Aftonbladet – 11 december 1850, sida 1

rike, anser man napoleondora komma mer och mer i omlopp, i samma mån som femfrancsstycket förejträdesvis qvarhålles i kassorna. Det allmänna bruket af guldmynt tros på sådant sätt komma att länge upprätthålla guldets värde, oaktadt tillförseln från Amerika. ÖSTERRIKE. Finansministern har utfärdat följande stränga stadganden för stadens börs. 1:0 Besök på börsen tillåtas endast mot förevisande af ett inträdeskort, utfärdadt af vederbörande börskommissarie. 2:o Börsförrättningar må ej afjöras uti någon sammankomst utanför börsen. 3:o Köpande och säljande skall ske genom edsvurne vexelmäklare. 4:0 All handel på börsen bedrifves sålunda, att ingen dervid kan vilseledas. Ingen må, för att inverka på kursen, med hög röst uppropa priset på de föremål, hvarom köpslut träffas. 5:o Ingen må, på hvad sätt som helst, söka verka tiil kursens uppjagande. Isynnerhet är hvarje yttrande om förestående förändringar i kursen, och utbredande af osäkra, falska, eller vanställda underrättelser förbjudne. 6:0 Alla affårer genom hvilka guld, silfver eller vexlar säljas på leverering, eller mot premier, äro förbjudne. — 7:0 Öfverträdelser af dessa anordningar straffas med böter, från 100 till 1000 floriner, och förnyade öfverträdelser med detta belopp, fördubbladt. I anledning af dessa föreskrifter gör Lloyd ett häftigt utfall på finansministern, och anmärker, att ett dylikt reglementerande på sin höjd kunnat ursäktas om det kommit från en med börsförrättningar obekant militärautoritet. Isynnerhet klandras föreskriften i femte punkten, emedan man rätt så godt kan förbjuda all handel, som att förbjuda yttranden om förestående kursförändringar. Vidare anmärker Lloyd att stadganderna blott kunna användas mot de små spekulanterna, men icke de stora husen, i hvilkas agiotage finansministern, baron Kraus, sjelf har del, emedan han ej förhöjt bankens rentefot, och inskränkt stora affärsmäns kredit hos densamma. GREKLAND. Den 41 November öppnades grekiska parlamentet, med ett kort throntal. TURKIET. I Rysslands södra provinser har man uppspårat en sammansvärjning, hvari flera officerare voro delaktiga. En ansenlig skara hade flytt, i följd af upptäckten, och en af furstens af Warschau flygeladjutanter sades den 15 November vara ankommen till Konstantinopel för att efterspana. dem och bemäktiga sig dem. Hittills hade man likväl icke hört att några sådana flyktingar anländt till Turkiet; men väl att de tagit vägen österut och öfver Orenburg sökt komma till Kaukasus. Desremot hefva flera i frivillig landsflykt här vistande ryska undersåter från Polen, hvilka betygat sin ånger, fått förlåtelse; 30 af detta slag afreste nyligen med en ångbåt från Konstantinopel till Odesse. Afven i Konstantinopel hade man upptäckt en sammansvärjaing; men en konservatif; det lärer vara med denna upptäckt, som det öfver Wien spridda telegrafiska ryktet om sultanens förgifning står isammanhang; men hvilket icke sedan bekräftat sig. Många bland de sammansvurne hade likväl blifvit häktade. Enligt Times korrespondent var Kossuth ännu den 7:e qvar i Kiutshia, så att berättelsen om hans flykt till Amerika eller England icke ägt grund.