tara IOrS., Doirausrtadet Fitlier, JatUup5s, OIvYGCrulicR-1A ören Falkmin; Maria förs., grosshandlaren A. Berg;ja Istharina förs, boktryckaren IL. J: Hjerta; ILadusårdslands, advokatfiskalen Åkerberg; Adolf Fretriks, hotarien Upplipg; Kurg:holmen; öfverstelöjtantenn Stål Ötverståtbållaren kommer dessutom att utse an ledamot och En suppleant, hvarefter förvaltningen Kommer att genast sammanträda. — I förrgår. hölls inom stadens embetsoch byggnadskollegium å nyo entreprenad-auktion i gästgilveriet i hufvudstaden, -men utan; att något anbud inkom. Detta därer. också: icke vara att Hoppas utah någon srskild uppoffring A Stätens Sida: i — rådtedn het Stekskå Aködemien offentlig sämmankomst å stora. Börssalen till högtidsdagens firande. Sammankomsten börjar Kl. 6. Me — Sistl. tisdag höll Konstnärsgillet sitt veckomöte, Wratvid ere intrössanta säker föreföllo. En tafvelexpösition, arrangerad ef hr Hoffman, och tre iableaut-vivånts, shordnäde åf hr Salmson, J:, ådrogo sig välförtjent uppmärksamhet. Musik uppfördes; och utfHärkte sig i syöherhet dem. Sara Magnus för den med stor färdighet öch precision på piåno föredragha Grande Sonate Pathetique af Beetböven. Qvartetter och Duetter sjöngos. Hr Höijer uppläste poemet: En aftonfäntasi på Drotthingholmp. — Detta möte utgjorde Gillets sista på detta år. Revisorer våldes för granskande af styrelsens förvaltning; och dertill utsågos hrr härådshöfdiog Hjertström och kammarrådet Bäckström. ; mV — mmm RR — Summarisk uppgift vill svenska Tåkaresällskapets protökoll, tisdagen den 47 December 1850, angående sjukdomstillständet i hufvudstaden under sednäst förflutna vecka: Sjukligheten ringa. Allmännist hafva förekommit: balsflusser och gåstriska ebrar; ; dernäst skärlakansfebrar, gastriskt-hervösa . ebrar och lunginflammatiöner; mindre allmänt: frös-1 or, kalerrher, rheumatismer och kikhosta; några all af änsigtsros och bältros. — KE. serafimerlasaettet: ett mindre antal nerv än under de öregående veckorpa: dessutom titfammaionet och rheumatismer. — vå kh CESsjuKjusst: 5 gastriska febrar, 3 lunginfiam och L halsfloss. — På provisoriska sjukEuse Nar koppor. — På Stora barnhuset: några ksar: ev —l På barmbördshusen: friskt. (P. T.) 4 — Trehundrasexton voteringssedlar mot 89 utgjorde det resultat,hvarmed Riddarhuset il går afton klockan tre qvart till sju åfslutadel sin långvariga debatt öfver representationsfrågan, och afgaf sin opinionsyttrivg emot derl: föreslagna representationsreformen. j Då det högvördiga presteståndet redan dagen förut -benöget hade föregått adeln med sitt nej, och saken således dermed var afgjord, kan den långvariga fortsättningen ef öfverliggningzen hos adeln och den orimliga talrikhet, hvarmed riddarhusets ledamöter infunno sig vid voleringen för att säga sitt amen till presiernas beslut, till största delen betraktas såsom en demonstration, hvars egentliga beskaffensaet kunde inbemtas uti ett yttrande af riddarhusmajoritetens riksdagschef, då han uppmanade ståndet att vara tillstädes så mangrannt som möjligt, för attgenom enbälligheten i beslutet visa, att det icke vore värdt att vidare framkomma med något representationsförslag, som skulle tillintetgöra adeln såsom ett särskildt politiskt element i representationen. Vi kunnå-ej garantera uttryckens diplomatiska noggrannhet, men väl meningen. z Detta bar nu också skett till den kraft och verk:n sådant kan medföra hos Svenska folket Det kommer dock an på, huru mycket blotta antalet här kan betyda i framtidens politiska vågskål, Visserligen är,en öfvervigt af 227 röster bland 405 respektabeli siffran; men 405 personer utgöra likväl icke på lingt nör ett så stort antal, som mårga andra sällskaper kunna räkna, och inför billighetens och rättvisans domstol beror det slutligen på, i hvad min pluraliteten af ridderskapets och adelns medlemmar, derföre att de äro födde lagstiftare, Kunna anses i denna egenskap mera lämpligt och insigtsfulle samt sålunda mera sannt berättigade till detta kall, än om de sjelfva eller andra goda medborgare blifvit valde af det allmänna förtroendet. Denna fråga är ännu icke afbandlid till slut; fastmer kunna de föregående dagarnas förhandlingar derom endast anses såsom en början till fortsättningen. Såsom ett intressant bidrag till voteringsresultatet må anmärkas, att om ett ungefärligt öfverslag göres af de deruti deltagande perso: nerna, med någon kännedom af dem som vor terade för förslaget, så kan man med en sannolikhet gränsande till visshet antaga, att pluraliteten blend sig raknäde största delen al bofvet, och åtminstone en betydlig del derutöfver af regeringens egna förtroen deembetsmän. Hvad sjelfva diskussionerna beträffar, såväl på riddarhuset som i presteståndet, så voro reformens motståndare så säkra på sin sak och så sadelfasta; att det bland derå alls icke tyckter vara någon fråga om nationen som står ultanföre och väntar, icke om några allmänt menskliga rättigheter, utan endast om de båda ståndens välgörande inflytelse: på samhället och om deras nödvändighet såsom ett stöd för korungamakten. a Åtskilliga yttranden hos presteståndets majoritet kunde icke undgå att erinra om det Ibekanta ordspråket Clericus elericum non deleimat, hvilket någongång på skämt blifvit öfversatt med det bekantaordspråket om ep I viss art foglar: att den ene icke hugger ut ögat på den andra. Å Det vore emellertid en orättvisa att förtiga, Idet åtskilliga tal i båda dessa stånd af JedaImöter hörande till minoriteten kunna räknas Ttill de bästa. som vår parlamentariska historia Ibar att uppvisa, ehuru de ingenting uträttade. Hit kan man otvifvelaktigt räkna ilogisk kraft och skarpsinnighet, det anförande hvarmed hr statsrådet Gynther replikerade grefvarne Hamilton och Lagerbjelke; äfvensom hr Dalmans, Jehuru båda dessa talares framställningar icke voro anlagda på rhetorisk effekt, utan blott på bevisning. Kapten Stjernsvärd hade ett skrift1gt anförande, som icke kan undgå alt tillvinna sig bifall för den öppenhet och värma hvarmed han, under uttalande af sin tanka om några förslagets grundbrister, tillkännagaf motil verna hvarföre han likväl voterade för det Isamma. Hr Mannerskantz; yttrade sig likaledes Ji ett väl skrifvet anförande. Grefve Ankarsvärd, redan förut känd såsom.-en ofta briljant debattör och rik på träffande adei går,