Aftonbladet – 12 december 1850, sida 2

103 PIKUALL, dill IVPLjOHaA HdgOs ULIOTDBdIG OIHavIhRas. Efter tillkännagifvande af talmanskonferensens öfverenskommelse om frågans ofördröiliga företagande, anförde herr erkebiskopen skälen emot ett längre uppskof än bordläggnisgen gjorde nödvändigt, nemligen att förslaget antagligen hunnit blifva tillräckligt bekant under tiden sedan den 4 Maj 1848 då det afIgafs och de 2?; år som det varit i tryck tillgängligt; hvarj2 riksdagsman hade från förra riksdagen hemfört sitt exemplar; i början) af detta år hade förslaget blifvit utdeladt ej blott till alla auktoriteter utan till hvarje församling i riket; dessutom hade en annan handling, Vv 2 förslagets fördelar; jemte vallängder, hållits allmänheten tillhanda; cföciella bladet hade i en mängd numror varit uppfyidt med beräknicgar huru de föreslagna nya valen skulle slå ut... När bärtill komme ollt hvad som 1 större arbetena, brochyrer och tidningsartiklar varit derom afhandladt, kuzde ämnet ej sägas vara obekant för dem som velat taga kännedom deraf... (Härpå nös doktor Thomeander.) i Vi ha ru varit tillsammans en månad — anförde herr erkebiskopen vidare; och en dyrbar tid går för de allmänna ärenderna förlorad genom hvarje ytterligare dröjsmål. Det vore ej sannolikt att om en månads uppskof nu beviljades, vederbörande skulle iilibrirga julhelgen med att söka en bättre kännedom om ifrågavarande förslog, än dena de hittills hunnit förvärfva. Häirpå förekom prosten Melens motioa om upp-l skol med frågans afgörande till nästa riksdag. Moiionären erinrade öm konungens vid riksdagens Öpp-; nande yttrade tillförsigt att ständerna skulle åt denna fråga ezna sorgfällig granskning och mogen pröf-I ning, och frågade huru ara ord a? en älskad konung blifvit iakttagna. Telaren hade visst hört att konungen numera ej skulle vara förslaget benägen, men han hade ej trott derpå; ban trodde ej, att konungen kemligen eller uppenbarligen återtagit sitt ord, och villa icke upplefva den dag då han blefvej öfvertygad derom. Slutligen åberopede motionären sina kommittenters uppdrag att befrämja förslagets framgång, hvilken kan trodde skola vinnas genom ett uppskof, gå erfarenheten visat, att ju flera gånger förslaget läses, deso större värde får detn. Prosten Tellbom beklagade det uppskof, som skulle blifva följden af den nu väckta måtionen, och hvllket dels vore obehöfligt och dels kunde bli mentigt; men då motionen i grusdlagsenlig erdning förekommit, måste dea i grundiagsenlig ordning behandlas. Talaren yrkede gåledes på remiss. Professor Agardh fremkorm med sitt lilla förbehåll att ärendet, såsom med grundlagsfrågor annars varit praxis, måtte företegas semtlidigt i alla stånd — en mening, hvari doktor Björkman instämde, Doktor Säve hade åtskilliga anmärkningar vid hr erkebiskopens uppgifter om tillfällena för sllmänheten att erhålla känhedom ef förslagets innehåll; den upplaga deraf. som konungen haft den godheten låta delgifva församlingarne, hade föret i sistl. Augusti, midt under bergningstiden, ankommit till VesterNorrland. D2 fleste af Bondeståndets ledamöter hade ännu icke hunnit studera sig ia i förslaget, upptågne som de fenna tiden voro med sina kommiitenters i uppdrog i moticnsväg. Hr e:kebiskopen hade anfört, att genom ett ytterligars uppskof agitationen skulle underhållas. Telsren var ef motsatt mening. Månges hopp hade hvilat på detta förslag; och i den stund mana afslog detsamma, då först skulle oron börja. I afseende på förslaget om frågans bebandling i alla stånden samtidigt yttrade eriebiskopen med prosten LjungZahl till eko, att plurealiteten, här som annars, väl finge gälla, så att om ett stånd -åsom den sistnämnde talaren yttrade, vore alltför euvisty, detta deck icka måtte hindra de öfriga. Doztor Sandberg godkände hr erkebiskopens skäll ett för riksdegens förkortning företaga frågan ju förr ju bellre; men som fiertalet af hans kommittenter vore för förslogets antegande, och hoppat för det-l. sammeås framgång pu hvilade på ett uppskof, in-. stämde han med motionären. Danne fick åter ordet, och yttrade den farhåga, att kans motion skulle blifva undertryckt genom bordliganing för andra gången Det tar jag för afsiordi, sade kan. h dat tror jag inte, inföll erkebiskopen. ; a, vi få väl fe om lördos ED, äteriog motionären. Derpå begärdes votering, på herr erkebiskopens ällan om dagen för representationsfr ögans art ! 4 Prosten Almqvist yrkade aw nejproposi nätte bli ans nd med föredragbingen till Pr; T Agardh föreslog en k : 8 semtidiga efgärande i alla ståndes, och biskop Haliström ville modifisra denna dertill, ait i japropositionen skulle inbegripas att åtmins stone trenno 4 st behandla ur der disku sion en ingenting kärom förekom t. Hverpå biskop Hallström, fast utan att vin24 gehör, anmärkte att hvad han hemställt verkligen under diskussionen blifvit satt i fråga — af hr erkebiskopen sjelf. Slutligen tillkännagaf hr erkebistopan, att från bondeständet enkommit uzdsrrätelse att deita beslutat företega frågan i nästa Vec at med da andra stånden. Denna underr 3 grundade sig icke på något proickollsutdreg, seh ver ej heller fullt exzk:; vi lemna derhän hvad kan den hade på voteringen, hvars utgång är be. j vh I gårdagens plesum ho samma stånd förskom vidare remiss af följande motioner: prosten Tegners angiende utfärdende ef ett sem-1 mandreg af förordaingeragc rörende gesäller cci lös-j. drifvare, m. m.; ; densammes, om ändring i sättet för afkortning af trondgutskylderna vid bristande tillgång samt förtyd: jigande af 447 af Bevillgingsförordningen ; densammes, om gemenskapecs vid armeen och Så tan skyldighet att till församlingens fattigvård erlägga meantalspenningar; j doktor Säves, om ett tillägg till 48 kap. 2 S) Ärfdabalken ; doktor Björlixgs, om ansleg för pensionering af folzskolelirere; prosten Setserblads, crm förhöjnirg af komministrarnes löner; densammes, ora afskaffende af förhöjd tjinstårsberäkning; — prosten Arosenii, om ändringar i fattigvårdsstadgan, gamt doktor Sandbergs förutomnämda, angående Tulltaxans m. fl. förordaingars oförändrade bibehållande till nästa riksdag. Frågan om komministrarne liga anmärkningar; de v wallin, som ville ha mot ieke måtte vara gjord för 1okoliet som en välment ön Bland nya motioner ådrog a, om foltskolelärare-sen:i märksamhet. GREENE beledsegades af åtskil ste voro af prosten nen så utvecklad att den fves cch blott stå I prog sig en ef prosten Wai arictra, gärdeles UpPp— Till berättelsen om Borg i gå r kunna vi tillägga: att Operahuset ble? till Statsutskottet nen om beh nandli ge, utom de i går näm Iedebetou, Ekhol a, Palander, Grå 3, Norea, G zeliue, rg och Brink, alla yrkande remiss af m i till Konzi:utioasutskoiiet. Hr Hslicgs föru i ktla motion angående uppskof till den 20 Jon I sed repres entationsfrågans afgörande fann hr Lage:rren så originell. patt han ej trodde den förrän han