rdr, men då Jjuspenningarno för de or dinarie tjenstemännen efter nu gällande stat ej uppgå till mera än rdr 1400, och för de extra ordinarie i medeitål varit 900 rår, endast kunna beräknas i rundt tal till . so. vo. . 2,000: — Beloppet af det remisslage, som kongl. räntmästarns at deriill å sjunde hufvudtiteln uppförde enslag åtnjutit cch framdeles skuile blifva uti aflöningen inbegripst, uppgående, efier medelberäkniog för fem år, till 2 795 rdr eller i rundt tal. . 3 2,800: — Ifrån allmänna indragningsstaton a ahelsg till efi5ning för statskontorets msgåsins-departement, utgörande 6,442 rdr ett belopp af . . . . . 5,621: 32. hvaremot återstoden af nämnde anslag vid nuvarande lönelnnehafvarnes afgång skulle komma att besparaa. Summa bko rdr 46, 170: 32. Genom förbarörda öfverflyttningar skulle således motsvararde minskning uti de omförmälda anslegstitlarna eza rum; dock sön provisionen för kassören uti charf2-sigillatae kontoret utgår af avslag till chart sigillate-omkostnader, hvilket är förslags-enslag, tords, med afseende å nämnde provisions min: dre betydliga belopp, någon förminskning uti beräknandet af samma ansleg icke böra ifrågakomma, hvarjemte i underdånighet anmärket, att uti förslagsanslaget till remisslage, den andel, som afseti utbetalniog af dylik ersättning till kong! räntmästerseo, endast varit uppförd till 4,500 rdr, ehuru, på sätt ofvan är omförmäldt, ugiften uppgått till vida högre bolopp. Såsom vilkor för den nya löneregleringen torde för öfrigt, i öfverensstämmelso med de af E. K. M. redan förut i nåder godkäsda grunder, böra stadgas: a) att Statskontorets embetsoch tjenstemän icke få tillika inoehbafva annan publik tjenstebefattning, såvida icke sådan redan af dem erhållits, i hvilket fell de, utan hinder af detta stadgande, ega att dervid qverstadna intilldess de inom statskontoret undfå lönetillökning, motsvarande de med en sådan befattving förenade löneförmåner, eller ock tjerist i annan grad än de nu på siat uti statskontoret innehafva; dock att berörde stadgsnde icke gäller i afseende å ombudsmannen, såsom icke innehafvande ordinarie tjenstbefattning, utan endast ett serskildt uppdrag emot arfvode. b) Att då lju:penaniogar äro för den ordinarie pergonalen i de nya lönerna inberäknade, samt hvad e. 0. tjenstemän och betjente angår, ett deremot svarande anslag å den föreslagna staten uppfördt att till gratifikationer användas, desamma, ifrån och med nästa år, icke vidare böra statskontorets personal tillgodokomms, med undantag endast för de embetsoch tjenstemän, rom icke komma i åtnjutande af en deremot-svarande tillökning uti deras för närvarande inom verket egavde lönevilkor och hvilka, så länge detta förhållande eger rum, vid ljuspanningars tillgodorjutande enligt nu gällande stadganden bibehållas; börande jemväl k. räntmäs:arnes remisslage och den kassören i Charte-sisillate kontoret anslagna provision ifrån och med nysspämnde tid upphöra. ; e) att för de fullmakter och konstitutorialer, som hf statskontoret utfärdas, kansligeböbr, beräknad efter. lönebeloppst, icke vidsre bör utgå, utan lösen erläggas i likhet, raed hvad för resolutioner är bebtämdt; äfvensom att för de kontrakter, somaf statskontoret uppgöras, någoa lösen icke får beräknas. Vidkommande sättet för handläggniegen af de på stat kontorets bebandling beroende ärenden röranda myntoch kontrollverken, så lärer pröfningen deraf böra ega tum i sammanhang med den på K. M:ts afgörande beroende frågan om nya reglementen för dessa verk; och torde E. K. M. emellertid finna godt i nåder förordna, att nu gällande föreskrifter i detta hänseende tils vidare böra lända till efterfättelse. K. M. behagade, uppå statsrådets öfriga ledamöters underd. tillstyrkan bifalla hvad föredragande departementechefen i fråga om statskontorets organisation och lönereglering sålunda i-unaderd. hemställt och föreslagit, dock med nådigt förklarande att, eburu K. M. framdeles ville taga i nådigt öfvervägande om och hvad förändring med presidentsembetet må vara lämplig, borde likväl, enär den derför nu utgående och i statskontorets-förstag till lönereglericg för samma embete uppförda lön icke vore högre, än lör verkets chef ändock komme att erfordras, denna sflöniog i staten bibehållas.