansli och att detta nål ännu icke vora afgjordt. Kaebls rättegårgsbiträde anförde härsmot, a:t lsgsökningen synbarligen tillkommit för att göra Hultgren jäfvig, ty om Söderbe:gs afsig! helt enkelt vsrit, att utfå sin fordren, hade ban säkert, i stället för att legsöka en omyndig yngling, sändt sn talan mot Hultgrees kusbonde, mekerikus megister Hamte-g, hvilken gått i borgen för skulden, hvarjemte såsom ett yt erligare skäl för jäfsanmärkningens ogillände snfördes, att både Jobars son och Hultgren vid förra rältegångstillföllet cch således innen legsökningen emsneret, blifvit af Kah: ill vittnen åberopede, fesän deras nemn icke kommit att inflyta i p otokolet, cderfire att Kohl åtagit sig art medhafva dem til rätten uten stämning. Ef ter öfverläggning beslöt comso.n, att, enär Söder berg hede rättegång med Hultgren, denre för npärvarande icte Iunde tillåtas vittresmiål, mot hvilket beslut Kshl anmälde missaöje. F u Beuriing och briecgen Johscsson flngo häefier afligga vittneseden och berättede: Fu Beurlirg: ett hon någon deg förliden scmmar på begäran af Kahl besökt Sölerberg och en hållit, att Kahl måtte utfå sitt a skedsbetyg, hvar ill Säderberg svsrat rei. Då fru Beurling föreställ: sonom, att ben, cm beiyget icke lemrades, blefve tämd, heda han sverat: S äm mig, stäm mig, jag ksli pina konom, jag srall taga Franz Sjöberg eller LOracga till ombud,. Juhsneson berärtade på frågor, ett vittnet infl;ttat det ifrågavarerdeschetullet, som ståt oläst i en vedbod; att Kabl köpt det omtvistade bläsröret a! ärliogen Lisdlöf, och att en gång, då Kebl på Söerbergs fråga, hvem båsröret tillbörde, sverat: det ir mitto, Söderterg tillsags Kahl att taga det från verkstaden och icke låta det ligga blend Söderbergs aker; att vittnet hör:, då Kahl af gesällen Cedervist fått låna filklofven, bvilken äfven rågon gång ånats ef vittnet och den tredje lärlingen; att af de yfriga ipstrumenterna, utgörande en hammare och vågra filar, en del biifvit från verkstaden upphemsade af Kahl och en del af de öftiga larlingeroa, för! tt begagnos till så kalledt firsbendsarbete; att schauliet gemensamt begagoats af lärlirgarre; ett Kahl nn gång bemkommit och omtelat, ast ban hos Leja cöpt några oroar jemte sndra smårsker; att Kehl sågon gång, ehuru sällan cch erdast för en kort itund, användt den tid, han bordt arbeta åt Södererg, till arbete för egen räkning. Kahls biträde enmärkte i anledning ef sistnämede mständighet, att det alltid måste vara en mästares kyldighet att föresätta sina lärlingar arbete och tillse tt de utföra det samt att Söderbergs anspråk på rsättning för det arbete, som Kahl enligt af Söder