Aftonbladet – 18 december 1850, sida 1

Ar EEE ET ER — tid saknar icke erkeherii; Ludvigs erkännande: nat dn offentliga meningen er en hufvudfaktor i statslifvetr, sin historiska märkvärdighet, då man besinnar att en krassare absolutism knappast låter tänka sig, än den, som förr gjort sig gällande, såsom wieperhofvets statsmaxim. Korrespondensen lyder som följer: vUti ministerrådet aflade först Schwarzenberg en omfattande berättelse om utgåugen a! bans diplomatiska beskickning, vid hvilket till fälle den tyska frågan framkallade en mycket Jiflig: diskussion. Isynnerbet blef förbundets förestående nya form ifrigt diskuterad, emedan kabinettsmedlemmarnss meningar voro derom lika delade som sjelfva det kejserliga husets mediemmar, bvilka alltid pläga utöfva ett betydligt isflytande på förhandlingarnas gång. Slutligen förenade sig de divergerande åsigterna derhän, att, såvidt det skulle skridas ill förbuhäsdagens reorganisation, så skulle detta blott ske i liberal anda. Märkvärdig är härvid den omständigheten, att erkehertiy Ludvig, hvilken, efter hvad kändt är hittills. icke gjort någon eftergift. för de liberala principerna, under diskussionen yttrade. at förbundsdagen först då kan komma till giltighet! och anseende, om den reformeras grundligt i liberal anda och med alla de deltag nde makternis samtycke. Den nya tiden — yttrade erkehertigen — fordrar sin rätt, och liksom erkebertigen förut försvarat den absoluta autoriteten, derföre att han då ansåg den tidsenlig, så måste han äfven nu råda till att hålla fast vid den konstituttonella principen, emedan den offentliga meningen, som nu är en hufvudfaktor i statslifvet, uttalat sig derför. Då kejsaren understödde sin onkels ytiranden, så var saken snart afgjord, och man törde således med visshet kunna vänta det: förut otroliga; att Österrike, vid de fria konferenserna, kommer att till de samtliga tyska makternas representanter framställa och understödja förslag om en liberal reform af förbundsdagen. Det rykte som varit i omlopp i dessa dagar, att hären skulle reduceras ännu före: de fria konferenserna, bar ej bekräftat sig. Dock skall en del åf landtvärnet resa hetmy likväl med tillsägelse att hålla sig redo vid första oppbåd., SCHWEIZ. Ryktet om nya oroligheters. utbrott i Freiburg bekräftas icke, ITALIEN. Man vill vety att kardinal Antonelli afgår från sin plats; Mellan: Frankrike och Neapel påstås underhandtingar vara å bane, hvilka gå derpå ut på att påfliga staten skall underhålla franska garnisoner i Rom och CImare2, samt aeapolitanska i grannprovinssrna. Jernvägen mellan Verona och Mantua är färdig. General. Giulay, som tills: vidare har aflöst Radetzky såsom generalguvernör öfver konungariket Lombardiet-Venedig, har utfärdat en proklamation från Verona, daterad den 29 September, hvari kungöres, att regeringen, som förgäfves bemödat sig att åstadkomma ett friviiligt lån, beslutat utskrifva ett .tvångslån på 109 millioner lire i silfver och 132 millioner i papperspengar; detta tvångslån skall likväl först indrifvas, om en ny inbjudning till ett frivilligt lån icke åstadkommer åtminstone 5 millioner i måaaden. Deputeradekammaren i Turin har den 2 De cember antagit en ny lag om organisation af grundskatten på ön.Sardinien,y hvarigenom denna ös förhållanden bringas till större enighet med det öfriga konungarikets, derigeiom att en hop feodala. missbruk undanrödjas.