Aftonbladet – 23 december 1850, sida 1

ST ter, hvarifrån besluten om stora anstalterna utgått, icke dlenast befinsr sig i ett isoleringstillstånd (ch en obekaiskap om hvad som passerar blänt allmänhetenoch foltet, hvilken är ingentiog mndre än tifredsställande, utan äfven, att detär fara vörd; att falska rapporter och rykta förstå attsöka sig en väg dit, och till en iss grad bifva trodda. Denna anmärkning gller i främta rummet öfverståtbållaren och hefen för Landt-försvarsdepartementet, som båda borlt kunna hafva bättre reda på verliga: förkållandet: Det är aldrig helsosamt nämäa på sådana platter lyssna till och låta sigledas i sina åtgärder af beställsamma rappoörer. Det är utan tvifvel maktpåliggande at uppmärksamheten fästes härpå äfven derför: att de som till de nyssnämnde embetsmänne frambära sådana rykten och kanske äfverk högsta. ort åstadkomma farhågor samt bibnga falska föreställningar om sinnesstämninge: bland folket, kanhända nu, sedan det visatsig att de lupit med limstången, icke skola urerlåta försöket att insinuera, det något oväsen ader den förflutna veckan verkligen ändå tillämns, men förekommits just genom de vidtagna irsigtigbetsmåtten. Det vore derföre önskligtym de som på högsta ort kunna vara intressade af att i detta hänseende få veta sanna. irhållandet, ville och kunde förskaffa sig tifälle att fråga. personer: ur alla klasser: af bisea, minuthandlarnej handtverksborgerskapst,mbetsmän,läkare, prester och personer: bland arbetsklassen, om någon enda af alla desse feoummit.en skymt eller hört ett ord: om någo tillämnadt oväsen, af sådan egenskap att det unde ledas till något slags källa, eller till .nåon tid. före den då ryktet uppkom :genom jelfva frågorna om betydelsen af lötsigtighetsmiten. Sådant kunde vara nytligt till en anan gång och för att förvissa -sig om pålitlighten af devanliga underrättelserna. Kanske finnes ingenting skadligare både förregent oh folk, än om ett: misstroende till folket: underålles. hos regenten genom falska förespeglingarom faror som icke äro för hanlen: