Aftonbladet – 18 december 1850, sida 1

måste numera. endast gå ut på att få Holsteinslti egna angelägenheter väl ordnade. FRANKRIKE. t I en fransk tidning läses: d I Toulon hafva arresteringar skett i följd !k af en ny röd sammangaddning; äfven i Parislsi skall mycken rörelse råda inom de hemlig:!K sällsksperna. Frimurarne reservera sig mo! all gemenskap med dem, för att förebygga re b geringens misstanka mot deras Grand Orient.b; Nationalförsamlingen har i andra läsningen:a antagit tvenne lägförst g för de fattigare klas-li serna, angående kostnadsfri rättegång för obe-lfö medlade samt angående inrättande afallmänn:k: badoch tvättanstalter. i En öfverste Alphons, som under revyn vid lir Satory i spetsen för sitt regemente ropadelt; ,Lefve kejsarea!, bar blifvit utnämnd till ge-1ti neral. Öfverstarne vid alla i Paris garnisone-ld rande regementer bafva erbållit hbefallsing at:lbi med sin öfserstelöjtnant och 6 officerare hvarjelsl thorsdag infinna sig på E:ysees soireer. o Minis:ecen lär förbereda proposition om ezle ny dotation, åt republikens president. ej I Consei!er du Peuple yttrar Lamartine bland ks annat i en sriikel om Tyskland: ki Fredea är ett bebof för republiken, ty kri-lre get är en för friheten farlig diversion.. Detla fanatiserar alltför lätt trupperna för Bonapar-In ter, Cromwellar, ja till och med för enMonk, si denna förräderiets bedröfliga hbjelten r I anledning af utgifterna för mobiliseringld af trupper och dylikt har fin:nsministern settlri sig hödsakad att annonsera försäljning af 2 mil-lp lioaer räntor, hvartill han blifvit bemyndigadn genom ett parlamentsbeslut af dem 48 sisilld Maj. Denna åtgärd har inverkat ofördelaktigt påld börsen. så Femprocents noterades den 7 d:s till 94,10;1 treproc. till 56,75. n I passage de UOpåra, hvarest affirer ännujt tyckas ske i trots af förbudet, fötlo fempro-fö centsonderna den 8 dennes till 93,75. STORBRITANNIEN. 3 Såsom: ett ibland profven på det allmännajf;, intresset hos slöjdidkarne för nästa års expo-ls sition, anföres, att då det så kallade kristall-a palatset nyligen uppläts till: kostnadsfritt be-la skådande en söndag, besöktes. det af omkring sjutiotusen. personer, till största deten af arbetsklassen. Man hade utställt polisbetjenterb vid portarne för att räkna antalet: TYSELAND, De vid konferensen i Olmätz öfverenskornajlf punkter lyda som följer; p Vid i går och i dag mellan undertecinade Killna lä förtroliga konferenser, hefva följande propositioner j, blifvit framställda, såsom möjliga förlikaingspunkter. till utrönande af da befintliga differenserna, samt tjenliga medel att förekomma. konflikter, och hvilka skyndsammast komma: att underställas de ifrågavas rande höga regeringarnes slutliga godtfinnande: S 4. Österrikes och Preussens regeringar förklara, fb att det ligger i deras afsigt, att tillvägabringa den g P t definitiva regleringen af de kurhessiska och holstdinska angelägenheterna, genom ett gemensamt beslut ar alla tyska regeringar. 2. Föriatt göra samverkah mellan de i Frankf furt representerade och öfriga tyska rege:ingar möj-)Y lig, skola inom kort, så väl å de i Frankfurt repre1 sentersade förbundsmedlemmars, som Preussens ochli dess allierades sida, kommissarier utnämnas, hväkalf f n skola träffa öfverenskommelse om då åtgärder, som gemensamt böra vidtagas: 3. Men då det ligger i det allmänna intresset, att så: väl i Kurhessew-som Holstein återföra ett lagenligt tillstånd, somöfverensstämmer med förbun-C dets grundlagar och gör förbundspligteraes uppfy!-18 lande möjligt; då vidare Österrike i sitt eget pamn, lö samt å de med detsamma allierade. staters fågnpar,!d i fulit mått gifvit de till betryggande af Preussens, intressen af detsamma fordrade garantier, i fråga om Kurstatens: ockupation: så öfverenstamma de bida rgeringarha af Österrike och Pröussen, för frågor: nas nästa behandling, och utan prejudice för! ett blifvande. beslut, om. följande: ; a) I Kurhessen skall Preussen ej läggå något hinder i vägen för de af Kutursten inkallade truppersia aktion, och för detta ändan ål lå a utfärda nödigab ordres till de dör kommenders, de g neraler, att til-lå låta genommarsetl på de af Pieussen besatta mili-jä tärvägar. De båda! regeringarna af Österrike och!k 3 å a Preussen sköla, gemgnsamt med sina allicrade, uppmana HÅ. H: Kurfursten, att gifva sitt bifall der: till, atten bataljoa af den genom kurturstliga reges Iringefd reqvirerade truppmakten, och en kong! preussisk bataljon, förblifva i Kassel, för att upprätt o nålla lugn och ordning: : t b) Tilt Holstein skola Osterrike och Preussen, ef-la ter: öfverläggningar med: sma sllierade, och så styöd-h simt som) möjligt, -.skickå gemen:ammaå kommissa r rier; hvilka i förbundets pamn at ståthållarskapet!f r I D fordra inställandet. af Gendtligheterna, truppernas tillbakadragande på andra sidan Eidern, och armns reduktion til en tredjedel af den närvarande truppstyrkan, med BKotelse af gemensam exekution i hän ls delse af vägran. Deremhot skola Båda regeringarnald inverka? derhän på den kungl danska styrelsen, att! den icke förlägger: mera trupper i her: igdömet Sles-)t Wig, än som anses erforderligt till upprätthållandetf af lugn och ordning, ; 1 4. Ministerial konferenserna skola oördröjligens fö.siggå i Dresden. Inbjudning dertill skola oför-c dröjligen utgå gemensamt från Österrike och Preus-! sen, så alt konferenserna kunna öppbas i medlet afli December. Olmutz döm 29 Nov. 4850.: g v. Manteuffel. Furst Schwarsenberg. I 7 ÖSTERRIKE. Ministeriella bladet Lioyd förklarär anledIniogen till krigsministörens förordaande, att; elen på författningen skall uteslutas ur faneden, som följer: Då författningen af deu 23 April 1848 —1, Piltersdorfs verk — blef sanktionerad af kej-, Isar Ferdinand, påbjöds genöm en befallning från , krigsministern, af samma datum, härens afläg-l, gande af? eden på författningen, änskönt omkring hälften af armeen tillhörde länder, för hvilka Hämnade författning icke var gällande; Evo del af trupperna aflade eden. Men förket!j i Wien tillintetgjörde faktiskt Aprilförfät ningen redan i Maj månad samima år, och tvangl den gode kejsar Ferdinand, att sammankalla en konstituerande riksförsämling. Från denna tid intill den 47Mars 1849 hade vi ingen författning. Vår sista författning fordrar visserligen i S 418, att hären skall afligga ed på dersam ma, men den kan omöjligen afläggas, förrän Ikejsären aflgt densamma, hvilket Han icke kan göra, förr än riksdagen blifvit sammankallad och företagit en revision af författningen. 1 Om det förut nämnt, nyligen upprättade riksrådets besk ffenhet förmåler Oesterr. Corr. fölande: Detra Tids bes änmMelse är att unAderstödja minis en vd agöratdet af vig iga dlisgssiftningsfrågor, eMdercandra vistiga frågor af